1. DEADLINE CfP ISCHE 42 I ÖREBRO: 15 JANUARI
2.SPECIAL ISSUE: THE SEVENTH NORDIC CONFERENCE ON THE HISTORY OF EDUCATION
3. CfP: UDDANNELSESHISTORIE 2020: LÆRERKULTURER OG LÆRERUDDANNELSE
4. SKOLDIREKTÖR SVEN ÅKE JOHANSSONS ARKIV, SE/RA/721529
5. DOKTORANDTJÄNST – UNIVERSITETET I SØRØST-NORGE
6. FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA FIRAR 100 ÅR
7. PUBLIKATIONER

1. DEADLINE CfP ISCHE 42 I ÖREBRO: 15 JANUARI
Den 19-22 augusti 2020 kommer ISCHE 42 att gå av stapeln i Örebro – en mycket ovanlig möjlighet att lära känna det internationella utbildningshistoriska forskningsfältet på hemmaplan. Paper- och sessionsförslag kan lämnas in via konferensens hemsida senast den 15 januari: https://www.oru.se/english/schools/humanities-education-and-social-sciences/conferences/ische-2020/

Frågor riktas med fördel till: ische2020@ische.org

2. SPECIAL ISSUE: THE SEVENTH NORDIC CONFERENCE ON THE HISTORY OF EDUCATION
Nordic Journal of Educational History, Number 2, 2019, Volume 6
Edited by Nina Volckmar & Einar Sundsdal

TOC
Notes from the Editors, Nina Volckmar & Einar Sundsdal

The Rhetorical Education of Isocrates and the Exemplary in Teaching: Overcoming the “Learnification of Education”
Lars Petter Storm Torjussen

Skola inför rätta: Tolkning och användning av skolhistoria i samtidens debatt om framtidens samhälle och skola
Johan Samuelsson

Kolonisatör eller turist? Frågor och arbetsuppgifter i svenska historie- läromedel under en tid av kunskapsideologisk förhandling
Anders Persson

”Från pappas lydige Henric”: Pedagogiska perspektiv på det tidiga 1800-talets bildningsresande
Juvas Marianne Liljas

Reflexiv internationalisering: Utvecklingsfrågor som ett bildnings- område för en folkhögskola i takt med tiden
Sofia Österborg Wiklund

The Faroese Path to a Comprehensive Education System
Nina Volckmar

Hela numret finns här: https://journals.ub.umu.se/index.php/njedh/issue/view/15/13

3. CfP: UDDANNELSESHISTORIE 2020: LÆRERKULTURER OG LÆRERUDDANNELSE
Der indbydes fortsat til artikler til Uddannelseshistorie 2020, udgivet af Selskabet for skole- og uddannelseshistorie.
Bemærk at deadline for indlevering af artikler er udsat til 15. januar 2020.

Lærerne står i dagens samfund under et krydspres. På den ene side er der eksterne krav og også ofte interne ønsker om professionalisering gennem mere specialiserede uddannelser og en forhøjet status som vidensbaseret profession. På den anden side er der siden arbejdskonflikten i 2013 tale om en ”normalisering” af arbejdsvilkårene, hvor den enkelte lærer oplever en højere grad af detailstyring fra den umiddelbare ledelse og pålagt anvendelse af denne eller hin læringsteori fra skolebestyrelsernes side. Tilsvarende tendenser gør sig også gældende i de andre nordiske lande.

Lærernes samfundsmæssige position har igennem de sidste over 200 år været genstand for stadige fluktuationer. Fra den underordnede degn til den nøjsomme seminarist, senere til den mere selvhævdende folkelærer, enhedslæreren som lønarbejder og endelig den professionaliserede lærer. Vi efterspørger artikler om lærernes socialhistorie, rekrutteringen til seminarieuddannelserne, kønsfordelingen i uddannelserne og i skellet imellem land og by.

Også læreruddannelserne og deres vidensbasering er et omdiskuteret emne for tiden. Hvad har været argumenterne for ”videnskabeligheden” over for de ”praktiske evner” hos den enkelte lærer? Der kan spørges til de historiske grunde til, at Danmark nu er det eneste land i Europa (?), som ikke har lagt sine læreruddannelsesinstitutioner sammen med deres forskningsinstitutioner og/eller universiteter? Hvilke samfundsmæssige virkninger og konsekvenser af dominerende lærerkulturer kan iagttages over tid, og ikke mindst set i lyset af udviklinger i vores nabolande?

Redaktionen af Uddannelseshistorie 2020 inviterer til bredere analyser af sammenhængene imellem alle disse temaer, såvel som mere fokuserede undersøgelser af enkelte aspekter.

Artiklerne skal være forfattet på dansk eller et andet skandinavisk sprog og have en længde på 15-18 sider à 2400 anslag.

Forslag til artikler med kort abstract bedes sendt til redaktionen på mreh@kp.dk senest 15. januar 2020. Der kan forventes tilbagesvar senest 1. februar 2020. Deadline for indlevering af artikel er 1. juli 2020. Uddannelseshistorie 2020 udkommer i december 2020. Ansvarlige for dette nummer er Maria Rejkjær Holmen og Jesper Eckhardt Larsen.
Alle artikler bedømmes i dobbelt peer review. Uddannelseshistorie er anerkendt i BFI med ét point.
Find også cfp her.

4. SKOLDIREKTÖR SVEN ÅKE JOHANSSONS ARKIV, SE/RA/721529
Ett nytt spännande personarkiv har tillgängliggjorts vid Riksarkivet. Sven Åke Johansson (1932-2010) började sin bana inom skolans värld som adjunkt vid Kalmar högre allmänna läroverk 1960. Mellan åren 1970 och 1975 var han huvudsekreterare i utredningen om Skolans inre arbete (SIA) och knöts därefter till utbildningsdepartementet som sakkunnig och departementsråd. Han hade stor del i tillkomsten av 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80). År 1982 utnämndes Sven Åke Johansson till överdirektör vid Skolöverstyrelsen och var sedan under perioden 1985-1997 skoldirektör i Stockholm.

Sven Åke Johansson har efterlämnat ett arkiv från sin gärning på skolans område, med främst handlingar från arbetet med utredningen om SIA och utarbetandet av Lgr 80. En inblick i hans insikter i denna process, ges av hans kapitel i Utbildningshistoria 1998, se http://www.tam-arkiv.se/node/1883

Sökmedel: Reversal, Finns bland förteckningarna ordnarrum plan 10.

5. DOKTORANDTJÄNST – UNIVERSITETET I SØRØST-NORGE
Dagens læremiddellandskap gir læreren muligheter til sette sammen ulike former for læringsressurser fra mange ulike kilder og plattformer. Læreren står derfor overfor valg som krever faglig og didaktisk kunnskap, og det kan hevdes at dagens mediesituasjon krever at læreren overtar oppgaver som tradisjonelt har ligget hos forlagsredaktører i læremiddelforlagene. Det er derfor behov for kunnskap som sikrer at læreren foretar læremiddeldidaktiske og faglige valg i en profesjonssammenheng.

Dette prosjektet skal bidra til å utvikle kunnskap om lærerens rolle som læremiddelredaktør innen fagområdet historie/samfunnsfag. Prosjektet kan ha ulike former for kvalitative metoder som utgangspunkt. Vi ønsker at den som søker, skisserer sin egen problemstilling, knyttet til hvordan læreren operasjonaliserer sin faglige kunnskap gjennom fagdidaktiske avgjørelser knyttet til læremiddeldidaktiske anliggender. Et eksempel på noe som kan undersøkes, kan være hvilke begrunnelser og prioriteringer som ligger til grunn for lærerens valg og tilpasning av læremidler, og hvordan disse begrunnelsene og prioriteringene reflekterer lærerens faglige bakgrunn. Vi er imidlertid også åpne for andre problemstillinger som kan belyse læreres ulike valgmuligheter hva gjelder læremidler.

Den som ansettes vil bli tilknyttet USNs satsingsområde, Læremiddelanalyse og læremiddeldidaktikk samt forskergruppen for læremiddelforskning.
Vi er særlig interessert i kandidater som kan gjøre komparative undersøkelser av læremiddelredaktørrollen i de nordiske land. Det teller også som positivt at søkeren har egen erfaring som lærer.

Tilsetting skjer for en periode på tre år. Det vil ikke bli lagt undervisningsplikt til stillingen

För mer information, se https://www.jobbnorge.no/ledige-stillinger/stilling/179958/stipendiat-i-historie-samfunnskunnskap

6. FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA FIRAR 100 ÅR
Föreningen för Svensk Undervisningshistoria firar hundra år och kommer att högtidlighålla detta den 25:e april i Uppsala. På programmet står föreläsningar och lanseringen av en jubileumsårsbok med temat ”Skolans högtider”. Föreningen bjuder på förfriskningar.

