1. CfP: ISCHE 2020, ÖREBRO2. CfP: UDDANNELSESHISTORIE 2020: LÆRERKULTURER OG LÆRERUDDANNELSE
3. DET KUNSKAPSHISTORISKA SEMINARIET I LUND HT2019
4. DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI, VASA, FINLAND
5. FÖRESTÄLLNING UTIFRÅN DEN SVENSKA FLICKSCOUTRÖRELSEN (TEATER)
6. CfP: DEVELOPMENT AND IMPACT OF FINNISH HIGHER EDUCATION RESEARCH
7. CfA: VISITING FELLOWSHIP PROGRAMME IN THE HISTORY OF KNOWLEDGE
8. PUBLIKATIONER

 
1. CfP: ISCHE 2020, ÖREBRO
Den 19-22 augusti 2020 kommer den internationella utbildningshistoriska konferensen ISCHE för första gången sedan 2006 (Umeå) att arrangeras i Sverige. Denna gång i Örebro. Temat för konferensen är socialhistoriskt ”Looking from Above and Below: Rethinking the Social in the History of Education”. Call for abstracts finns nu publicerat på konferensens hemsida https://www.oru.se/HumES/ISCHE2020

Baserat på detta tema uppmuntrar vi särskilt bidrag som behandlar något av följande områden:

1.Rethinking the social within the “turns” in history of education: methods and theories
2.Social history of educational knowledge, media and learning technologies
3.Populism, social justice and human rights in history of education
4.De-centralized histories of education: non-binary and postcolonial approaches
5.New social educational histories from emerging margins of society
6.Scale, diversity, and digital applications as challenges in the history of education
7.Material and visual approaches to the social in the history of education

Deadline är: 31 december 2019. Frågor ställs till: ische2020@ische.org

 
2. CfP: UDDANNELSESHISTORIE 2020: LÆRERKULTURER OG LÆRERUDDANNELSE
Der indbydes til artikler til Uddannelseshistorie 2020, udgivet af Selskabet for skole- og uddannelseshistorie.

Lærerne står i dagens samfund under et krydspres. På den ene side er der eksterne krav og også ofte interne ønsker om professionalisering gennem mere specialiserede uddannelser og en forhøjet status som vidensbaseret profession. På den anden side er der siden arbejdskonflikten i 2013 tale om en ”normalisering” af arbejdsvilkårene, hvor den enkelte lærer oplever en højere grad af detailstyring fra den umiddelbare ledelse og pålagt anvendelse af denne eller hin læringsteori fra skolebestyrelsernes side. Tilsvarende tendenser gør sig også gældende i de andre nordiske lande.

Lærernes samfundsmæssige position har igennem de sidste
over 200 år været genstand for stadige fluktuationer. Fra den underordnede degn til den nøjsomme seminarist, senere til den mere selvhævdende folkelærer, enhedslæreren som lønarbejder og endelig den professionaliserede lærer. Vi efterspørger artikler om lærernes socialhistorie, rekrutteringen til seminarieuddannelserne, kønsfordelingen i uddannelserne og i skellet imellem land og by.

Også læreruddannelserne og deres vidensbasering er et omdiskuteret emne for tiden. Hvad har været argumenterne for ”videnskabeligheden” over for de ”praktiske evner” hos den enkelte lærer? Der kan spørges til de historiske grunde til, at Danmark nu er det eneste land i Europa (?), som ikke har lagt sine læreruddannelsesinstitutioner sammen med deres forskningsinstitutioner og/eller universiteter? Hvilke samfundsmæssige virkninger og konsekvenser af dominerende lærerkulturer kan iagttages over tid, og ikke mindst set i lyset af udviklinger i vores nabolande?

Redaktionen af Uddannelseshistorie 2020 inviterer til bredere analyser af sammenhængene imellem alle disse temaer, såvel som mere fokuserede undersøgelser af enkelte aspekter.

Artiklerne skal være forfattet på dansk eller et andet skandinavisk sprog og have en længde på 15-18 sider à 2400 anslag.

Forslag til artikler med kort abstract bedes sendt til redaktionen på mreh@kp.dk senest 1. januar 2020. Der kan forventes tilbagesvar senest 1. februar 2020. Deadline for indlevering af artikel er 1. juli 2020. Uddannelseshistorie 2020 udkommer i december 2020. Ansvarlige for dette nummer er Maria Rejkjær Holmen og Jesper Eckhardt Larsen.
Alle artikler bedømmes i dobbelt peer review. Uddannelseshistorie er anerkendt i BFI med ét point.

Find også cfp her: https://gallery.mailchimp.com/1333f3bb8e/files/0d0ea723-6d45-441d-b4e6-8b8d4dc4f7a6/Call_for_papers_Uddannelseshistorie_2020.pdf
3. DET KUNSKAPSHISTORISKA SEMINARIET I LUND HT2019
Det kunskapshistoriska seminariet gör sig redo för en ny termin. Programmet för HT 2019 är färdigt och ni det finner det nedan och som bifogad affisch. En gemensam nämnare för höstens seminarier är att vi försöker att interagera med andra humanistiska ämnen som på olika sätt sysslar med kunskap.

För fortlöpande uppdateringar om det kunskapshistoriska seminariet och våra övriga aktiviteter se https://newhistoryofknowledge.com/

9/9, kl. 10.15–12.00, LUX:A332
Den översatta världen: Om litterär översättning som källa till kunskap
Paul Tenngart (Lund)
Hur går det till när vi förstår världen med hjälp av skönlitterära översättningar? Vilka möjligheter och fallgropar har litteraturöversättningen som verktyg för kunskapsspridning över språkliga och kulturella gränser? Inom den internationella litteraturvetenskapen har det under de senaste decennierna blivit allt tydligare att översättaren måste tillskrivas en central roll när litteraturens villkor, funktioner och betydelse ska analyseras – vad gäller både äldre och samtida verk. Översättningsteoriernas långa tradition har därför både återaktualiserats och utmanats av de mest inflytelserika företrädarna för det världslitterära forskningsparadigmet. Det här seminariet inbjuder till en diskussion om sambanden mellan skönlitteratur, kunskap och mellanspråklig kommunikation utifrån denna utveckling inom litteraturvetenskapen.

22/10, kl. 14.15–16.00, LUX:B129 + EFTERSITS
Kunnskap og definisjonsmakt i antropologisk teori
Thomas Hylland Eriksen (Oslo)
Forholdet mellom antropologisk kunnskap og ”native knowledge” har alltid vært omstridt, ettersom mange antropologer enten aktivt bruker lokal kunnskap i teoriutviklingen eller ganske enkelt sidestiller akademisk og lokal kunnskap epistemologisk. I dette feltet finnes både gråsoner og grensemarkeringer, og denne forelesningen foreslår noen løsninger, med utgangspunkt i Fredrik Barths forskning på Ny-Guinea og Hylland Eriksens egen forskning i Australia.
Anmälan till eftersits (till självkostnadspris) görs senast den 18/10 till johan.ostling@hist.lu.se.

