1. NEW ISSUE: NORDIC JOURNAL OF EDUCATIONAL HISTORY 11:1 (2024)
2. THE HES (UK) PRESIDENT’S AWARD: DANIEL LINDMARK
3. TEMANUMMER: HISTORISK TIDSKRIFT (NORGE): «UTDANNINGSHISTORIENS SKJÆRINGSPUNKTER OG MULIGHETER»
4. CfP: THE TWENTY-THIRD ANNUAL MEETING OF THE FOUCAULT CIRCLE
5. ULF P. LUNDGREN (1942-2024)
6. PUBLIKATIONER
1. CfA: DOKTORANDER I HISTORIA OCH HISTORIEDIDAKTIK (MALMÖ)
Vi söker Doktorander i Historia och historiedidaktik med inriktning mot historia eller med inriktning mot historiedidaktik och historieförmedling vid fakulteten Lärande och samhälle.
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som krävs av ämnet, samt att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Särskild behörighet har den som har de nödvändiga språkkunskaper som betingas av utbildningen samt med godkänt resultat ventilerat ett självständigt arbete om minst 15 hp på avancerad nivå inom historia, historiska studier eller annat relevant ämne, eller motsvarande kunskaper som av Malmö universitet bedöms vara likvärdiga.
Urvalskriterier
Vid antagning tas hänsyn till de nödvändiga språkkunskaper som betingas av utbildningen. Särskilt meriterande är en forskningsplan som synliggör det planerade projektets betydelse i forskningsmiljön i Historia och historiedidaktik.
Deadline: 2025-01-20
För mer info, se https://web103.reachmee.com/ext/I005/1015/job?site=6&lang=SE&validator=df9f5539db53eab37b3e3087d2a2669b&job_id=3709
2. THE HES (UK) PRESIDENT’S AWARD: DANIEL LINDMARK
Professor Daniel Lindmark (Umeå) has been appointed the 2025 recipient of the History of Education Society (UK)’s Presidents’ Award for Distinguished Contribution to the History of Education. his triennial (!) Presidents’ Award aims to recognize and celebrate the longstanding contributions made by individuals to the furtherance of the history of education.
For those of us who have been working with Lindmark, this is a self-evident choice, also assessed from a wider European perspective. Lindmark’s contribution to the field of history of education in Sweden and the Nordics is difficult to estimate. Apart from his research publications, he established his research group History and Education as the premier environment for research in the Nordics, actively promoting the history of education nationally and internationally. His organizational endeavors include hosting the ISCHE conference in 2006, the Nordic conference in history of education in 2012, and the creation of the Nordic Journal of Educational History (first issue in 2014).
Of particular importance is the attention he has paid to training new generations of scholars. Apart from recurrent PhD and postdoc workshops, Lindmark chaired the graduate school in Historical Media (2011-14) and played a pivotal role in initiating the National Graduate School in Applied History of Education (2020-25). As a result, Lindmark has repeatedly been described as the main promotor of history of education in the Nordics for the last twenty years. Apart from the many careers he has supported (they are surprisingly many, as evidenced at ISCHE and ECER), he is, without a doubt, one of the main reasons that history of education has flourished in Sweden during the last two decades.
The award will be formally made at the History of Education Society annual conference in Winchester in November 2025.
For more information on this award, see:
And for a presentation in Swedish: https://www.umu.se/nyheter/daniel-lindmark-tilldelas-brittisk-utmarkelse_12007307/
Suggested reading:
Daniel Lindmark, ”Writing Instruction, Formal Schooling, and the Increasing Wealth of the Freeholding Peasants: Early 19th Century Roots of the Swedish System of Compulsory Schooling”, Paedagogica Historica 34:sup2 (1998)
Daniel Lindmark, Reading, Writing and Schooling: Swedish Practices of Education and Literacy, 1650-1880 (Umeå 2004)
Daniel Lindmark, ”Pietism and Colonialism. Swedish Schooling in Eighteenth-century Sápmi”, Acta Borealia 23:2 (2006)
Daniel Lindmark, ”Learning to Write the Right Learning: The Ideological Function of Copies in Writing Instruction in 19th-Century Sweden”, History of Education & Children’s Literature 1 (2009)
Daniel Lindmark & Olle Sundström (red.), The Sami and the Church of Sweden: results from a white paper project (Möklinta 2018)
Björn Norlin & Daniel Lindmark, ”Generating and Popularising Historical Knowledge in a Reconciliation Process”, i Matilda Keynes, Henrik Åström Elmersjö, Daniel Lindmark & Björn Norlin (red.), Historical Justice and History Education (Basingstoke 2021)
3. TEMANUMMER: HISTORISK TIDSKRIFT (NORGE): «UTDANNINGSHISTORIENS SKJÆRINGSPUNKTER OG MULIGHETER»
Utdanningshistoriens skjæringspunkter og muligheter 316
Tuva Skjelbred Nodeland, Kari H. Nordberg, Merethe Roos
Autentisk engasjement eller påholden penn? 326
Tuva Skjelbred Nodeland
«Og rektor fortalte det var arbeidsskolemetoden» 342
Anne Helene Høyland Mork
Vanartig, osedlig eller sjuklig? Föreställningar om den regelbrytande läroverksflickan 357
Germund Larsson
Kontinuitet og endring i fremstillingen av Karl den store i norske
lærebøker 1832–2024 369
Karl C. Alvestad
Kjønnsroller i skolens samfunnsfag 384
Kari H. Nordberg
Teologi som fortolkningsnøkkel 399
Merethe Roos
För mer info, se https://www.idunn.no/journal/ht
4. CfP: THE TWENTY-THIRD ANNUAL MEETING OF THE FOUCAULT CIRCLE
Stockholm, Sweden, June 26-29, 2025
We seek submissions for papers on any aspect of Foucault’s work, as well as studies, critiques, and applications of Foucauldian thinking.