Tid: lördag 25/4 kl. 14.00
Plats: Blåsenhus, von Kraemers Allé 1, Uppsala

Anmälan sker senast 15/4 till Sara Backman Prytz: sara.backman.prytz@buv.su.se

Mer information och utförligt program kommer att publiceras på föreningens hemsida.
https://undervisningshistoria.se/

7. PUBLIKATIONER
Larsen, Christian, ”Uddannelse til salg – købstadens uddannelsesmarkeder og skoleaktører 1850-1950”, in En byhistorisk mosaik, eds. S.B. Mikkelsen, M. Dupont, A.D. Suderbo & M. Thelle (København: Samfundet for dansk genealogi og personalhistorie, 2019).

Larsen, Christian, ”Frederiksbergs første seminarium: Den Danske Realskoles Seminarium 1907-19”, Frederiksberg Gennem Tiderne 2019, 63-85.

Larsen, Christian, ”Peder Rasmussen Skoubys rejseberetning 1924”, Dansk Pædagogisk Tidsskrift 2019:3, 28-35.

1. NIO DOKTORANDPLATSER I FORSKARSKOLAN I TILLÄMPAD UTBILDNINGSHISTORIA (2020-2025)
2. SYMPOSIUM: 1820 ÅRS SKOLORDNING 200 ÅR
3. REMINDER CfP: 11th HISTORY OF EDUCATION DOCTORAL SUMMER SCHOOL
4. CfP: UNIVERSITY ANNIVERSARIES BETWEEN HISTORY, PRESENT, AND FUTURE
5. PUBLIKATIONER

1. NIO DOKTORANDPLATSER I FORSKARSKOLAN I TILLÄMPAD UTBILDNINGSHISTORIA
Sprid gärna informationen till potentiella sökanden!

Under hösten 2020 startar den nationella forskarskolan ”Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)”. Forskarskolan, som finansieras av Vetenskapsrådet, är en unik satsning på utbildningshistorisk forskning som syftar till att ge ett grundläggande bidrag till det internationella utbildningshistoriska forskningsfältet genom att utveckla forskningsinriktningen ”tillämpad utbildningshistoria.” Inriktningen avser forskning om utbildningens och undervisningens historia som på olika sätt bidrar till en ökad förståelse för brännande utbildningspolitiska frågor i vår samtid. Det är alltså en forskarskola för den som vill förstå varför vårt skolväsende ser ut som det gör idag, vill nyansera bilden av ”skolan förr” som saluförs i media, eller visa på de konflikter och orättvisor som kännetecknat utbildningens historia. För mer information, se För mer information, se https://appliedhistoryofeducation.school.blog/

Forskarskolan fokuserar på tre teman som är grundläggande i en tid präglad av globalisering, intensifierat reformtryck och debatt kring skolans ideologiska innehåll: Skola i debatt och historieskrivning, Skolväsendets och skolreformernas historia, och Skola i internationellt och transnationellt perspektiv. Inom ramen för denna allmänna inriktning ryms alltså en lång rad aktuella ämnen för den som är intresserad, inklusive exempelvis studier av lärares förändrade status och arbetsmiljö, inkludering, digitalisering, privata skolor, skolbolag och friskoleväsendets utveckling, internationella organisationers roll och den utbildningsvetenskapliga forskningens formering, pedagogiska idéers genomslag under efterkrigstiden, förändringar i ämnesundervisningen, minoriteters skolgång, skolväsendets regionala utveckling, skoldisciplinens och skolkrisernas historia. Av stort intresse för denna forskarskola är också studier ur elevperspektiv, frågor om skolans vardagsliv och materialitet. Såväl den lilla historien – mikrohistorien om en elev, en lärare eller politiker – som makrohistorien är av intresse för denna forskarskola.

Forskarskolan PEDASK är en mångdisciplinär och sammanhållen forskarskola på internationell grund, där doktorander med bakgrund i många olika discipliner kommer att kunna känna sig hemma. Med nio doktorander placerad vid fyra av Sveriges främsta utbildningshistoriska forskningsmiljöer (Umeå, Uppsala, Stockholm och Örebro) kommer forskarskolans doktorander att få de bästa förutsättningarna för att bidra till den internationella forskningsfronten, där internationella internat, doktorandkurser, ventileringsseminarier och skrivbordsbyten kommer att spela en viktig roll.

Forskarskolans föreståndare är huvudsökande Johannes Westberg, och dess styrgrupp består av Joakim Landahl, Anna Larsson, Esbjörn Larsson och Daniel Lindmark. Forskarskolans doktorander kommer att antas under våren 2020, och dess verksamhet kommer att lanseras under ISCHE 19-22 augusti 2020 i Örebro. Frågor om kommande utlysningar riktas med fördel till forskarskolans föreståndare eller till medlemmarna av styrgruppen. Forskarskolans utlysningar beräknas öppna 1 februari 2020.

2. SYMPOSIUM: 1820 ÅRS SKOLORDNING 200 ÅR
Vi vill härmed inbjuda till utbildningshistoriskt symposium å Blåsenhus i Uppsala fredag 13 mars 2020 för att uppmärksamma att det är tvåhundra år sedan 1820 års skolordning utfärdades.

1820 års skolordning utgör tröskeln mellan det tidigmoderna och det moderna. Syftet med symposiet är att belysa denna och tidigare skolordningar från 1561/71 och framåt ur en rad perspektiv, där 1820 kan utgöra både utgångspunkt och slutmål.

Det övergripande temat är hur vi skall förstå de svenska skolordningarna. Föredragen kan därför med fördel behandla någon av följande aspekter:

•Tillkomstkritik
•Innehåll
•Skolordningarnas implementering
•Ett skolämne i en särskild skolordning
•Skolämnenas utveckling
•Specifika teman

Omfattningen på föredragen skall vara trettio minuter (20 minuter föredrag samt 10 minuter till frågor och diskussion).

Symposiet arrangeras av utbildningshistoriska forskargruppen vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier å Uppsala universitet.

O S A för dem som är intresserade att delta senast fredag 17 januari 2020 till axel.horstedt@edu.uu.se eller germund.larssson@edu.uu.se
De som vill delta med ett föredrag är välkomna att skicka in titel och kort abstract.

3. REMINDER CfP: 11th HISTORY OF EDUCATION DOCTORAL SUMMER SCHOOL
University of Lyon, France (École normale supérieure de Lyon), 11–14 June 2020

This conference invites applications from postgraduate students in the history of education with an interest in the histories of educational spaces and discourses and new ways of working with images, artefacts, and archives. Leading international historians of education will give lectures and workshops, and offer advice concerning the research process. There will be opportunities for students to discuss their dissertation projects with fellow doctoral candidates and receive comments from prominent scholars in the field.

The summer school started as an EERA pilot project and is the eleventh conference in a series of successful events that started in Ghent in 2010 and was followed by meetings in Birmingham 2011, Lisbon 2012, Hamburg 2013, Umeå 2014, Luxembourg 2015, Groningen 2016, Porto Conte 2017, Riga 2018 and Liverpool 2019. This session of the summer school is organised at the University of Lyon, France. The conference is supported by:
•Stichting Paedagogica Historica
•History of Education Society, UK
•European Educational Research Association (EERA)
•International Standing Conference for the History of Education (ISCHE)
•University of Lyon (École normale supérieure de Lyon)

The number of participants is limited to 30 students. The conference language is English. Participation in the conference is free of charge. Accommodation and meals will be provided, but delegates will have to cover the cost for their travel to Lyon. ISCHE travel bursaries are available to students from low-GDP countries. For more information, please check the application form.

Tutors & Organisers
Tutors: Antonio Canales Serrano (Universidad Complutense de Madrid, Spain), Björn Norlin (Umeå University), Ian Grosvenor and Siân Roberts (University of Birmingham, UK), Angelo Van Gorp (University of Koblenz-Landau, Campus Landau, Germany), Susannah Wright (Oxford Brookes University, UK and History of Education Society, UK) and Clémence Cardon-Quint (Université de Bordeaux).

Local organisers: Emmanuelle Picard (ENS de Lyon), Solenn Huitric (ENS de Lyon), Rebecca Rogers (Université Paris Descartes), Marianne Thivend (Université Lyon 2).
Application

Download the application form and send to summerschool-lyon(at)eera-ecer.de.
Closing date for applications is 31 December 2019.
Successful applicants will be notified in February 2020.
More information

Contact: summerschool-lyon(at)eera-ecer.de for queries regarding application, eligibility and selection criteria; Solenn Huitric (solenn.huitric(at)ens-lyon.org) for queries on practical issues, e.g. regarding travel, accommodation and venue.

4. CfP: UNIVERSITY ANNIVERSARIES BETWEEN HISTORY, PRESENT, AND FUTURE
Research into the history of universities and colleges is often associated with founding anniversaries. Since the history of universities and other colleges is written mostly from within the respective institution, it reflects an expression of the institutional self-image at the time of the anniversary, and is suitable for examining both deliberate and unaware self-attributions. At the same time, the study of past university anniversaries makes it possible not only to put in perspective the universities’ past, but also their past future expectations, and the role that history should play in them.