20/11, kl. 13.15–15.00, LUX:A233
Utbildningshistoria och kunskapshistoria
Björn Lundberg (Lund), Johanna Ringarp (Stockholm) & Johannes Westberg (Örebro)
Paneldiskussion om utbildningshistoria och kunskapshistoria och vad de två fälten kan ge varandra.

11/12, kl. 13.15-15.00, LUX:C337
Textseminarium: Kunskap, information och infrastruktur
Laura Skouvig (Köpenhamn) & Anna Nilsson Hammar (Lund)
Vi läser och diskuterar ett antal artiklar. Kontakta anna.nilsson_hammar@hist.lu.se för upplysningar om texterna.

 
4. DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI, VASA, FINLAND

Den 7-8 november 2019 hålls Den åttonde nordiska läroplansteoretiska
konferensen vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Konferensen har ambulerat
mellan lärosäten i Sverige och Norge vartannat år med början 2005 vid
Uppsala Universitet. Senast hölls den i Göteborg och denna gång äger
konferensen rum i Vasa vid Fakulteten för pedagogik och
välfärdsstudier, Åbo Akademi.

Temat 2019 är ”Att teoretisera läroplansarbete, didaktik och ledarskap
i en transnationell tid.

Konferensen pågår i två dagar, med keynotes, seminarier och
paneldiskussion samt en gemensam konferensmiddag på kvällen.
Konferensen är begränsad till antalet deltagare. Det lilla formatet
ser vi som en förutsättning för att ha tid att reflektera över frågor
som rör läroplansteorins utveckling och ställning i Norden och
internationellt. Tanken är att ge möjlighet till tankeutbyte, möten
och initiering av olika former av samarbeten. Både doktorander och
seniora forskare är välkomna att presentera sina artikel- och
forskningsprojekt inom eller med anknytning till läroplansteori under
parallella paper-sessioner. Presentationer kan ske på nordiska språk
eller engelska. Konferensen siktar på att publicera en redigerad volym.

Anmälan och närmare information:

Om konferensen

 
5. FÖRESTÄLLNING UTIFRÅN DEN SVENSKA FLICKSCOUTRÖRELSEN (TEATER)
En overklig lägerplats, en flickhajk och en kollektiv dröm: PotatoPotato skapar föreställning utifrån den svenska flickscoutrörelsen.

Hösten 2019 utmanar PotatoPotato den svenska jämställdhetspolitiken, och gör en föreställning utifrån en av vårt tids mest komplexa debatter – flickan i det offentliga rummet.Flickors platstagande och otrygghet diskuteras mer än någonsin i media och inom politiken. Vi vill skapa perspektiv på denna debatt genom att synliggöra en viktig rörelse som har verkat för flickors frigörelse, identitets- och samhörighetsbyggande – den svenska flickscoutrörelsen.

Scoutrörelsen är med sina 55 miljoner medlemmar en av världens största ungdomsrörelser. I den svenska flickscoutrörelsen (1913-1960) fick flickor fria från mäns blickar, träna sig i att verka i det offentliga rummet och i naturen. Med fyndiga scoutnamn, magiska sånger och egensydda dräkter byggde de en separatistisk gemenskap där de kunde utforska både sig själva och världen.

Offentliga teaterföreställningar hålls i Malmö, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

För mer information: https://www.potatopotato.se/arkiv-2017/arkiv-2019/19-riddare-40243303

 
6. CfP: DEVELOPMENT AND IMPACT OF FINNISH HIGHER EDUCATION RESEARCH

The Consortium of Higher Education Researchers in Finland will celebrate its 20th anniversary in 2020. In honor of the anniversary, the Consortium will publish a collection of reflexive writings, including analytical reviews of the development and impact of Finnish higher education research as well as more personal memoirs over the years. The collection will be published electronically at the XIV Symposium on Higher Education research, August 20-21. 2020.

With this open invitation, we invite you to write for the 20th Anniversary Publication of the Consortium! We welcome personal reflections on your own university policy as a researcher, teacher, or practitioner, as well as research-based meta-analyses. We also welcome more informal genres. Which are recurrent themes over the years? Why are certain topics being tackled and others not? How does politics guide the choice of research topics – or does it?

The languages of the publication are Finnish, Swedish and English. The publication is not peer reviewed. The word count should be 700 to 1500 words. The deadline for submitting manuscripts is 31.1. 2020.

Further information:

Taina Saarinen, taina.m.saarinen@jyu.fi
Jarmo Kallunki jarmo.kallunki@tuni.fi

 
7. CfA: VISITING FELLOWSHIP PROGRAMME IN THE HISTORY OF KNOWLEDGE
We hereby launch the Visiting Fellowship Programme in the History of Knowledge. Each semester, we invite scholars to join us in our research environment at Lund to present their ongoing projects and help us to develop the history of knowledge. Welcome to apply!

We award short-term fellowships to scholars to pursue research in the history of knowledge at our research environment at Lund. We welcome applications from both junior and senior scholars, but we are particularly dedicated to support the research of promising postdoctoral and early career scholars with an ambition and a capacity to develop the history of knowledge.

Each semester we invite 1–2 scholars to join us in our research environment at Lund. During a period of 1 to 2 weeks, the scholars have the opportunity to present their ongoing research and interact with the historians of knowledge at Lund. The fellowship covers travel costs and accommodation in Lund during a period of maximum 2 weeks.

The Visiting Fellowship Programme in the History of Knowledge is a part of Johan Östling’s Wallenberg Academy Fellowship. It is funded by the Knut and Alice Wallenberg Foundation as well as the Department of History and the Joint Faculties of Humanities and Theology, Lund University.

For more info, see https://newhistoryofknowledge.com/2019/09/18/visiting-fellowship-programme-in-the-history-of-knowledge/

 
8. PUBLIKATIONER
Anderson, Jaanika. ”The use of the University of Tartu Art Museum collection in teaching between 1803 and 1918.” History of Education; Sep2019, Vol. 48 Issue 5, 575-590.
Kortekangas, Otso, Pigga Keskitalo, Jukka Nyyssönen, Andrej Kotljarchuk, Merja Paksuniemi och David Sjögren (red.), Sámi Educational History in a Comparative International Perspective (New York: Palgrave Macmillan, 2019). https://www.palgrave.com/gp/book/9783030241117

Lundahl, Christian. ”Making testers out of teachers: the work of a Swedish State Research Institute 1946–1956.” History of Education; Sep2019, Vol. 48 Issue 5, 646-663.