Paper submissions require an abstract of no more than 750 words. All submissions should be formatted as a “.doc” or “.docx” attachment, prepared for anonymous review, and sent via email to the attention of program committee chair Daniel Schultz (schultdj@whitman.edu) on or before December 20, 2024. Indicate “Foucault Circle submission” in the subject heading. Program decisions will be announced during the week of January 20, 2025.
We expect that the conference will begin Thursday morning and will conclude around lunch time on Sunday. Presenters will have approximately 40 minutes for paper presentation and discussion combined; papers should be a maximum of 3500 words (20-25 minutes reading time). Please note that conference presentations will be in person and in English.
Logistical information about lodging, transportation, and other arrangements will be available after the program has been announced.
For more information about the Foucault Circle, please see our website http://www.foucaultcircle.org or contact our Coordinator, Edward McGushin: emcgushin@stonehill.edu
5. ULF P. LUNDGREN (1942-2024)
Ulf P. Lundgren har gått bort vid en ålder av 82 år. Lundgren är för den stora allmänheten kanske mest känd för att ha etablerat ett läroplansteoriskt tänkande i svensk pedagogiks forskning, och som Skolverket första generaldirektör (1991-1999). Tidigare var han professor vid Lärarhögskolan i Stockholm från 1975 och dess rektor 1990-1991. Efter åren på Skolverket utsågs han till professor i pedagogik vid Uppsala universitet 2000 och bildade där forskningsmiljön STEP, Studies in Educational Policy and Philosophy. Lundgren handledde under sin forskningsverksamma tid cirka 45 doktorander, av vilka närmare hälften själva blev professorer.
I sin avhandling från 1972 visade Lundgren hur olika organisatoriska ramar, så som styrdokument, påverkar lärares undervisning och han förmådde därigenom att binda samma makro- med mikroperspektiv i pedagogiks forskning vid en tid då detta var ovanligt. Ambitionsnivån att beskriva och förstå hur olika strukturella villkor får effekter på systemnivå och aktörsnivå följde sedan med som en röd tråd genom hans fortsatta forskning kring skolreformer, läroplanshistoria och utbildningspolitik. Begrepp som styrgrupp, ramfaktorteori, läroplanskoder, formulerings- och realiseringsarena associeras ofta med hans verk.
Lundgren tillhör också dem som haft en särskild betydelse för den utbildningshistoriska forskningens utveckling. Hans teoretiska perspektiv bidrog till att öppna upp för historiska studier inom det pedagogiska forskningsfältet: otaliga utbildningshistoriska avhandlingar refererar till hans läroplansteoretiska arbeten. Vid sidan av de många doktorander han handledde, bidrog han också till det utbildningshistoriska fältets utveckling i sin roll som professor, bland annat i styrelsen för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria (2005-2011). Som Skolverkets förste generaldirektör (1991-1999) formulerade han också tydligt värdet av utbildningshistorisk forskning i sitt inledningsanförande vid 1998 års pedgogikhistoriska konferens: “historisk kunskap är nödvändig för all form av utbildningsplanering, och förändring av utbildning”.