Anniversaries prove to be a site of conflict concerning both their past and their future. Conflicts might arise within a university when different founding narratives and references to traditions compete with each other, and they may emerge between different universities disputing each other’s anniversary celebrations, and eventually jubilees fail. In addition, anniversaries reveal further processes of negotiation. The (non-)selection of anniversary protagonists, i.e. actors in a position to discuss historical matters, is also an issue of power, as is evident from students’ countermemorial publications, not only in the context of ”1968”. Moreover, the allocation of funds associated with anniversaries can trigger power struggles, and knowledge interests of the historians in charge might clash with the goals of university management or press departments.

Indeed, anniversaries play a central role for university communication. This opens up another field of investigation. Anniversaries allow universities to distinguish themselves by claiming societal relevance and thus entangling tradition and innovation, past and future. The modes of ascribing future importance are shaped by the institutional self-image of a university, for example, as regards the applicability of knowledge. Contradictions arise not only between different types of institutions (e.g., between universities and institutes of technology), but also between departments and disciplines shaped by different academic cultures. Despite their disparate contents, such attributions of relevance are formulated against the background of conscious and unconscious assumptions about the future.

Finally, anniversaries are used to create institutional gravitas, regularly in the form of commemorative volumes that are often compiled in an all-institutional effort by dozens of authors. Such contributions, however, are not the only ”type of history” produced by anniversaries; the range of doing anniversary history comprises exhibitions, plays, orwebsites, the solemn reception of public authorities, commemorative ceremonies, or parties of student associations and groups. The various historiographic methods address individual and collective identities and (re-)produce affiliations to (imagined) communities. Thus, performative social practices of various protagonists emerge from the anniversary, forming new ensembles through adaptation and alteration.

Contributions to the workshop, which will take place from June 19 to 20, 2020 at the Karlsruhe Institute of Technology, are expected to discuss the above questions or similar ones in the context of universities, polytechnic institutes and technical colleges, teacher seminars and pedagogical colleges, military academies, universities of applied sciences, special schools and academies, and privately sponsored colleges. The period of investigation is between 1750 and the present. Particularly welcome are approaches that discuss ”past futures”, connect different types of institutions, pursue a diachronic approach, or examine the roles of those university members involved in anniversaries who were paid less scholarly attention so far (e.g., technical and administrative staff). Critical reflections on current or planned university anniversaries are also welcome.

Against the background of a mostly segregated research landscape, which often separates the history of universities from the one of other institutions of higher education, the workshop aims at encouraging an integrated historiography of academia. The workshop thus ties in with the Karlsruhe lecture series ”Technische Hochschulen. Perspektiven der Universitätsgeschichte” (Technical Universities. Perspectives of University History) of the summer of 2018.

Proposals (max. 2,500 characters, including spaces) along with a short biographical note should be handed in via e-mail to anton.guhl@kit.edu and gisela.huerlimann@kit.edu until January 31, 2020. The length of presentations will be 20 minutes. The decision on the papers selected will be communicated by February 29, 2020. Conference languages will be German and English. We will try to cover travel and accommodation expenses for all speakers, but researchers without institutional ties or travel funds will be given preference. The aim is to publish selected contributions e.g., as the special issue of a (peer-reviewed) journal. Participation in the workshop is also possible without a publishing commitment; conversely, paper acceptance does not guarantee publication.

5. PUBLIKATIONER
Larsson, Esbjörn, ”1800-talets utbildningsrevolution”, Historisk tidskrift 139:4 (2019), 741-750.

Norén, Fredrik & Stjernholm, Emil (red.), Efterkrigstidens samhällskontakter, Mediehistoria, Lunds universitet, Lund, 2019. http://portal.research.lu.se/ws/files/68792081/Efterkrigstidens_samha_llskontakter_komplett_pdf_LOW.pdf

Johan Prytz and Johanna Ringarp, ”Local versus national history of education,” in Transnational Perspectives on Curriculum History, eds. Ivor Goodson, Gary McCulloch and Mariano González-Delgado (London: Routledge, 2020)

1. NY NATIONELL FORSKARSKOLA I UTBILDNINGSHISTORIA
2. NY DATABAS: FOLKHÖGSKOLORNAS NATIONELLA KURSKATALOGER MELLAN ÅREN 1952-2019
3. VÄGVAL Nr 3/2019, ”LÄRARINNOR SOM PIONJÄRER I SKOLA OCH SAMHÄLLE”
4. CfP: NORDIC MODES OF BILDUNG, SCHOOLING, AND UPBRINGING (OSLO)
5. PUBLIKATIONER

1. NY NATIONELL FORSKARSKOLA I UTBILDNINGSHISTORIA
Vetenskapsrådet beviljade den 13 november medel för en nationell forskarskola i utbildningshistoria, som ska utbilda totalt 9 doktorander vid Örebro, Stockholm, Uppsala och Umeå universitet. En kul bekräftelse på det utbildningshistoriska forskningsfältets livskraft.

Forskarskolan som har namnet ”Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)” har två mål. Det första är att utveckla lärarutbildares förmåga att med utgångspunkt från aktuella utbildningsfrågor analysera hur historien är direkt involverad i dagens skola. Forskarskolans andra mål är att ge ett grundläggande bidrag till det internationella utbildnings-historiska forskningsfältet genom att utveckla en ny forskningsinriktning: ”tillämpad utbildningshistoria”. Båda målen ska uppnås genom att forskarskolan fokuserar på tre teman som är grundläggande för vår förståelse av skolväsendet i en tid präglad av globalisering, intensifierat reformtryck och debatt kring skolans ideologiska innehåll: Skola i debatt och historieskrivning, Skolväsendets och skolreformernas historia, och Skola i internationellt och transnationellt perspektiv.

Forskarskolans föreståndare är huvudsökande Johannes Westberg, och dess styrgrupp består av Joakim Landahl, Anna Larsson, Esbjörn Larsson och Daniel Lindmark. Forskarskolans doktorander kommer att antas under våren 2020, och dess verksamhet kommer att lanseras under ISCHE 2020. Frågor om kommande utlysningar riktas med fördel till forskarskolans föreståndare eller till medlemmarna av styrgruppen.

2. NY DATABAS: FOLKHÖGSKOLORNAS NATIONELLA KURSKATALOGER MELLAN ÅREN 1952-2019
I denna databas har vi samlat folkhögskolornas nationella kurskataloger mellan åren 1952-2019. Katalogerna innehåller beskrivningar av folkhögskolan som utbildningsform samt specifikationer över det kursutbud skolorna tillhandahållit. Du kan till exempel använda sökmotorn för att söka efter ämnen, ord eller fraser från katalogerna. Välj då mellan att begränsa sökningen till folkhögskolornas kursbeskrivningar eller sök mer utvidgat i hela kataloger.

Under fliken Kataloger kan du själv ladda ned alla digitala kataloger som OCR-inlästa pdf-filer. Under fliken Skolor finner du en länskarta över Sverige där samtliga folkhögskolor är indelade per län. Klicka på en specifik länsförteckning för att se vilka folkhögskolor som finns representerade i katalogerna. Därefter kan du klicka på ett specifikt skolnamn för att få en lista över de kataloger där skolan finns med. Dessa länkar tar dig sedan till den plats i katalogen där folkhögskolans kursverksamhet beskriv

För mer information, se https://www.ep.liu.se/databases/fhdb/search.aspx

3. VÄGVAL Nr 3/2019, ”LÄRARINNOR SOM PIONJÄRER I SKOLA OCH SAMHÄLLE”
Innehåll:
Sofia Persson, Inledning

Agneta Linné, Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen

Madeleine Michaëlsson, Ihärdiga insatser för rösträtt, fred och nykterhet av folkskollärarinnan Cecilia Francke

Sofia Persson, Röda Sofia – Göteborgs radikala folkskollärare

Yvonne Lindholm, Ester Hermansson – en livslång bildningsresa som kom att påverka den svenska skolan

Numret finns tillgängligt här: https://undervisningshistoria.se/vagval-nr-3-2019-tema-lararinnor-som-pionjarer-i-skola-och-samhalle/

4. CfP: NORDIC MODES OF BILDUNG, SCHOOLING, AND UPBRINGING (OSLO)
I vår organiseras konferensen ”Nordic Modes of Bildung, Schooling, and Upbringing – The interplay between individualism, collectivism, and institutionalized lives” i Oslo, vid UiO, torsdag d.23- fredag 24. april 2020. Keynote speakers: Mette Buchardt (Ålborg) och Andy Green (UCL, London).

Images of the modern Nordic societies are often paradoxical: Strongly socially cohesive but renowned for their liberal social values; Equal rights and opportunities for all blended with collective demands and duties; Strong trust and solidarity but less responsibility for helping your neighbor.

In the light of these tensions, we aim in this conference at examining historical and current ideals, practices, and institutions related to the formative aspects of Nordic citizens’ lives—their childhoods, parenting values, schooling, education, and lifelong learning. We invite researchers that are engaged in the study of the institutions and arenas in which children and youth are brought up and educated. How have aims and expectations changed over time both in the Nordic settings and worldwide? Are there specific Nordic traditions in Bildung, education, and upbringing? Are they more rooted in common ideals of equality and communitarianism than in other Western and global societies? How are these ideals expressed, justified, and institutionalized in a more globalized era?