Westberg, Johannes (2019): Designing preschools for an independent and social child: visions of preschool space in the Swedish welfare state, Early Years, https://doi.org/10.1080/09575146.2019.1608426

Åhlman, Christoffer, Mötet med det skrivna ordet: Kvinnors läsande och skrivande under 1700-talet, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2019,Uppsala, 2019. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1339304/FULLTEXT01.pdf

1. UTLYSNINGAR AV ANSTÄLLNINGAR KNUTET TILL PROJEKTET NordED
2. VÄGVAL NR 1 / 2019 – ”SKOLANS DIGITALISERING”
3. PUBLIKATIONER

1. UTLYSNINGAR AV ANSTÄLLNINGAR KNUTET TILL PROJEKTET NordED
Denne uken annonserte vi utlysninger av to stipendiater og en postdoktor knyttet til NordEd (https://www.uv.uio.no/iped/om/aktuelt/aktuelle-saker/2019/nored-project-description.pdf). Vi håper dere vil bidra til å spre disse til relevante fagmiljø og aktuelle kandidater.

https://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/168520/research-fellow-in-the-nordic-education-model-pillar-1nored

https://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/168532/research-fellow-in-the-nordic-education-model-pillar-3-nored

https://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/168491/postdoctoral-research-fellow-in-the-nordic-education-model-nored

2. VÄGVAL NR 1 / 2019 – ”SKOLANS DIGITALISERING”

Inledning
Magnus Hultén, Jonas Hallström

Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar
Lina Rahm

En digital uppväxt och en digital framtid
Roger Säljö

Programmering i skolan
Lennart Rolandsson

Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan
Ulla Riis

Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan
Lars Björklund

Hela numret finns tillgängligt här: https://undervisningshistoria.se/

3. PUBLIKATIONER
Kortekangas, Otso. “Critically Crisscrossing Language and Contexts. A Transdisciplinary Combination of Critical Discourse Analysis and Cross-National History.”, i Wojahn, Daniel, Seiler Brylla, Charlotta & Westberg, Gustav (red.), Kritiska text- och diskursstudier, Södertörns högskola, Huddinge, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34677

Lindmark, D. (2019). National Traditions of Educational Research in Sweden. I Religion and Educational Research : National Traditions and Transnational Perspectives (1:a uppl., s. 37–50). Münster & New York. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158149

Sköld, Johanna, Osvaldsson, Karin & Andersson, Klara, Letters Intended for Someone Else: Ethical Reflections on Access to Historical Experience in Private Collections, University of Copenhagen, Copenhagen, 2019. Link>>

Westberg, Johannes, Lukas Boser, and Ingrid Brühwiler, eds. (2019), School Acts and the Rise of Mass Schooling: Education Policy in the Long Nineteenth Century. Cham: Palgrave Macmillan. 379 pp. https://doi.org/10.1007/978-3-030-13570-6

1. DOKTORANTJÄNSTER I HISTORIA (KARLSTAD)
2. SPECIAL ISSUE: EDUCARE: HISTORY OF EDUCATION 2019:1
3. POSTDOKTORER I FÖRSKOLEFORSKNING, SU
4 DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI I VASA, FINLAND
5. PUBLIKATIONER

1. DOKTORANTJÄNSTER I HISTORIA (KARLSTAD)
Doktorander i historia
Nu söker vi två doktorander till vårt ämne! Vi välkomnar ansökningar oavsett inriktning, men ser gärna avhandlingsprojekt som relaterar till ämnets profil (https://www.kau.se/historia). Vi utgår från att du som doktorand kommer att delta aktivt i vår forsknings- och arbetsgemenskap. Delar av utbildningen erbjuds i samverkan med andra lärosäten och du kommer även att ges möjlighet till undervisning inom vår grundutbildning. Anställningarnas påbörjande planeras till augusti-september.

Behörighet
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen (Högskoleförordningen, 7 kap 35 §).
Grundläggande behörighet har den som avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som på annat sätt inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl (Högskoleförordningen, 7 kap 39 §).
Särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i historia har den som avlagt examen i historia på avancerad nivå och fullgjort kursfordringar i ämnet/huvudområdet historia om minst 120 högskolepoäng (hp), varav minst 30 hp på avancerad nivå där det ingår ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande minst 15 hp.
Särskild behörighet har även den som i annan ordning, inom eller utom landet, har förvärvat de förkunskaper som beskrivs i ovanstående stycken.

Antagning
Antagning sker efter individuell prövning. Denna grundas på en bedömning av den sökandes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Därvid bedöms den sökandes studieresultat från tidigare utbildning, inbegripet kvaliteten på de självständiga, skriftliga arbeten av forsknings- och utredningskaraktär som ingått i utbildningen. Stor vikt läggs vid innehåll och utformning av den egna forskningsplanen, där den sökande redogör för sitt avhandlingsprojekt och dess relevans i förhållande till ämnets forskningsprofil. Stor vikt läggs också vid den sökandes avsikt att närvara i och aktivt delta i forskningsmiljön. Vi förutsätter också att den sökande är beredd att presentera sin forskning vid nationella och internationella konferenser. Sökande som antas har, efter överenskommelse, möjlighet att medverka i ämnets grundutbildning (maximalt upp till 20 % av heltid och med motsvarande förlängning av anställningen).

Karlstads universitet välkomnar sökande med olika erfarenheter och bakgrund. Vi ser mångfald och jämställdhet som en tillgång och styrka. Referenstagning och intervjuförfarande ingår.

Ansökan
Ansökan görs via universitetets webbaserade rekryteringsverktyg som du når nedan. Ansökan skall innehålla följande:
• Meritförteckning inklusive eventuella pedagogiska meriter samt vidimerade kopior av betyg,examensbevis etc.
• Kopia av examensarbeten och andra publikationer
• Personligt brev där den sökande kort beskriver sig själv och sina forskningsintressen
• Förslag till forskningsplan minst 5, maximalt 7 sidor. Forskningsplanen ska innehålla problembeskrivning, syfte, teori, tidigare forskning, källor och eventuella preliminära resultat. Forskningsplan som skrivs på svenska skall därutöver inkludera en engelsk sammanfattning om ca 500 ord)
• Övriga handlingar som sökanden önskar åberopa
• Uppgift om referenspersoner, alternativt rekommendationsbrev
Sista ansökningsdag: 18 april 2019

Mer info: https://kau.varbi.com/se/what:job/jobID:257894/iframeEmbedded:0/where:4

2. SPECIAL ISSUE: EDUCARE: HISTORY OF EDUCATION 2019:1

Vad händer inom utbildningshistoria – några nedslag
Thom Axelsson

Koblinger mellem økonomi og uddannelse et rids af dansk transnational uddannelseshistorie
Christian Ydesen, Karen E. Andreasen

Psykiatri og professionssamarbejde – betydningen for differentiering i skolesystemet i Danmark i 1930-1950
Bjørn Hamre

Educational history in the age of apology: The Church of Sweden’s “White book” on historical relations to the Sami, the significance of education and scientific complexities in reconciling the past
Björn Norlin, David Sjögren

Ett enande band bland Nordens alla samer: Slöjd på Samernas folkhögskola
Johan Hansson

Vardagligt samspel och mobila sängar i barnstorlek – en visuell historisk analys av vilan i förskolan
Sofia Grunditz, Anne-Li Lindgren, Sofia Frankenberg

Artiklarna fritt tillgängligt på: https://ojs.mau.se/index.php/educare/issue/view/59
3. POSTDOKTORER I FÖRSKOLEFORSKNING
vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Sista ansökningsdag: 2019-05-20.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet arbetar omkring 130 medarbetare som bedriver undervisning och forskning inom barn- och ungdomsvetenskap, förskoledidaktik, barnkultur och fritidspedagogik. Denna utlysning är kopplad till ämnet förskoledidaktik och den är förlagd till Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning (FUFF).