Var ett studium av Lundgrens insatser ska börja, är en svår fråga. Ett alternativ är vänboken från 2003: “Skolan och tusenårsskiftet : En vänbok till Ulf P. Lundgren”. Ett annat är sammanställningen av Lundgrens skrifter 1966-1991, inför hans 50-årsdag 1992, se https://broady.se/arkiv/dba-f5c-19920707-broady-englund-ulf-p-lundgrens-skrifter-skeptronhafte-7-overex.pdf En annan bra introduktion till Lundgrens tidiga tänkande och skrifter finns i Donald Broady, ”Det svenska hos ramfaktorteorin”. Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 111–121, https://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-970320-det-svenska.pdf
Texter i urval:
Franke-Wikberg S, Lundgren UP. Att värdera utbildning. En introduktion till pedagogisk utvärdering. Wahlström & Widstrand, 1980.
Lindensjö, Bo, and Ulf P. Lundgren. Utbildningspolitik och politisk styrning. Stockholm: HLS, 2000.
Lundgren, Ulf P., Frame Factors and the Teaching Process. A contribution to curriculum theory and theory on teaching. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1972.
Lundgren, Ulf P., Model Analysis of Pedagogical Processes. Lund: Liber Läromedel/CWK Gleerup, 1977.
Lundgren, Ulf P. & Sten Pettersson (Eds.), Code, Context and Curriculum Processes. Seven papers presented at the annual meeting of the American Educational Research Association 1979. Lund: LiberLäromedel/CWK Gleerup, 1979.
Lundgren, Ulf P., Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: LiberFörlag, 1979.
Lundgren, Ulf P., Between hope and happening: Text and context in curriculum. Australia: Deakin University, 1983.
Lundgren UP. Utbildningsforskning och utbildningsreformer. Pedagogisk forskning i Sverige. 2002;7(3):233-.
6. PUBLIKATIONER
Andersson Hult, Lars, ”På spaning efter ett modernt samhälle: Läroverkselevers betraktelse över sin samtid”, Scandia 90, no. 1 (2024), https://doi.org/10.47868/scandia.v90i1.26311
Angell, S. I. (2024). Forteljingar om utdanningssystemet og førestillinga om ein norsk fredstradisjon. Historisk tidsskrift, 103(3), 250-268. https://doi.org/10.18261/ht.103.3.5
Alvén, Fredrik (2024). I rikets tjänst: en studie om den önskade medborgaren i svensk utbildningspolitik. Nordic Academic Press.
Berg, Anne, and Johanna Ringarp. 2024. “Expanding Political Capital: Why Social Democratic Women Participated in Middle-Class Feminist Educational Organisations in Sweden c.1890–1910.” History of Education 53 (1): 48–66. doi:10.1080/0046760X.2023.2291557
Cappelli, Gabriele, Westberg, Johannes (2024), “Gender inequality and occupational segregation in white-collar jobs in the early “quiet revolution”: new evidence from the wages of Swedish teachers (c. 1890),” European Review of Economic History, https://doi.org/10.1093/ereh/heae014
Gotling, N. (2024). Interrogating Nation-Statehood and the Citizen in Curriculum Development: Comparative Historical Cases [Prussia, Denmark, France, Austria]. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003475347
Göransdotter, Rebecka. “Looking Ahead: Nordic and British Perspectives on History of Education.” History of Education Quarterly 64, no. 3 (2024): 347–51. https://doi.org/10.1017/heq.2024.27
Insulander, Eva, and David Thorsén. 2024. “From Museum to School and Back Again: Tracing the Biographies of Natural History Objects, 1866–2024.” Paedagogica Historica, November, 1–19. doi:10.1080/00309230.2024.2421368.
Prytz, Johan. (2024). Introduction to Section IV: Curriculum and Change. In: Clements, M.(., Kaur, B., Lowrie, T., Mesa, V., Prytz, J. (eds) Fourth International Handbook of Mathematics Education. Springer International Handbooks of Education. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-031-51474-6_22
Rasmussen, A., Andreasen, K.E. (2024). Networks on Home Economics in Early 1900s’ Scandinavia and Their Discourses of Being a Good Woman. In: Raftery, D., Spencer, S. (eds) Intersectionality, Transnationalism, and the History of Education. Global Histories of Education. Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-031-70630-1_7
Risto, Trond. 2024. “Between Norwegianisation and Revitalisation in the South Sami Society: A Memory Culture Analysis of Boarding School Life and Its Aftermath.” History of Education 53 (1): 126–43. doi:10.1080/0046760X.2023.2291568.
Westberg, Johannes. “What Makes History Nobel Prize Worthy? Claudia Goldin and the Relevance of History of Education.” History of Education Quarterly 64, no. 3 (2024): 381–84. https://doi.org/10.1017/heq.2024.34
Det utbildningshistoriska nätverket 