We invite interested scholars to submit a paper proposal. Proposals should include a max 500 words abstract and a 150 word personal bio. Papers and panels for the conference will be within these five areas:

1) Theories of ethical and political ”Bildung” in the history of Nordic common schooling.
2) National curricula and school subjects in the transition from folk schools (folkskola) to long comprehensive schooling.
3) Nordic teacher ideal-types. Are the teachers primarily “teachers for individuals” or “teachers for collectives”?
4) Nordic school reforms and beyond: Knowledge, governance and areas of tension.
5) Ideals of the Nordic childhoods

New deadline for abstracts: 1 January 2020

For more information, see https://www.uio.no/english/research/strategic-research-areas/nordic/research/research-groups/the-nordic-education-model/events/2020/nordic-modes-of-bildung.html

5. PUBLIKATIONER
Karcher, Nicola (2019) A National Socialist school for Norway: concepts of Nazification during the German occupation, Paedagogica Historica, DOI: 10.1080/00309230.2019.1675728

Ydesen, C., & Bomholt, A. (2019). Accountability Implications of the OECD’s Economistic Approach to Education: A historical case analysis. Journal of Educational Change. https://link.springer.com/article/10.1007/s10833-019-09355-1

1. DOKTORANDTJÄNST I KARLSTAD
2. CfP: 11th HISTORY OF EDUCATION DOCTORAL SUMMER SCHOOL (HEDSS)
3. NORDIC JOURNAL OF EDUCATIONAL HISTORY I NY KOSTYM OCH INDEXERING
4. UPDATED WEBSITE FOR ISCHE 2020
5. PUBLIKATIONER

1. DOKTORANDTJÄNST I KARLSTAD
Ämnet historia utgör tillsammans med kulturstudier, religion, samhällskunskap och statsvetenskap institutionen för Samhälls- och kulturvetenskap. Historieämnet bedriver utbildning på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå. Vi har också kurser i arkivkunskap och ämnet spelar en viktig roll inom universitetets lärarutbildning.

Vid Karlstads universitet ser vi historia som en kritisk humanvetenskap och forskningens tyngdpunkt ligger på modern och tidigmodern historia. Pågående forskning sker inom områdena politisk historia, kulturhistoria, utbildningshistoria, historiedidaktik samt socialhistoria.

Nu söker vi ytterligare en doktorand till vårt ämne! Vi välkomnar ansökningar oavsett inriktningar, vi ser dock särskilt positivt på ansökningar som är relaterade till ämnets forskningsprofil och som matchar handledarkompetensen vid ämnet. Vi utgår från att du som doktorand blir en del av vår forsknings- och arbetsgemenskap. Du kommer också ges möjlighet till undervisning på grundutbildningen.

Deadline: 1 november 2019
Mer info, se https://kau.varbi.com/se/what:job/jobID:293483/iframeEmbedded:0/where:4

2. CfP: 11th HISTORY OF EDUCATION DOCTORAL SUMMER SCHOOL (HEDSS)
University of Lyon, France (École normale supérieure de Lyon), 11–14 June 2020
This conference invites applications from postgraduate students in the history of education with an interest in the histories of educational spaces and discourses and new ways of working with images, artefacts, and archives. Leading international historians of education will give lectures and workshops, and offer advice concerning the research process. There will be opportunities for students to discuss their dissertation projects with fellow doctoral candidates and receive comments from prominent scholars in the field.
The summer school started as an EERA pilot project and is the eleventh conference in a series of successful events that started in Ghent in 2010 and was followed by meetings in Birmingham 2011, Lisbon 2012, Hamburg 2013, Umeå 2014, Luxembourg 2015, Groningen 2016, Porto Conte 2017, Riga 2018 and Liverpool 2019. This session of the summer school is organised at the University of Lyon, France.

The number of participants is limited to 30 students. The conference language is English. Participation in the conference is free of charge. Accommodation and meals will be provided, but delegates will have to cover the cost for their travel to Lyon. ISCHE travel bursaries are available to students from low-GDP countries. For more information, please check the application form.

Tutors: Antonio Canales Serrano (Universidad Complutense de Madrid, Spain), Björn Norlin (Umeå University), Ian Grosvenor and Siân Roberts (University of Birmingham, UK), Angelo Van Gorp (University of Koblenz-Landau, Campus Landau, Germany), Susannah Wright (Oxford Brookes University, UK and History of Education Society, UK) and Clémence Cardon-Quint (Université de Bordeaux).

Local organisers: Emmanuelle Picard (ENS de Lyon), Solenn Huitric (ENS de Lyon), Rebecca Rogers (Université Paris Descartes), Marianne Thivend (Université Lyon 2).

The application form can be retrieved from http://www.eera-ecer.de/season-schools/histories-of-education-summer-school/and should be sent to summerschool-lyon@eera-ecer.de.

Closing date for applications is 31 December 2019.

Contact summerschool-lyon@eera-ecer.de for queries regarding application, eligibility and selection criteria; Solenn Huitric (solenn.huitric@ens-lyon.org) for queries on practical issues, e.g. regarding travel, accommodation and venue.

More info, see https://www.ische.org/history-of-education-doctoral-summer-school-call-for-applications/

3. NORDIC JOURNAL OF EDUCATIONAL HISTORY I NY KOSTYM OCH INDEXERING
Tidskriften Nordic Journal of Educational History (NJEdH) har fått en ansiktslyftning genom byte av plattform till en uppdaterad version av Open Journal Systems. Detta har dels inneburit att alla artiklar nu har fått doi-nummer, och även en ny hemsida: https://journals.ub.umu.se/index.php/njedh.

Den gamla adressen pekar dock vidare till den nya. Indexeringstjänsten SCOPUS har också beslutat att NJEdH ska indexeras i deras databas. Inom kort kommer därmed alla artiklar som publiceras i NJEdH (både redan publicerade och framtida publiceringar) att få en ökad spridning, och ett större utbud av bibliometriska data. Inom kort kommer därtill årets temanummer från den sjunde nordiska utbildningshistoriska konferensen, med Nina Volckmar och Einar Sundsdal som gästredaktörer, att publiceras. Att notera är att NJEdH i och med detta temanummer kommer att passera 50 utgivna originalartiklar sedan starten!

4. UPDATED WEBSITE FOR ISCHE 2020
Our website for #ISCHE2020 at Örebro University is now updated with registrations fees, and the formats of proposals (incl. individuals papers and preformed panels). Also, happy to have finalized the presentation of the first keynote speaker: prof. Daniel Lindmark

Deadline for submissions: 31 December 2019

The submission and registration system will open in November, when our Conftool is ready.

For more information, see https://www.oru.se/english/schools/humanities-education-and-social-sciences/conferences/ische-2020/

5. PUBLIKATIONER
Husz, Orsi, and Nikolas Glover. ”Between Human Capital and Human Worth: Advertising for Correspondence Education in 20th Century Sweden.” Scandinavian Journal of History (2018).

Lindberg, Bo (red.) (2019). Early modern academic culture. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Open Access: https://vitterhetsakad.bokorder.se/sv-SE/article/3764/early-modern-academic-culture

Norlin, B., & Lindmark, D. (2019). ”Sweden”. In The Palgrave handbook of conflict and history education in the post-Cold War era (pp. 629–637). Cham: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-030-05722-0_48

O’Neill, Ciaran, and Petter Sandgren. ”Education and Elites.” In Handbook of Historical Studies in Education: Debates, Tensions, and Directions, edited by Tanya Fitzgerald, 1-13. Singapore: Springer Singapore, 2019.

Rosnes, Ellen Vea (2019) A time of destiny for Norwegian mission schools in Zululand and Natal under the policy of Bantu Education (1948–1955), History of Education, DOI: 10.1080/0046760X.2019.1658811

1. CfP: ISCHE 2020, ÖREBRO2. CfP: UDDANNELSESHISTORIE 2020: LÆRERKULTURER OG LÆRERUDDANNELSE
3. DET KUNSKAPSHISTORISKA SEMINARIET I LUND HT2019
4. DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI, VASA, FINLAND
5. FÖRESTÄLLNING UTIFRÅN DEN SVENSKA FLICKSCOUTRÖRELSEN (TEATER)
6. CfP: DEVELOPMENT AND IMPACT OF FINNISH HIGHER EDUCATION RESEARCH
7. CfA: VISITING FELLOWSHIP PROGRAMME IN THE HISTORY OF KNOWLEDGE
8. PUBLIKATIONER

 
1. CfP: ISCHE 2020, ÖREBRO
Den 19-22 augusti 2020 kommer den internationella utbildningshistoriska konferensen ISCHE för första gången sedan 2006 (Umeå) att arrangeras i Sverige. Denna gång i Örebro. Temat för konferensen är socialhistoriskt ”Looking from Above and Below: Rethinking the Social in the History of Education”. Call for abstracts finns nu publicerat på konferensens hemsida https://www.oru.se/HumES/ISCHE2020

Baserat på detta tema uppmuntrar vi särskilt bidrag som behandlar något av följande områden:

1.Rethinking the social within the “turns” in history of education: methods and theories
2.Social history of educational knowledge, media and learning technologies
3.Populism, social justice and human rights in history of education
4.De-centralized histories of education: non-binary and postcolonial approaches
5.New social educational histories from emerging margins of society
6.Scale, diversity, and digital applications as challenges in the history of education
7.Material and visual approaches to the social in the history of education

Deadline är: 31 december 2019. Frågor ställs till: ische2020@ische.org

 
2. CfP: UDDANNELSESHISTORIE 2020: LÆRERKULTURER OG LÆRERUDDANNELSE
Der indbydes til artikler til Uddannelseshistorie 2020, udgivet af Selskabet for skole- og uddannelseshistorie.