Projektbeskrivning
Syftet med denna utlysning är att utveckla empirisk och teoretisk forskning i förskoledidaktik i relation till ett eller flera av de sex utpekade forskningsområden som finns vid FUFF: 1) Värden, mångfald, jämställdhet och hållbarhet, 2) Interventionsstudier, 3) Historiska studier, 4) Utvecklingens och lärandets ekologier, 5) Visuell, estetisk och etisk kunskapsproduktion, och 6) Professionsstudier (se: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen/Förskoledidaktik).

Arbetsuppgifter
I arbetsuppgifterna ingår att genomföra och publicera egen forskning, söka externa forskningsmedel som placeras vid institutionen, delta i och leda forskningsseminarier, samt att undervisa. I anställningen ingår egen forskning (80 %) och undervisning på samtliga nivåer (20 %).

Behörighetskrav
Behörig att anställas som postdoktor är den som har avlagt doktorsexamen i förskoledidaktik, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, psykologi, historia, sociologi eller närliggande ämne, eller har motsvarande tvärvetenskaplig kompetens.

Bedömningsgrunder
Grund för bedömning är förmåga att utveckla och genomföra forskning, av god kvalitet samt pedagogisk förmåga. Den sökande ska kunna dokumentera god vetenskaplig skicklighet genom kvaliteten på sin avhandling och andra publikationer. Sökande ska bedriva forskning om en eller flera viktiga samhällsutmaningar och som har en tydlig relation till något av de sex forskningsområden i förskoledidaktik som nämnts ovan. En forskningsplan (max 3 sidor) bifogas ansökan, där det framgår vilken forskning den sökande avser att bedriva och hur den relaterar till forskning i förskoledidaktik och där samhällsutmaningen definieras. Den sökande ska ha såväl förmåga att samarbeta som förmåga och lämplighet i övrigt som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna väl. Examen ska vara avlagd högst tre år före ansökningstidens utgång. Vid tillsättningen kommer särskild vikt att fästas vid vetenskaplig skicklighet.

Upplysningar om anställningen lämnas av föreståndare Anna Palmer, tfn 08-120 762 34, anna.palmer@buv.su.se

Sista ansökningsdag: 2019-05-20

4. DEN ÅTTONDE NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI I VASA, FINLAND
Den 7-8 november 2019 hålls Den åttonde nordiska läroplansteoretiska konferensen vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Konferensen har ambulerat mellan lärosäten i Sverige och Norge vartannat år med början 2005 vid Uppsala Universitet. Senast hölls den i Göteborg och denna gång äger konferensen rum i Vasa vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.

Temat 2019 är Att teoretisera läroplansarbete, didaktik och ledarskap i en transnationell tid. Konferensen pågår i två dagar, med keynotes, seminarier och paneldiskussion samt en gemensam konferensmiddag på kvällen. Konferensen är begränsad till antalet deltagare. Det lilla formatet ser vi som en förutsättning för att ha tid att reflektera över frågor som rör läroplansteorins utveckling och ställning i Norden och internationellt. Tanken är att ge möjlighet till tankeutbyte, möten och initiering av olika former av samarbeten. Både doktorander och seniora forskare är välkomna att presentera sina artikel- och forskningsprojekt inom eller med anknytning till läroplansteori under parallella paper-sessioner. Presentationer kan ske på nordiska språk eller engelska. Konferensen siktar på att publicera en redigerad volym.

Anmälan och närmare information: http://blogs2.abo.fi/nordisk-laroplansteoretisk-konferens2019/

 
5. PUBLIKATIONER
Jakob Evertsson, ”Gustav Vasa och skolans avfolkning: undervisningens roll i förhandling om traditionell religion under tidig reformationstid i Sverige”, Svensk teologisk kvartalskrift 95:1 (2019), 33-52.

Giota, Joanna & Ingemar Emanuelsson (2018) Individualized teaching practices in the Swedish comprehensive school from 1980 to 2014 in relation to education reforms and curricula goals, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 4:3, 144-155, https://doi.org/10.1080/20020317.2018.1541397

Grönberg, P.-O. (2019). The Peregrine Profession: Transnational Mobility of Nordic Engineers and Architects, 1880-1930.

Josephson, Peter & Karlsohn, Thomas (red.), Universitetets gränser, Arche Press, Göteborg.

Milewski, Patrice, Christian Ydesen, and Karen E. Andreasen. ”Mental Testing and Educational Streaming in Ontario and Denmark in the Early Twentieth Century: A Comparative and Transnational Perspective.” Paedagogica Historica (2019): 1-20.

Westberg, Johannes, “Basic Schools in Each and Every Parish: The School Act of 1842 and the Rise of Mass Schooling in Sweden”, in Westberg, Johannes, Lukas Boser, and Ingrid Brühwiler, eds. (2019), School Acts and the Rise of Mass Schooling – Education Policy in the Long Nineteenth Century. Cham: Palgrave Macmillan, 195-222. Open Access: https://doi.org/10.1007/978-3-030-13570-6_9

1. WORKSHOP: GLOBAL GIRLHOODS: FROM IMAGININGS TO EMBODIED EXPERIENCES
2. DOKTORANDPLATSER I HISTORIA (LiU)
3. CfP: ANNUAL MEETING OF THE FINNISH SOCIETY FOR HISTORY AND PHILOSOPHY OF EDUCATION
4. CfP: CHANGING ATTITUDES TOWARDS MEDICAL UNCERTAINTY AT THE RESEARCH UNIVERSITY FROM THE 1880S
5. PUBLIKATIONER

1. WORKSHOP: GLOBAL GIRLHOODS: FROM IMAGININGS TO EMBODIED EXPERIENCES
Department of Thematic Studies – Child Studies Linköping University. 11-12th of April 2019

Young girls have been overlooked in recent scholarship. On one hand, Girlhood Studies has mainly focused on the teenage girl overlooking challenges specific to younger children, on the other hand research in Child Studies rarely isolate gender as the main focus of study. This workshop wants to bring together Child Studies and Girlhood Studies researchers to explore the notions of and practices of the young girl-child.

This workshop is a collaboration between girlhood researcher Natalie Coulter from York University Canada and child studies researcher Anna Sparrman from Linköping University, Sweden. The workshop takes as its starting point that the girl is a cultural construct. She is a discursive formation onto which social anxieties and debates are often inscribed. The girl has been used as an image to justify many things. She is an image of the future, as a girl becoming, and she is an image of failure, needing to be saved. The purpose of this workshop is to reposition, relocate and reframe the young girl-child age 2 to approximately 12 years old by e.g. asking:

What does it mean to be a young girl?
Which girls are visible and which invisible?
What images/imaginations of the young girl do we live with?
What do these images/imaginings tell us about the contemporary moment?
What do actual girls do in everyday life?
How do girls themselves negotiate, engage, take up, resist or reassemble the cultural frames of girlhood offered to them?
What do girls’ responses reveal about the contemporary moment of girlhood?
Do young girls have equal opportunities in what they want to do?

We welcome a wide range of scholarship, particularly work that addresses issues of race, sexuality, gender binaries, class, and the body. We also welcome PhD-students, and scholars across the academia. The idea is to mix presentations with informal collaborations.