Lærerne står i dagens samfund under et krydspres. På den ene side er der eksterne krav og også ofte interne ønsker om professionalisering gennem mere specialiserede uddannelser og en forhøjet status som vidensbaseret profession. På den anden side er der siden arbejdskonflikten i 2013 tale om en ”normalisering” af arbejdsvilkårene, hvor den enkelte lærer oplever en højere grad af detailstyring fra den umiddelbare ledelse og pålagt anvendelse af denne eller hin læringsteori fra skolebestyrelsernes side. Tilsvarende tendenser gør sig også gældende i de andre nordiske lande.

Lærernes samfundsmæssige position har igennem de sidste
over 200 år været genstand for stadige fluktuationer. Fra den underordnede degn til den nøjsomme seminarist, senere til den mere selvhævdende folkelærer, enhedslæreren som lønarbejder og endelig den professionaliserede lærer. Vi efterspørger artikler om lærernes socialhistorie, rekrutteringen til seminarieuddannelserne, kønsfordelingen i uddannelserne og i skellet imellem land og by.

Også læreruddannelserne og deres vidensbasering er et omdiskuteret emne for tiden. Hvad har været argumenterne for ”videnskabeligheden” over for de ”praktiske evner” hos den enkelte lærer? Der kan spørges til de historiske grunde til, at Danmark nu er det eneste land i Europa (?), som ikke har lagt sine læreruddannelsesinstitutioner sammen med deres forskningsinstitutioner og/eller universiteter? Hvilke samfundsmæssige virkninger og konsekvenser af dominerende lærerkulturer kan iagttages over tid, og ikke mindst set i lyset af udviklinger i vores nabolande?

Redaktionen af Uddannelseshistorie 2020 inviterer til bredere analyser af sammenhængene imellem alle disse temaer, såvel som mere fokuserede undersøgelser af enkelte aspekter.

Artiklerne skal være forfattet på dansk eller et andet skandinavisk sprog og have en længde på 15-18 sider à 2400 anslag.

Forslag til artikler med kort abstract bedes sendt til redaktionen på mreh@kp.dk senest 1. januar 2020. Der kan forventes tilbagesvar senest 1. februar 2020. Deadline for indlevering af artikel er 1. juli 2020. Uddannelseshistorie 2020 udkommer i december 2020. Ansvarlige for dette nummer er Maria Rejkjær Holmen og Jesper Eckhardt Larsen.
Alle artikler bedømmes i dobbelt peer review. Uddannelseshistorie er anerkendt i BFI med ét point.

Find også cfp her: https://gallery.mailchimp.com/1333f3bb8e/files/0d0ea723-6d45-441d-b4e6-8b8d4dc4f7a6/Call_for_papers_Uddannelseshistorie_2020.pdf
3. DET KUNSKAPSHISTORISKA SEMINARIET I LUND HT2019
Det kunskapshistoriska seminariet gör sig redo för en ny termin. Programmet för HT 2019 är färdigt och ni det finner det nedan och som bifogad affisch. En gemensam nämnare för höstens seminarier är att vi försöker att interagera med andra humanistiska ämnen som på olika sätt sysslar med kunskap.

För fortlöpande uppdateringar om det kunskapshistoriska seminariet och våra övriga aktiviteter se https://newhistoryofknowledge.com/

9/9, kl. 10.15–12.00, LUX:A332
Den översatta världen: Om litterär översättning som källa till kunskap
Paul Tenngart (Lund)
Hur går det till när vi förstår världen med hjälp av skönlitterära översättningar? Vilka möjligheter och fallgropar har litteraturöversättningen som verktyg för kunskapsspridning över språkliga och kulturella gränser? Inom den internationella litteraturvetenskapen har det under de senaste decennierna blivit allt tydligare att översättaren måste tillskrivas en central roll när litteraturens villkor, funktioner och betydelse ska analyseras – vad gäller både äldre och samtida verk. Översättningsteoriernas långa tradition har därför både återaktualiserats och utmanats av de mest inflytelserika företrädarna för det världslitterära forskningsparadigmet. Det här seminariet inbjuder till en diskussion om sambanden mellan skönlitteratur, kunskap och mellanspråklig kommunikation utifrån denna utveckling inom litteraturvetenskapen.

22/10, kl. 14.15–16.00, LUX:B129 + EFTERSITS
Kunnskap og definisjonsmakt i antropologisk teori
Thomas Hylland Eriksen (Oslo)
Forholdet mellom antropologisk kunnskap og ”native knowledge” har alltid vært omstridt, ettersom mange antropologer enten aktivt bruker lokal kunnskap i teoriutviklingen eller ganske enkelt sidestiller akademisk og lokal kunnskap epistemologisk. I dette feltet finnes både gråsoner og grensemarkeringer, og denne forelesningen foreslår noen løsninger, med utgangspunkt i Fredrik Barths forskning på Ny-Guinea og Hylland Eriksens egen forskning i Australia.
Anmälan till eftersits (till självkostnadspris) görs senast den 18/10 till johan.ostling@hist.lu.se.

20/11, kl. 13.15–15.00, LUX:A233
Utbildningshistoria och kunskapshistoria
Björn Lundberg (Lund), Johanna Ringarp (Stockholm) & Johannes Westberg (Örebro)
Paneldiskussion om utbildningshistoria och kunskapshistoria och vad de två fälten kan ge varandra.

11/12, kl. 13.15-15.00, LUX:C337
Textseminarium: Kunskap, information och infrastruktur
Laura Skouvig (Köpenhamn) & Anna Nilsson Hammar (Lund)
Vi läser och diskuterar ett antal artiklar. Kontakta anna.nilsson_hammar@hist.lu.se för upplysningar om texterna.

 
4. DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI, VASA, FINLAND

Den 7-8 november 2019 hålls Den åttonde nordiska läroplansteoretiska
konferensen vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Konferensen har ambulerat
mellan lärosäten i Sverige och Norge vartannat år med början 2005 vid
Uppsala Universitet. Senast hölls den i Göteborg och denna gång äger
konferensen rum i Vasa vid Fakulteten för pedagogik och
välfärdsstudier, Åbo Akademi.

Temat 2019 är ”Att teoretisera läroplansarbete, didaktik och ledarskap
i en transnationell tid.

Konferensen pågår i två dagar, med keynotes, seminarier och
paneldiskussion samt en gemensam konferensmiddag på kvällen.
Konferensen är begränsad till antalet deltagare. Det lilla formatet
ser vi som en förutsättning för att ha tid att reflektera över frågor
som rör läroplansteorins utveckling och ställning i Norden och
internationellt. Tanken är att ge möjlighet till tankeutbyte, möten
och initiering av olika former av samarbeten. Både doktorander och
seniora forskare är välkomna att presentera sina artikel- och
forskningsprojekt inom eller med anknytning till läroplansteori under
parallella paper-sessioner. Presentationer kan ske på nordiska språk
eller engelska. Konferensen siktar på att publicera en redigerad volym.

Anmälan och närmare information:

Om konferensen

 
5. FÖRESTÄLLNING UTIFRÅN DEN SVENSKA FLICKSCOUTRÖRELSEN (TEATER)
En overklig lägerplats, en flickhajk och en kollektiv dröm: PotatoPotato skapar föreställning utifrån den svenska flickscoutrörelsen.

Hösten 2019 utmanar PotatoPotato den svenska jämställdhetspolitiken, och gör en föreställning utifrån en av vårt tids mest komplexa debatter – flickan i det offentliga rummet.Flickors platstagande och otrygghet diskuteras mer än någonsin i media och inom politiken. Vi vill skapa perspektiv på denna debatt genom att synliggöra en viktig rörelse som har verkat för flickors frigörelse, identitets- och samhörighetsbyggande – den svenska flickscoutrörelsen.

Scoutrörelsen är med sina 55 miljoner medlemmar en av världens största ungdomsrörelser. I den svenska flickscoutrörelsen (1913-1960) fick flickor fria från mäns blickar, träna sig i att verka i det offentliga rummet och i naturen. Med fyndiga scoutnamn, magiska sånger och egensydda dräkter byggde de en separatistisk gemenskap där de kunde utforska både sig själva och världen.

Offentliga teaterföreställningar hålls i Malmö, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

För mer information: https://www.potatopotato.se/arkiv-2017/arkiv-2019/19-riddare-40243303

 
6. CfP: DEVELOPMENT AND IMPACT OF FINNISH HIGHER EDUCATION RESEARCH

The Consortium of Higher Education Researchers in Finland will celebrate its 20th anniversary in 2020. In honor of the anniversary, the Consortium will publish a collection of reflexive writings, including analytical reviews of the development and impact of Finnish higher education research as well as more personal memoirs over the years. The collection will be published electronically at the XIV Symposium on Higher Education research, August 20-21. 2020.

With this open invitation, we invite you to write for the 20th Anniversary Publication of the Consortium! We welcome personal reflections on your own university policy as a researcher, teacher, or practitioner, as well as research-based meta-analyses. We also welcome more informal genres. Which are recurrent themes over the years? Why are certain topics being tackled and others not? How does politics guide the choice of research topics – or does it?

The languages of the publication are Finnish, Swedish and English. The publication is not peer reviewed. The word count should be 700 to 1500 words. The deadline for submitting manuscripts is 31.1. 2020.

Further information:

Taina Saarinen, taina.m.saarinen@jyu.fi
Jarmo Kallunki jarmo.kallunki@tuni.fi

 
7. CfA: VISITING FELLOWSHIP PROGRAMME IN THE HISTORY OF KNOWLEDGE
We hereby launch the Visiting Fellowship Programme in the History of Knowledge. Each semester, we invite scholars to join us in our research environment at Lund to present their ongoing projects and help us to develop the history of knowledge. Welcome to apply!

We award short-term fellowships to scholars to pursue research in the history of knowledge at our research environment at Lund. We welcome applications from both junior and senior scholars, but we are particularly dedicated to support the research of promising postdoctoral and early career scholars with an ambition and a capacity to develop the history of knowledge.

Each semester we invite 1–2 scholars to join us in our research environment at Lund. During a period of 1 to 2 weeks, the scholars have the opportunity to present their ongoing research and interact with the historians of knowledge at Lund. The fellowship covers travel costs and accommodation in Lund during a period of maximum 2 weeks.

The Visiting Fellowship Programme in the History of Knowledge is a part of Johan Östling’s Wallenberg Academy Fellowship. It is funded by the Knut and Alice Wallenberg Foundation as well as the Department of History and the Joint Faculties of Humanities and Theology, Lund University.

For more info, see https://newhistoryofknowledge.com/2019/09/18/visiting-fellowship-programme-in-the-history-of-knowledge/

 
8. PUBLIKATIONER
Anderson, Jaanika. ”The use of the University of Tartu Art Museum collection in teaching between 1803 and 1918.” History of Education; Sep2019, Vol. 48 Issue 5, 575-590.
Kortekangas, Otso, Pigga Keskitalo, Jukka Nyyssönen, Andrej Kotljarchuk, Merja Paksuniemi och David Sjögren (red.), Sámi Educational History in a Comparative International Perspective (New York: Palgrave Macmillan, 2019). https://www.palgrave.com/gp/book/9783030241117

Lundahl, Christian. ”Making testers out of teachers: the work of a Swedish State Research Institute 1946–1956.” History of Education; Sep2019, Vol. 48 Issue 5, 646-663.

Westberg, Johannes (2019): Designing preschools for an independent and social child: visions of preschool space in the Swedish welfare state, Early Years, https://doi.org/10.1080/09575146.2019.1608426

Åhlman, Christoffer, Mötet med det skrivna ordet: Kvinnors läsande och skrivande under 1700-talet, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2019,Uppsala, 2019. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1339304/FULLTEXT01.pdf

1. UTLYSNINGAR AV ANSTÄLLNINGAR KNUTET TILL PROJEKTET NordED
2. VÄGVAL NR 1 / 2019 – ”SKOLANS DIGITALISERING”
3. PUBLIKATIONER

1. UTLYSNINGAR AV ANSTÄLLNINGAR KNUTET TILL PROJEKTET NordED
Denne uken annonserte vi utlysninger av to stipendiater og en postdoktor knyttet til NordEd (https://www.uv.uio.no/iped/om/aktuelt/aktuelle-saker/2019/nored-project-description.pdf). Vi håper dere vil bidra til å spre disse til relevante fagmiljø og aktuelle kandidater.

https://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/168520/research-fellow-in-the-nordic-education-model-pillar-1nored

https://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/168532/research-fellow-in-the-nordic-education-model-pillar-3-nored

https://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/168491/postdoctoral-research-fellow-in-the-nordic-education-model-nored

2. VÄGVAL NR 1 / 2019 – ”SKOLANS DIGITALISERING”

Inledning
Magnus Hultén, Jonas Hallström

Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar
Lina Rahm

En digital uppväxt och en digital framtid
Roger Säljö

Programmering i skolan
Lennart Rolandsson

Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan
Ulla Riis

Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan
Lars Björklund

Hela numret finns tillgängligt här: https://undervisningshistoria.se/

3. PUBLIKATIONER
Kortekangas, Otso. “Critically Crisscrossing Language and Contexts. A Transdisciplinary Combination of Critical Discourse Analysis and Cross-National History.”, i Wojahn, Daniel, Seiler Brylla, Charlotta & Westberg, Gustav (red.), Kritiska text- och diskursstudier, Södertörns högskola, Huddinge, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34677

Lindmark, D. (2019). National Traditions of Educational Research in Sweden. I Religion and Educational Research : National Traditions and Transnational Perspectives (1:a uppl., s. 37–50). Münster & New York. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158149

Sköld, Johanna, Osvaldsson, Karin & Andersson, Klara, Letters Intended for Someone Else: Ethical Reflections on Access to Historical Experience in Private Collections, University of Copenhagen, Copenhagen, 2019. Link>>

Westberg, Johannes, Lukas Boser, and Ingrid Brühwiler, eds. (2019), School Acts and the Rise of Mass Schooling: Education Policy in the Long Nineteenth Century. Cham: Palgrave Macmillan. 379 pp. https://doi.org/10.1007/978-3-030-13570-6

1. DOKTORANTJÄNSTER I HISTORIA (KARLSTAD)
2. SPECIAL ISSUE: EDUCARE: HISTORY OF EDUCATION 2019:1
3. POSTDOKTORER I FÖRSKOLEFORSKNING, SU
4 DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI I VASA, FINLAND
5. PUBLIKATIONER

1. DOKTORANTJÄNSTER I HISTORIA (KARLSTAD)
Doktorander i historia
Nu söker vi två doktorander till vårt ämne! Vi välkomnar ansökningar oavsett inriktning, men ser gärna avhandlingsprojekt som relaterar till ämnets profil (https://www.kau.se/historia). Vi utgår från att du som doktorand kommer att delta aktivt i vår forsknings- och arbetsgemenskap. Delar av utbildningen erbjuds i samverkan med andra lärosäten och du kommer även att ges möjlighet till undervisning inom vår grundutbildning. Anställningarnas påbörjande planeras till augusti-september.

Behörighet
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen (Högskoleförordningen, 7 kap 35 §).
Grundläggande behörighet har den som avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som på annat sätt inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl (Högskoleförordningen, 7 kap 39 §).
Särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i historia har den som avlagt examen i historia på avancerad nivå och fullgjort kursfordringar i ämnet/huvudområdet historia om minst 120 högskolepoäng (hp), varav minst 30 hp på avancerad nivå där det ingår ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande minst 15 hp.
Särskild behörighet har även den som i annan ordning, inom eller utom landet, har förvärvat de förkunskaper som beskrivs i ovanstående stycken.

Antagning
Antagning sker efter individuell prövning. Denna grundas på en bedömning av den sökandes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Därvid bedöms den sökandes studieresultat från tidigare utbildning, inbegripet kvaliteten på de självständiga, skriftliga arbeten av forsknings- och utredningskaraktär som ingått i utbildningen. Stor vikt läggs vid innehåll och utformning av den egna forskningsplanen, där den sökande redogör för sitt avhandlingsprojekt och dess relevans i förhållande till ämnets forskningsprofil. Stor vikt läggs också vid den sökandes avsikt att närvara i och aktivt delta i forskningsmiljön. Vi förutsätter också att den sökande är beredd att presentera sin forskning vid nationella och internationella konferenser. Sökande som antas har, efter överenskommelse, möjlighet att medverka i ämnets grundutbildning (maximalt upp till 20 % av heltid och med motsvarande förlängning av anställningen).

Karlstads universitet välkomnar sökande med olika erfarenheter och bakgrund. Vi ser mångfald och jämställdhet som en tillgång och styrka. Referenstagning och intervjuförfarande ingår.