Abstract
Send in an abstract of 150 words to anna.sparrman@liu.se and/or ncoulter@yorku.ca by the 15 March 2019.

Costs
There is no fees to participate but each participant needs to be self-funded (travel, food and accommodation). NOTA BENE, if we receive funding in March we will be able to help defray costs for the participants.

For questions or information contact: Anna Sparrman (anna.sparrman@liu.se) or Natalie Coulter (ncoulter@yorku.ca).

For more information, see https://liu.se/nyhet/global-girlhoods

2. DOKTORANDPLATSER I HISTORIA (LiU)
Linköpings universitet söker doktorander till flera forskarutbildningar med historisk inriktning:

*1 doktorand i historia (ansök senast 2019.04.12)
*2-3 doktorander i Tema Kultur och samhälle (ansök senast 2019.04.12)
*4 doktorander i Pedagogiskt arbete, varav en med historiedidaktisk inriktning (ansök senast 2019.03.26)

Mer information finns via https://liu.se/jobba-pa-liu/lediga-jobb

3. CfP: ANNUAL MEETING OF THE FINNISH SOCIETY FOR HISTORY AND PHILOSOPHY OF EDUCATION
June 11.-12. 2019, University of Oulu, Oulu Finland.

The theme of the 2019 FSHPE conference is the meanings of global and local in the history and philosophy of education.

On one hand the tradition of philosophy of education is borne out of ideas that have sustained a certain degree of generality. Such ideas relate to ethics, human rights, good life, and values, for example. While such ideas flow across nation borders and thus could be seen as global themselves, can they be defended as substantially universal? And if yes, to what extent and on what grounds?

On the other hand the ongoing process of globalization and shared common problems connected to it (e.g. climate change, refugee crises, rootlessness and political populism) have created a strengthening need for educating globally-minded citizens (according to e.g. Nussbaum) who are able to communicate straightforwardly with each other (according to e.g. Habermas). This is to say that regardless of the stance one has toward the philosophical question of universalism, these global problems exist and require that individuals with different backgrounds and values work together to solve them.
As a result, educational institutions, programs and policies in different continents find value in global trends and many school-related practices have become increasingly alike. Are the local ways of knowing and acting endangered at this time? While the right and left wing extremists raise concerns in many public and private arenas, is there a way in education to counteract such radicalism while fostering rootedness in the face of globalism? Furthermore, is there something that can be learned from the history of education that can help us tackle the challenges of today?

The program committee of the annual meeting of the Finnish Society for History and Philosophy of Education invites senior and young researchers, students and other curious minds to explore the meanings and questions of global and local in the history and the philosophy of education. However, the call is open and submissions do not have to address the theme directly. Presentations are welcome in English, Finnish and Sweden.

Deadline and Submission Format
Deadline for abstracts (no longer than 1 page) must be submitted by March 15, 2019 to FSHPE2019submissions@gmail.com. Decisions will be announced April 10, 2019.
Note : the conference has no fee

Call for Papers *EXTENDED*: Kasvatuksen historian ja filosofian kesäpäivät / Annual meeting of the Finnish Society for History and Philosophy of Education, 11.-12.6. 2019, Oulu

4. CfP: CHANGING ATTITUDES TOWARDS MEDICAL UNCERTAINTY AT THE RESEARCH UNIVERSITY FROM THE 1880S
Exploratory workshop funded by the Joint Committee for Nordic Research Councils for the Humanities and the Social Sciences (NOS-HS) 7-8 November 2019, University of Helsinki, Finland

Even the continuously succeeding breakthroughs in medical science never will be able to take away uncertainty completely in clinical decision making and therapeutic treatments. The risks of an insufficient degree of tolerance of ambiguity are well known and therefore there is general agreement about the need of more attention for it in the curriculum. However, how to realise this ambition is much less clear. Our project, called “Changing attitudes towards medical uncertainty in the training of physicians” addresses this shortcoming, through a strong interdisciplinary approach, yet starting primarily from a historical orientation.

In this workshop we want to explore the history of changing attitudes towards medical uncertainty in the training of (primary care) physicians from the gradual introduction of the research university in the 1880s, when medicine increasingly came to be regarded as an ‘objective’ natural science. To what extent and in which way there was and is (still) room for ‘medical uncertainty’ during this development in the basic training of physicians, and how did these approaches develop due to changing circumstances and conditions in society? According to their professors, what kind of attitude future physicians had to adopt in the discussion between the extremes of a specialised focus on the disease and disease causation as opposed to a clear holistic approach, paying attention to the individual patient, to his or her entire medical and psychological background and to all sorts of factors of uncertainty? One option, which often has been tried out, was the introduction of courses on the ‘encyclopaedia and history of medicine’, following the example of leading German universities. However, to what extent and in which way these courses were indeed used to compensate for the increasing scientification of medical education in the laboratories is much less clear.

We encourage possible participants to focus their research on the different strategies of dealing with medical uncertainty in the basic training of future physicians, also by taking notice of the possible tensions between the pre-clinical stage of their education and the clinical phase. Most probably, for many students, hearing about this challenge in theoretical lessons was something completely different than being confronted with it in a practical way at the bedside. Through a case study approach, interested scholars are supported to look for the specificities of the institutional, local, regional or national framework, preferably placing these discussions to some extent also in a transnational, comparative context.

Geographically the focus is on the Nordic countries, but not exclusively. On the one hand medical education in the Nordic countries generally followed a similar development as in other parts of Europe. On the other hand, however, the climate and the vast geographical expanse of a thinly populated region resulted in some common distinctive characteristics, such as an extensive medical training and a difficult transfer of medical knowledge from centre to periphery. Many of these well defined challenges are valid up to today. Against this background it is significant to investigate the possibly common attitudes towards medical uncertainty as part of the training of physicians in Northern Europe

Practical instructions Proposals for presentations (approximately 400 words) should be submitted to Pieter Dhondt (pieter.dhondt@uef.fi), before the 1st of July 2019. Presentations must be no longer than 25 minutes, followed by 15 minutes discussion time. The results of the workshop will be submitted for publication as an edited volume in the series “History of Science and Medicine Library” of Brill (Leiden).

The workshop will be organised in collaboration with the International Commission for the History of Universities. Members of the commission are invited to participate in the conference with a presentation that fits the specific theme of the workshop or that, in a more general perspective, studies the question of how scholars have attempted to cope with uncertainty since the Scientific Revolution. Practically, parallel sessions will be organised focusing respectively on the theme of the workshop and on scientific uncertainty from a wider point of view, yet at the same time sufficient plenary events will be organised in order to create a community spirit among all the conference participants.