Ansökan
Ansökan görs via universitetets webbaserade rekryteringsverktyg som du når nedan. Ansökan skall innehålla följande:
• Meritförteckning inklusive eventuella pedagogiska meriter samt vidimerade kopior av betyg,examensbevis etc.
• Kopia av examensarbeten och andra publikationer
• Personligt brev där den sökande kort beskriver sig själv och sina forskningsintressen
• Förslag till forskningsplan minst 5, maximalt 7 sidor. Forskningsplanen ska innehålla problembeskrivning, syfte, teori, tidigare forskning, källor och eventuella preliminära resultat. Forskningsplan som skrivs på svenska skall därutöver inkludera en engelsk sammanfattning om ca 500 ord)
• Övriga handlingar som sökanden önskar åberopa
• Uppgift om referenspersoner, alternativt rekommendationsbrev
Sista ansökningsdag: 18 april 2019

Mer info: https://kau.varbi.com/se/what:job/jobID:257894/iframeEmbedded:0/where:4

2. SPECIAL ISSUE: EDUCARE: HISTORY OF EDUCATION 2019:1

Vad händer inom utbildningshistoria – några nedslag
Thom Axelsson

Koblinger mellem økonomi og uddannelse et rids af dansk transnational uddannelseshistorie
Christian Ydesen, Karen E. Andreasen

Psykiatri og professionssamarbejde – betydningen for differentiering i skolesystemet i Danmark i 1930-1950
Bjørn Hamre

Educational history in the age of apology: The Church of Sweden’s “White book” on historical relations to the Sami, the significance of education and scientific complexities in reconciling the past
Björn Norlin, David Sjögren

Ett enande band bland Nordens alla samer: Slöjd på Samernas folkhögskola
Johan Hansson

Vardagligt samspel och mobila sängar i barnstorlek – en visuell historisk analys av vilan i förskolan
Sofia Grunditz, Anne-Li Lindgren, Sofia Frankenberg

Artiklarna fritt tillgängligt på: https://ojs.mau.se/index.php/educare/issue/view/59
3. POSTDOKTORER I FÖRSKOLEFORSKNING
vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Sista ansökningsdag: 2019-05-20.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet arbetar omkring 130 medarbetare som bedriver undervisning och forskning inom barn- och ungdomsvetenskap, förskoledidaktik, barnkultur och fritidspedagogik. Denna utlysning är kopplad till ämnet förskoledidaktik och den är förlagd till Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning (FUFF).

Projektbeskrivning
Syftet med denna utlysning är att utveckla empirisk och teoretisk forskning i förskoledidaktik i relation till ett eller flera av de sex utpekade forskningsområden som finns vid FUFF: 1) Värden, mångfald, jämställdhet och hållbarhet, 2) Interventionsstudier, 3) Historiska studier, 4) Utvecklingens och lärandets ekologier, 5) Visuell, estetisk och etisk kunskapsproduktion, och 6) Professionsstudier (se: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen/Förskoledidaktik).

Arbetsuppgifter
I arbetsuppgifterna ingår att genomföra och publicera egen forskning, söka externa forskningsmedel som placeras vid institutionen, delta i och leda forskningsseminarier, samt att undervisa. I anställningen ingår egen forskning (80 %) och undervisning på samtliga nivåer (20 %).

Behörighetskrav
Behörig att anställas som postdoktor är den som har avlagt doktorsexamen i förskoledidaktik, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, psykologi, historia, sociologi eller närliggande ämne, eller har motsvarande tvärvetenskaplig kompetens.

Bedömningsgrunder
Grund för bedömning är förmåga att utveckla och genomföra forskning, av god kvalitet samt pedagogisk förmåga. Den sökande ska kunna dokumentera god vetenskaplig skicklighet genom kvaliteten på sin avhandling och andra publikationer. Sökande ska bedriva forskning om en eller flera viktiga samhällsutmaningar och som har en tydlig relation till något av de sex forskningsområden i förskoledidaktik som nämnts ovan. En forskningsplan (max 3 sidor) bifogas ansökan, där det framgår vilken forskning den sökande avser att bedriva och hur den relaterar till forskning i förskoledidaktik och där samhällsutmaningen definieras. Den sökande ska ha såväl förmåga att samarbeta som förmåga och lämplighet i övrigt som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna väl. Examen ska vara avlagd högst tre år före ansökningstidens utgång. Vid tillsättningen kommer särskild vikt att fästas vid vetenskaplig skicklighet.

Upplysningar om anställningen lämnas av föreståndare Anna Palmer, tfn 08-120 762 34, anna.palmer@buv.su.se

Sista ansökningsdag: 2019-05-20

4. DEN ÅTTONDE NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI I VASA, FINLAND
Den 7-8 november 2019 hålls Den åttonde nordiska läroplansteoretiska konferensen vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Konferensen har ambulerat mellan lärosäten i Sverige och Norge vartannat år med början 2005 vid Uppsala Universitet. Senast hölls den i Göteborg och denna gång äger konferensen rum i Vasa vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.

Temat 2019 är Att teoretisera läroplansarbete, didaktik och ledarskap i en transnationell tid. Konferensen pågår i två dagar, med keynotes, seminarier och paneldiskussion samt en gemensam konferensmiddag på kvällen. Konferensen är begränsad till antalet deltagare. Det lilla formatet ser vi som en förutsättning för att ha tid att reflektera över frågor som rör läroplansteorins utveckling och ställning i Norden och internationellt. Tanken är att ge möjlighet till tankeutbyte, möten och initiering av olika former av samarbeten. Både doktorander och seniora forskare är välkomna att presentera sina artikel- och forskningsprojekt inom eller med anknytning till läroplansteori under parallella paper-sessioner. Presentationer kan ske på nordiska språk eller engelska. Konferensen siktar på att publicera en redigerad volym.

Anmälan och närmare information: http://blogs2.abo.fi/nordisk-laroplansteoretisk-konferens2019/

 
5. PUBLIKATIONER
Jakob Evertsson, ”Gustav Vasa och skolans avfolkning: undervisningens roll i förhandling om traditionell religion under tidig reformationstid i Sverige”, Svensk teologisk kvartalskrift 95:1 (2019), 33-52.

Giota, Joanna & Ingemar Emanuelsson (2018) Individualized teaching practices in the Swedish comprehensive school from 1980 to 2014 in relation to education reforms and curricula goals, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 4:3, 144-155, https://doi.org/10.1080/20020317.2018.1541397

Grönberg, P.-O. (2019). The Peregrine Profession: Transnational Mobility of Nordic Engineers and Architects, 1880-1930.

Josephson, Peter & Karlsohn, Thomas (red.), Universitetets gränser, Arche Press, Göteborg.

Milewski, Patrice, Christian Ydesen, and Karen E. Andreasen. ”Mental Testing and Educational Streaming in Ontario and Denmark in the Early Twentieth Century: A Comparative and Transnational Perspective.” Paedagogica Historica (2019): 1-20.

Westberg, Johannes, “Basic Schools in Each and Every Parish: The School Act of 1842 and the Rise of Mass Schooling in Sweden”, in Westberg, Johannes, Lukas Boser, and Ingrid Brühwiler, eds. (2019), School Acts and the Rise of Mass Schooling – Education Policy in the Long Nineteenth Century. Cham: Palgrave Macmillan, 195-222. Open Access: https://doi.org/10.1007/978-3-030-13570-6_9

1. WORKSHOP: GLOBAL GIRLHOODS: FROM IMAGININGS TO EMBODIED EXPERIENCES
2. DOKTORANDPLATSER I HISTORIA (LiU)
3. CfP: ANNUAL MEETING OF THE FINNISH SOCIETY FOR HISTORY AND PHILOSOPHY OF EDUCATION
4. CfP: CHANGING ATTITUDES TOWARDS MEDICAL UNCERTAINTY AT THE RESEARCH UNIVERSITY FROM THE 1880S
5. PUBLIKATIONER

1. WORKSHOP: GLOBAL GIRLHOODS: FROM IMAGININGS TO EMBODIED EXPERIENCES
Department of Thematic Studies – Child Studies Linköping University. 11-12th of April 2019

Young girls have been overlooked in recent scholarship. On one hand, Girlhood Studies has mainly focused on the teenage girl overlooking challenges specific to younger children, on the other hand research in Child Studies rarely isolate gender as the main focus of study. This workshop wants to bring together Child Studies and Girlhood Studies researchers to explore the notions of and practices of the young girl-child.

This workshop is a collaboration between girlhood researcher Natalie Coulter from York University Canada and child studies researcher Anna Sparrman from Linköping University, Sweden. The workshop takes as its starting point that the girl is a cultural construct. She is a discursive formation onto which social anxieties and debates are often inscribed. The girl has been used as an image to justify many things. She is an image of the future, as a girl becoming, and she is an image of failure, needing to be saved. The purpose of this workshop is to reposition, relocate and reframe the young girl-child age 2 to approximately 12 years old by e.g. asking:

What does it mean to be a young girl?
Which girls are visible and which invisible?
What images/imaginations of the young girl do we live with?
What do these images/imaginings tell us about the contemporary moment?
What do actual girls do in everyday life?
How do girls themselves negotiate, engage, take up, resist or reassemble the cultural frames of girlhood offered to them?
What do girls’ responses reveal about the contemporary moment of girlhood?
Do young girls have equal opportunities in what they want to do?

We welcome a wide range of scholarship, particularly work that addresses issues of race, sexuality, gender binaries, class, and the body. We also welcome PhD-students, and scholars across the academia. The idea is to mix presentations with informal collaborations.

Abstract
Send in an abstract of 150 words to anna.sparrman@liu.se and/or ncoulter@yorku.ca by the 15 March 2019.

Costs
There is no fees to participate but each participant needs to be self-funded (travel, food and accommodation). NOTA BENE, if we receive funding in March we will be able to help defray costs for the participants.

For questions or information contact: Anna Sparrman (anna.sparrman@liu.se) or Natalie Coulter (ncoulter@yorku.ca).

For more information, see https://liu.se/nyhet/global-girlhoods

2. DOKTORANDPLATSER I HISTORIA (LiU)
Linköpings universitet söker doktorander till flera forskarutbildningar med historisk inriktning:

*1 doktorand i historia (ansök senast 2019.04.12)
*2-3 doktorander i Tema Kultur och samhälle (ansök senast 2019.04.12)
*4 doktorander i Pedagogiskt arbete, varav en med historiedidaktisk inriktning (ansök senast 2019.03.26)

Mer information finns via https://liu.se/jobba-pa-liu/lediga-jobb

3. CfP: ANNUAL MEETING OF THE FINNISH SOCIETY FOR HISTORY AND PHILOSOPHY OF EDUCATION
June 11.-12. 2019, University of Oulu, Oulu Finland.

The theme of the 2019 FSHPE conference is the meanings of global and local in the history and philosophy of education.

On one hand the tradition of philosophy of education is borne out of ideas that have sustained a certain degree of generality. Such ideas relate to ethics, human rights, good life, and values, for example. While such ideas flow across nation borders and thus could be seen as global themselves, can they be defended as substantially universal? And if yes, to what extent and on what grounds?

On the other hand the ongoing process of globalization and shared common problems connected to it (e.g. climate change, refugee crises, rootlessness and political populism) have created a strengthening need for educating globally-minded citizens (according to e.g. Nussbaum) who are able to communicate straightforwardly with each other (according to e.g. Habermas). This is to say that regardless of the stance one has toward the philosophical question of universalism, these global problems exist and require that individuals with different backgrounds and values work together to solve them.
As a result, educational institutions, programs and policies in different continents find value in global trends and many school-related practices have become increasingly alike. Are the local ways of knowing and acting endangered at this time? While the right and left wing extremists raise concerns in many public and private arenas, is there a way in education to counteract such radicalism while fostering rootedness in the face of globalism? Furthermore, is there something that can be learned from the history of education that can help us tackle the challenges of today?

The program committee of the annual meeting of the Finnish Society for History and Philosophy of Education invites senior and young researchers, students and other curious minds to explore the meanings and questions of global and local in the history and the philosophy of education. However, the call is open and submissions do not have to address the theme directly. Presentations are welcome in English, Finnish and Sweden.

Deadline and Submission Format
Deadline for abstracts (no longer than 1 page) must be submitted by March 15, 2019 to FSHPE2019submissions@gmail.com. Decisions will be announced April 10, 2019.
Note : the conference has no fee

Call for Papers *EXTENDED*: Kasvatuksen historian ja filosofian kesäpäivät / Annual meeting of the Finnish Society for History and Philosophy of Education, 11.-12.6. 2019, Oulu

4. CfP: CHANGING ATTITUDES TOWARDS MEDICAL UNCERTAINTY AT THE RESEARCH UNIVERSITY FROM THE 1880S
Exploratory workshop funded by the Joint Committee for Nordic Research Councils for the Humanities and the Social Sciences (NOS-HS) 7-8 November 2019, University of Helsinki, Finland

Even the continuously succeeding breakthroughs in medical science never will be able to take away uncertainty completely in clinical decision making and therapeutic treatments. The risks of an insufficient degree of tolerance of ambiguity are well known and therefore there is general agreement about the need of more attention for it in the curriculum. However, how to realise this ambition is much less clear. Our project, called “Changing attitudes towards medical uncertainty in the training of physicians” addresses this shortcoming, through a strong interdisciplinary approach, yet starting primarily from a historical orientation.

In this workshop we want to explore the history of changing attitudes towards medical uncertainty in the training of (primary care) physicians from the gradual introduction of the research university in the 1880s, when medicine increasingly came to be regarded as an ‘objective’ natural science. To what extent and in which way there was and is (still) room for ‘medical uncertainty’ during this development in the basic training of physicians, and how did these approaches develop due to changing circumstances and conditions in society? According to their professors, what kind of attitude future physicians had to adopt in the discussion between the extremes of a specialised focus on the disease and disease causation as opposed to a clear holistic approach, paying attention to the individual patient, to his or her entire medical and psychological background and to all sorts of factors of uncertainty? One option, which often has been tried out, was the introduction of courses on the ‘encyclopaedia and history of medicine’, following the example of leading German universities. However, to what extent and in which way these courses were indeed used to compensate for the increasing scientification of medical education in the laboratories is much less clear.

We encourage possible participants to focus their research on the different strategies of dealing with medical uncertainty in the basic training of future physicians, also by taking notice of the possible tensions between the pre-clinical stage of their education and the clinical phase. Most probably, for many students, hearing about this challenge in theoretical lessons was something completely different than being confronted with it in a practical way at the bedside. Through a case study approach, interested scholars are supported to look for the specificities of the institutional, local, regional or national framework, preferably placing these discussions to some extent also in a transnational, comparative context.

Geographically the focus is on the Nordic countries, but not exclusively. On the one hand medical education in the Nordic countries generally followed a similar development as in other parts of Europe. On the other hand, however, the climate and the vast geographical expanse of a thinly populated region resulted in some common distinctive characteristics, such as an extensive medical training and a difficult transfer of medical knowledge from centre to periphery. Many of these well defined challenges are valid up to today. Against this background it is significant to investigate the possibly common attitudes towards medical uncertainty as part of the training of physicians in Northern Europe

Practical instructions Proposals for presentations (approximately 400 words) should be submitted to Pieter Dhondt (pieter.dhondt@uef.fi), before the 1st of July 2019. Presentations must be no longer than 25 minutes, followed by 15 minutes discussion time. The results of the workshop will be submitted for publication as an edited volume in the series “History of Science and Medicine Library” of Brill (Leiden).

The workshop will be organised in collaboration with the International Commission for the History of Universities. Members of the commission are invited to participate in the conference with a presentation that fits the specific theme of the workshop or that, in a more general perspective, studies the question of how scholars have attempted to cope with uncertainty since the Scientific Revolution. Practically, parallel sessions will be organised focusing respectively on the theme of the workshop and on scientific uncertainty from a wider point of view, yet at the same time sufficient plenary events will be organised in order to create a community spirit among all the conference participants.

Organising committee: Pieter Dhondt (University of Eastern Finland), Sari Aalto and Laura Kolbe (University of Helsinki) Scientific committee: Pieter Dhondt (University of Eastern Finland), Eivind Engebretsen (University of Oslo), Anne Katrine Kleberg Hansen (University of Copenhagen), Peter Nilsson (Lund University)

5. PUBLIKATIONER
Dahlstedt, Magnus, Andreas Fejes, Neoliberalism and Market Forces in Education. Routledge 2019. https://www.routledge.com/Neoliberalism-and-Market-Forces-in-Education-Lessons-from-Sweden/Dahlstedt-Fejes/p/book/9781138600881

Husz, Orsi & Nikolas Glover (2019): Between Human Capital and Human Worth, Scandinavian Journal of History, https://doi.org/10.1080/03468755.2019.1578687

Otso Kortekangas, Merja Paksuniemi, Heikki Ervast, ”Milestones of Basic Education in Finland: Pedagogy, Structure and Language”, i Merja Paksuniemi och Pigga Keskitalo (eds.), Introduction to the Finnish Educational System (Leiden and Boston: Brill Sense 2019). 1-13.

Larsson, E. (2019). Boys and Girls in the Service of Total War : Defense Service Training in Swedish Schools During World War II. In War and Childhood in the Era of the Two World Wars (pp. 113–127). Cambridge. https://doi.org/10.1017/9781108671965.007

Lundahl, Christian (2019) Making testers out of teachers: the work of a Swedish State Research Institute 1946–1956, History of Education, DOI: 10.1080/0046760X.2019.1565422

Rahm, Lina (2019). Educational imaginaries a genealogy of the digital citizen (diss. Linköping), http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1281888&dswid=3063

Svensson, Robert (2019). Från träningsoverall till trenchcoat: Tränarpositionens förändring inom svensk herrelitfotboll mellan 1960- och 2010-talet. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-70256

Wikberg, Stina (2018). ”Bildämnets historia.” I: Estetiska ämnen och genus, Eva Skåreus (red.). s. 29-45.