Organising committee: Pieter Dhondt (University of Eastern Finland), Sari Aalto and Laura Kolbe (University of Helsinki) Scientific committee: Pieter Dhondt (University of Eastern Finland), Eivind Engebretsen (University of Oslo), Anne Katrine Kleberg Hansen (University of Copenhagen), Peter Nilsson (Lund University)

5. PUBLIKATIONER
Dahlstedt, Magnus, Andreas Fejes, Neoliberalism and Market Forces in Education. Routledge 2019. https://www.routledge.com/Neoliberalism-and-Market-Forces-in-Education-Lessons-from-Sweden/Dahlstedt-Fejes/p/book/9781138600881

Husz, Orsi & Nikolas Glover (2019): Between Human Capital and Human Worth, Scandinavian Journal of History, https://doi.org/10.1080/03468755.2019.1578687

Otso Kortekangas, Merja Paksuniemi, Heikki Ervast, ”Milestones of Basic Education in Finland: Pedagogy, Structure and Language”, i Merja Paksuniemi och Pigga Keskitalo (eds.), Introduction to the Finnish Educational System (Leiden and Boston: Brill Sense 2019). 1-13.

Larsson, E. (2019). Boys and Girls in the Service of Total War : Defense Service Training in Swedish Schools During World War II. In War and Childhood in the Era of the Two World Wars (pp. 113–127). Cambridge. https://doi.org/10.1017/9781108671965.007

Lundahl, Christian (2019) Making testers out of teachers: the work of a Swedish State Research Institute 1946–1956, History of Education, DOI: 10.1080/0046760X.2019.1565422

Rahm, Lina (2019). Educational imaginaries a genealogy of the digital citizen (diss. Linköping), http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1281888&dswid=3063

Svensson, Robert (2019). Från träningsoverall till trenchcoat: Tränarpositionens förändring inom svensk herrelitfotboll mellan 1960- och 2010-talet. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-70256

Wikberg, Stina (2018). ”Bildämnets historia.” I: Estetiska ämnen och genus, Eva Skåreus (red.). s. 29-45.

1. EDUCATION AND VIOLENCE: SPECIAL ISSUE NJEdH
2. CFP: SKOLKRISTANKAR: EN ANTOLOGI OM SKOLKRISDEBATTER
3. FORSKARUTBILDNINGSKURS: PEDAGOGIKENS UTOPIER, 7,5 hp, SU
4. UDDANNELSESHISTORIE 2018 – TEMA: ”LÆREMIDLER – OM MATERIALITET OG ORD I PRODUKTION OG PRAKSIS”
5. PUBLIKATIONER

1. EDUCATION AND VIOLENCE: SPECIAL ISSUE NJEdH
Full issue available here: http://ojs.ub.umu.se/index.php/njedh/issue/view/10

Introduction
Exploring Violence(s) in the History of Education, Björn Norlin

Articles
”I kjærlighedens tjeneste”: Straffens legitimitet i oppdragelse og undervisning, Øystein Skundberg, Harald Thuen

Kärleksfullt tilltal, kvarsittning eller kroppsaga: En modellgenererande undersökning om korrektionsmedel i 1800-talets folkskolereglementen, David Sjögren

Gradual Changes to Discipline: A Case Study of Punishment Records and Corporal Punishment in Three Schools in Finland After the 1872 School Order Act, Karoliina Puranen, Matti Roitto

Discipline and Punish at Camp: Citizenship and the Issue of Violence at a Swedish Boy Scout Camp, Björn Lundberg

Fabricating and Governing the Swedish School Pupil: The Swedish Post-War School Reform and Changing Discourses of Discipline and Behaviour, Jonas Qvarsebo

Understanding Pupil Violence: Bullying Theory as Technoscience in Sweden and Norway, Cecilie Boge, Anna Larsson

2. CFP: SKOLKRISTANKAR: EN ANTOLOGI OM SKOLKRISDEBATTER
Tanken om skolans kris har varit ett livskraftigt utskott i 1900-talets och samtidens skoldebatt. I detta vildvuxna narrativ om utbildningsväsendets akuta och strukturella problem har debattörer vid olika tidpunkter både återanvänt äldre skolkristankar och lanserat nya perspektiv på skolans kris. Problemen har, för att nämna några saker, rört frågor om undermåliga skollokaler, skolgårdar och skolmåltider; lärarbrist och lärarnas kvalifikationer; elevernas disciplinsvårigheter; felaktig viktning av undervisningsinnehållet; brister i de metoder som lärarna använt och elevernas begränsade kunskaper. Gemensamt för dessa dystra beskrivningar av verkligheten har varit att de bildat utgångspunkter för förslag till reformer och förbättringar inom utbildningsområdet.

Med detta call for paper avser vi sätta själva skolkrisdebatten under granskning. Den planerade antologin strävar efter att genom historiska tillbakablickar och samtida jämförelser få djupare kännedom om karaktären av påstådda krisfenomen, lösningar på skolans påstådda kris, värderingar av skolan som sådan och elevernas resultat. Syftet med antologin är att upptäcka, diskutera och problematisera gemensamma och skiftande drag i dystopiska verklighetsbeskrivningar, hyperbol retorik och framtidsvisioner från olika tidsperioder.
Vi välkomnar bidrag från olika samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. Abstrakt på max 200 ord (och fyra nyckelord) skickas per mejl till david.sjogren@edu.uu.se senast den 1/3 2019.

Vi planerar ventilera artikelutkast under en workshop i Uppsala i september 2019. Färdiga artiklar (om 6 000–8 000 ord) ska vara inlämnade 1/12 2019. Språket är svenska. Utgivning av antologin planeras till våren 2020. Vid eventuella frågor vänligen hör av er till någon av redaktörerna.

David Sjögren david.sjogren@edu.uu.se
Joakim Landahl joakim.landahl@edu.su.se
Johannes Westberg johannes.westberg@oru.se

3. FORSKARUTBILDNINGSKURS: PEDAGOGIKENS UTOPIER, 7,5 hp, SU
På Institutionen för pedagogik och didaktik vid SU kommer att ge forskarutbildningskursen Pedagogikens utopier 7,5 hp på halvfart med början 26/3 och slut den 9/6 (kursen ges varannan vecka, jämna veckor).

För frågor om kursen (schema, kursplan, litteratur), hänvisas till

Kursens innehåll
Pedagogik och utbildning har under lång tid varit viktiga inslag inom den västerländska utopiska traditionen. I människans sökande efter ett idealsamhälle finns därför ofta föreställningar om lärande och fostran nedtecknade. Kursen behandlar sådana edutopier både som historiska fenomen och i vår egen samtid. Centrala frågor i kursen är vilka återkommande teman av pedagogisk och utbildningsrelaterad art som går att identifiera inom den utopiska traditionen, men också vilka inslag som har minskat i betydelse i samband med det moderna utbildningssamhällets framväxt.

I anslutning till kursen kommer också forskarsymposiet ”Moderna pedagogiska utopier” att hållas, 26/4 2019.

4. UDDANNELSESHISTORIE 2018 – TEMA: ”LÆREMIDLER – OM MATERIALITET OG ORD I PRODUKTION OG PRAKSIS”

Innehåll:
Lisbeth Haastrup og Lisa Fälling Andersen
Læremidler i skolens praktiske fag

Mette Vibjerg Hansen og Pernille Reuther Holm
Uden hjælpemidler – ingen skole

Anna Karlskov Skyggebjerg
Til gavn og fornøjelse for de små – didaktik og æstetik i ABC-billedbøger på vers

Dagrun Skjelbred
Om forord i norske abc-bøker i 200 år

Karoline Baden Staffensen
Rochows mange børnevenner – en undersøgelse af de danske Rochow-versioners tilblivelse, udformning og udbredelse

Jens Bennedsen og Anette Eklund Hansen
Anskuelsestavlens historie og digitaliseringen af det moderne gennembruds læremiddel

Signe Holm-Larsen
Udflytninger, centralisering og liberalisme – uddannelserne i folketingsåret 2017-2018

Christian Larsen
Dansk uddannelseshistorisk årsbibliografi 2017

Anmeldelser

Jesper Eckhardt Larsen
Årsberetning for Selskabet for Skole- og Uddannelseshistorie 2018.

För mer information, se http://www.uddannelseshistorie.dk/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=8&Itemid=10

7. PUBLIKATIONER
de Coninck-Smith, Ning. ”Thinking About Architecture and Governance: A Postscript.” In Making Education: Material School Design and Educational Governance, edited by Ian Grosvenor and Lisa Rosén Rasmussen, 213-19. Cham: Springer International Publishing, 2018.

Karlsson Sjögren, Åsa. ‘Poor Girls’ Schooling and Transitions of Gender and Class’. Revisiting Gender in European History, 1400-1800, 2018, pp. 78–99, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148326.

Lindmark, Daniel. ‘Peter Fjellstedts syn på uppfostran och undervisning’. Visioner för en bättre värld : Pietismen som transnationell, reformatorisk och utopisk drivkraft, 1st ed., Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv, 2018, pp. 101–123, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154677.

Norlin, Björn. ”Making the Schoolyard: Recess, Recreation, Play, and Other Pedagogical Incentives to Regulate Outdoor School Spaces in Seventeenth- and Eighteenth-Century Sweden.” In Making Education: Material School Design and Educational Governance, edited by Ian Grosvenor and Lisa Rosén Rasmussen, 33-48. Cham: Springer International Publishing, 2018.

Westberg, Johannes. ”Beyond the Educational Visions of the State: The Construction of School Buildings in Rural Nineteenth-Century Sweden.” In Making Education: Material School Design and Educational Governance, edited by Ian Grosvenor and Lisa Rosén Rasmussen, 95-117. Cham: Springer International Publishing, 2018.

Westberg, Johannes “A Comparative History from Below? A Local and Mundane International History of Nineteenth Century Schooling”, Rivista di storia dell’educazione vol. 5, no. 2, 111-132. https://doi.org/10.4454/rse.v5i2.148

1. VÄGVAL NR 3 / 2018 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2. GRACE ABBOTT BOOK PRIZE
3. FASS-SANDIN ARTICLE PRIZE IN SCANDINAVIAN LANGUAGES
4. TVÅ LEKTORAT I UPPSALA: UTBILDNINGSHISTORIA OCH HISTORIEDIDAKTIK
5. DOKTORANDPLATS: INRIKTNING MOT SKOLVÄSENDETS HISTORIA, UPPSALA
6. CfP: 10th HISTORY OF EDUCATION DOCTORAL SUMMER SCHOOL
7. UTBILDNINGSHISTORISKA SEMINARIET VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
8. CfP: JUBILEUMSBOK I SERIEN ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA
9. PUBLIKATIONER

1. VÄGVAL NR 3 / 2018 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Johanna Ringarp
Inledning

Daniel Lövheim
Den olympiska skoltävlingen som elitprojekt

Jens Andersson, Thor Berger
Lokala eliter, ojämlikhet och folkskolans expansion på 1800-talet

Johan Prytz
Den Nya matematiken – en framgång eller ett misslyckande?

Christer Fritzell
Skola och skolforskning i tidens anda

Berit Larsson
Kvinnofolkhögskolan – ett delat rum med oppositionella gemenskaper

Britten Ekstrand
Recension: Folkhögskolan 150 år

Artiklarna finns tillgängliga på: https://undervisningshistoria.se/vagval-nr-3-2018-hostnummer/

2. GRACE ABBOTT BOOK PRIZE 
The Society for the History of Children and Youth (SHCY) is pleased to call for nominations for the best book in English on the history of children, childhood, or youth (broadly construed) published in the year 2018.

The award consists of a plaque and a check for $500. The winner will be announced during the Spring of 2019, and acknowledged at the SHCY’s biennial international conference in Sydney in late June.

Nominations are invited from publishers, editors, and scholars, and self-nominations by authors. Current members of the SHCY award committee, the executive committee, and officers of the society are ineligible.

Nominations must be postmarked by January 14, 2019. Send a physical copy of the book via post to each of three award committee members:

Dr. Laurence Brockliss (Chair)
85 Whitecross,
Wootton,
Abingdon,
Oxon OX13 6BS
United Kingdom

Dr. Richard Ivan Jobs
Department of History
Pacific University
2043 College Avenue
Forest Grove, OR 97116
United States of America

Dr. Heather Montgomery
15 Oatlands Road
Oxford, OX2 0EU
United Kingdom

3. FASS-SANDIN ARTICLE PRIZE IN SCANDINAVIAN LANGUAGES
The Society for the History of Children and Youth (SHCY) is pleased to call for nominations for the best journal article in Danish, Norwegian, or Swedish on the history of children, childhood, or youth (broadly construed) published in 2017 or 2018. The award consists of a plaque and a check for $250 US. The winner will be announced in the Summer of 2019.
Nominations are invited from publishers, editors, and scholars, and self-nominations by authors. Current members of the SHCY award committee, the executive committee, and officers of the society are ineligible.

To nominate an article, send via email a PDF version of the article by January 15, 2019 to each of the Award Committee Members.

The Society for the History of Children and Youth (SHCY) har glädjen att välkomna nomineringar till bästa tidskriftsartikel på danska, norska eller svenska inom barndoms- eller ungdomshistoria som publicerats år 2017 eller 2018. Priset består av ett diplom och en prissumma på $ 250 US. Vinnaren meddelas sommaren 2019.

Nomineringar är välkomna från förlag, redaktörer och forskare, och från författarna själva. Nuvarande medlemmar i priskommittén, SHCY:s ledning eller anställda vid SHCY får inte nominera bidrag.
För att nominera en artikel, skicka en PDF-version av artikeln via e-post senast den 15 januari 2019 till var och en av medlemmarna i priskommittén.

Professor Anna Larsson (Prize Committee Chair)
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Umeå universitet, Sverige
E-mail: anna.larsson@umu.se

Associate Professor Mette Buchardt
Center for Education Policy Research
Institut for Læring og Filosofi
Aalborg universitet, Danmark
E-mail: mb@learning.aau.dk.

Professor Astri Andresen
Institutt for arkeologi, historie, kultur- og religionsvitenskap
Universitetet i Bergen, Norge
E-mail: astri.andresen@uib.no

4. TVÅ LEKTORAT I UPPSALA: UTBILDNINGSHISTORIA OCH HISTORIEDIDAKTIK
Universitetslektor i utbildningshistoria
”området utbildningshistoria i bred bemärkelse, vilket inkluderar områden som skolväsendets historia, historisk utbildningssociologi, barn- och ungdomshistoria samt pedagogikens historia”
Sista dag för ansökan: 2018-11-25
http://www.uu.se/jobb/detaljsida/?positionId=231101

Universitetslektor i didaktik med inriktning mot historieämnets didaktik
”området historiedidaktik på kurser i grundlärarprogrammen F-3 och 4-6”
Sista dag för ansökan: 2018-11-25
http://www.uu.se/jobb/detaljsida/?positionId=231134

5. DOKTORANDPLATS: INRIKTNING MOT SKOLVÄSENDETS HISTORIA, UPPSALA
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU) bedriver forskning, forskarutbildning och grundutbildning inom pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. EDU medverkar bland annat i lärarprogram och programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor. Vid EDU finns också flera masterprogram. EDU har drygt 200 anställda varav runt 140 lärare/forskare, 40 doktorander och 20 administratörer. Mer information om institutionens verksamhet hittar du på http://www.edu.uu.se.

Utbildningssociologin utforskar bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis globalisering och arbetslivets förändringar. Ett centralt problemområde inom den utbildningssociologiska forskningen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och den ordning som råder i utbildningsväsendet. Andra väsentliga problemområden är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling samt relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som ekonomins, kulturens och politikens världar. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.

Denna utlysning vänder sig till den som är intresserad av att forska om skolväsendets historia utifrån ett utbildningssociologiskt perspektiv. Historiska studier inom utbildningssociologi behandlar särskilt förändringar inom det studerade området med hänsyn tagen till exempelvis sociala och/eller ekonomiska faktorer. Med skolväsendet avses här alla nivåer från förskolan till gymnasiet (och deras historiska föregångare) och kan inbegripa en rad olika aspekter från skolans undervisning till förutsättningarna för skolans organisering eller hur förändringar inom skolväsendet påverkats av det omgivande samhället och vice versa

Deadline: 30 november 2018

För mer information, se
http://edu.uu.se/institutionen/jobba-hos-oss/?positionId=234317&fbclid=IwAR0udAFwsYqBRKIK6HDSZZ6Ig6EK4LORiQC2v9ThxhiT5ykV1akdlSbq9oE

6.CfP: 10th HISTORY OF EDUCATION DOCTORAL SUMMER SCHOOL
Liverpool John Moores University, 13–16 June 2019

This conference invites applications from postgraduate students in the history of education with an interest in the histories of educational spaces and discourses and new ways of working with images, artefacts, and archives. Leading international historians of education will give lectures and workshops, and offer advice concerning the research process. There will be opportunities for students to discuss their dissertation projects with fellow doctoral candidates and receive comments from prominent scholars in the field.

The summer school started as an EERA pilot project and is the tenth conference in a series of successful events that started in Ghent in 2010 and was followed by meetings in Birmingham 2011, Lisbon 2012, Hamburg 2013, Umeå 2014, Luxembourg 2015, Groningen 2016, Porto Conte 2017 and Riga 2018. This session of the summer school is organised at Liverpool John Moores University. The conference is supported by:

Stichting Paedagogica Historica
History of Education Society, UK
European Educational Research Association (EERA)
International Standing Conference for the History of Education (ISCHE)
Liverpool John Moores University (School of Education and School of Humanities and Social Science)

The number of participants is limited to 26 students. The conference language is English. Participation in the conference is free of charge. Accommodation and meals will be provided, but delegates will have to cover the cost for their travel to Liverpool. ISCHE travel bursaries are available to students from low-GDP countries. For more information, please check the application form.

Tutors: Heather Ellis (University of Sheffield, UK), Joyce Goodman (University of Winchester, UK), Ian Grosvenor and Siân Roberts (University of Birmingham, UK), Rebecca Rogers (Université Paris Descartes, France), Frank Simon (Ghent University, Belgium) and Angelo Van Gorp (University of Koblenz-Landau, Campus Landau, Germany).

Local organisers: Geert Thyssen (chair), Craig Hammond, David Clampin, Jess Delaney, Ellen Thacker

Application form: The application form should be sent to summerschool-liverpool(at)eera-ecer.de.

Closing date for applications is 31 December 2018. Successful applicants will be notified in February 2019.

More information? See https://www.eera-ecer.de/season-schools/hedss-histories-of-education-summer-school/ Contact Angelo Van Gorp (vangorp(at)uni-landau.de) for queries regarding application, eligibility and selection criteria; Geert Thyssen (g.thyssen(at)ljmu.ac.uk) for queries on practical issues, e.g. regarding travel, accommodation and venue

7. UTBILDNINGSHISTORISKA SEMINARIET VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
Program vt 2019.

17 januari 16:00-18:00, Institutionen för pedagogik och didaktik, rum 1708:
Majsa Allelin, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet: Elev – skola – samhällsproduktion. Skolan som förvarande, förberedande och sorterande verksamhet. Kommentator: Johanna Ringarp

11 mars 16:00-18:00, Historiska institutionen, rum D900:
Pontus Folkesson, Historiska institutionen, Stockholms universitet: Reformeringen av 1600-talets skolor: Sveriges första gymnasium. Kommentator: Ola Winberg.

Sprid gärna info om seminarierna! Om du vill komma med på sändlista för seminariet, kontakta joakim.landahl@edu.su.se

8. CfP: JUBILEUMSBOK I SERIEN ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA
Föreningen för Svensk Undervisningshistoria firar år 2020 sitt hundraårsjubileum och kommer i samband med detta att ge ut en jubileumsbok i serien ”Årsböcker i svensk undervisningshistoria”. Årsboken kommer att vara en antologi med temat Skolans högtider.

Vi inbjuder härmed författare att skicka in bidrag på temat.

Tänkbara ämnen kan vara:

• Skolfester
• Skoljubileer
• Skolformsjubileer t.ex. folkskolans jubileum
• Jubilerande lärare
• Examenshögtider och skolavslutningar
• Födelsedagar
• Spex och teater i skolan
• Första skoldagen
• Temadagar/idrottsdagar
• Skolinvigningar
• Studentskivor, studentbaler

Texten skall omfatta ca 2500 – 5000 ord.

Deadline, abstracts: 2018-12-15
Abstract på ca 300 ord skickas till sara.backman.prytz@buv.su.se
Författare får vidare instruktioner om formalia i januari 2019.

Deadline, färdig text: 2019-08-15

Redaktörer för årsboken är Stig Nordström, Sara Backman Prytz och Joakim Landahl. För mer information om föreningen, se hemsidan:
undervisningshistoria.se

9. PUBLIKATIONER
Landahl, Joakim (2018). Aesthetic modernisation and international comparisons: learning about drawing instruction at the Paris Exposition Universelle of 1900, History of Education, DOI: 10.1080/0046760X.2018.1529253

Lindgren, Anne-Li & Söderlind, Ingrid (2018). Förskolans historia: Förskolepolitik, barn och barndom. Gleerups Utbildning AB.

Ørskov, Frederik Forrai and Christian Ydesen, ”Playing the game of IQ testing in England and Denmark in the 1930s-1960s—a socio-material perspective.” Oxford Review of Education. Oct2018, Vol. 44 Issue 5, p599-615.