Utskick 151125

1. PUBLICERA I ÅRSBÖCKERNA I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA
2. CFP: UDDANNELSESHISTORIE 2016
3. VÄGVAL NR 3, 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
4. FORSKARUTBILDNINGSKURS: ”HISTORISKA PERSPEKTIV PÅ FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEPRAKTIKER” (SU)
5. DOKTORANDTJÄNST MED INRIKTNING MOT FÖRSKOLA, VISUALITET OCH HISTORIA (SU)
6. FORSKARUTBILDNINGSKURS: LIVSHISTORIEFORSKING OG KVALITATIVE INTERVJU (BERGEN)
7. 400 ÅR AV SVENSK POLITIK I DIGITAL FORM
8. PUBLIKATIONER

1. SKOLHISTORISK ARKIV 2015, VOL. 35. TEMA: YRKESUTBILDNINGEN

Innehållsförteckning:
1) Hilding Klingenberg, Trettiofem volymer skolhistoria
2) Erik Geber, Den finländska yrkesutbildningens framväxt ur svensk synvinkel. Översikt
3) Martin Gripenberg, Två nyländska yrkesskolors utveckling
4) Karl-Gustav Jossfolk, Temporära yrkeskurser i Hangö på 1960-talet
5) Tor Lindholm, Trädgårdsutbildningen – en historisk betraktelse
6) Helena Hämelin, Om hantverksutbildningen i Svenskfinland
7) Erik Geber, Läroplansutvecklingens inom den finländska yrkesutbildningen
8) Martin Gripenberg, Lantbruksutbildningen på Kimitoön
9) Etel Strömberg-Johansson, Åbolands vårdutbildning. En blick i backspegeln
10) Roger Broo, Yrkeshögskolereformen och de svenska yrkeshögskolorna
11) Erik Geber, Skolhistorisk översikt 2013–2015

Mer om Skolhistoriskt arkiv, se http://www.skolhistoria.fi/Publikationer.html

2. CFP: UDDANNELSESHISTORIE 2016
Uddannelseshistorier – at skrive uddannelseshistorie før, nu og i morgen…

Det uddannelseshistoriske felt har ifølge international litteratur bevæget sig ind i en post-revisionistisk fase. Uden at slutte at ”anything goes” er de store fortællinger afløst af multiple tilgange og et mangefold af bindestregshistorier. Dog udgives stadig store nationale fortællinger om de forskellige institutioner og systemers tilblivelse og transformationer. Feltet er komplekst – linjer krydses, og ét begreb fanger ikke dette sammensatte billede. Der skrives uddannelseshistorie fra mange vinkler og faglige udgangspunkter: sociologiske, etnografiske, idéhistoriske, pædagogiske, komparative, uddannelsesvidenskabelige, lokalhistoriske, økonomiske og politiske. Dette lægger op til brug af et yderst forskelligartet kildemateriale – fra oral history til politologiske synteser. Oppefra, nedefra og udefra… tilgangene er mange.

Tidsskriftet Uddannelseshistorie, udgivet af Selskabet for Skole- og Uddannelseshistorie, har siden 1967 bragt artikler, oversigter og anmeldelser inden for det uddannelseshistoriske felt. Årbogen er forankret i historisk uddannelsesforskning, men også tværfaglige perspektiver hentet fra f.eks. komparativ, sociologisk og politologisk forskning er medtaget. Formålet er at skabe et videnskabeligt forum for formidling og debat om historiske og aktuelle temaer inden for uddannelsesområdet.

I 2016 fejrer selskabet udgivelsen af årbog nummer 50. Redaktionen inviterer i den anledning til historiografiske artikler og refleksioner over ”state of the art” inden for uddannelseshistorie. Hvor kommer vi fra, og hvor bevæger feltet sig hen? Såvel mere personlige essays som historiografiske analyser af den lokalhistoriske, nationale, nordiske og internationale udvikling på feltet er yderst velkomne. Også artikler, der udforsker ”hvide pletter” inden for uddannelseshistorien, er ligeledes velkomne.

Forslag til artikler inkl. et halv sides abstract bedes sent til redaktionen senest 1. januar 2016. Der kan forventes tilbagesvar senest 1. februar.

Endelig deadline for indlevering af de valgte artikler er 1. juli 2016. Årbogen udkommer i december 2016.

Alle artikler bedømmes i peer review. Uddannelseshistorie er anerkendt i BFI med ét point.

Redaktionen kan kontaktes ved: førsteamanuensis, ph.d. Jesper Eckhardt Larsen, Universitet i Agder (jesper.e.larsen@uia.no), og seniorforsker, ph.d. Christian Larsen, Rigsarkivet. (cla@sa.dk).

Om sällskapet, se http://www.uddannelseshistorie.dk/
Se även: https://utbildningshistoria.files.wordpress.com/2015/11/151123-uddannelseshistorie-2016_cfp_23112015-78925.pdf

3. VÄGVAL NR 3, 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sara Backman Prytz
Inledning

Ellen Broberg
Lika lön för lika arbete?

Peter Bernhardsson
Privatundervisning som familjeföretag i 1800-talets Stockholm

Lovisa Sumpter
Varför finns det så få kvinnliga professorer i matematik?

Germund Larsson
Flickskolan och disciplinen – ”lusten att tävla i djärvhet med pojkar…”

Sara Backman Prytz
Flickskoleflickor och läroverkspojkar – könsideal vid sekelskiftet 1900

Vägvals artiklar finns tillgängliga på adressen: http://undervisningshistoria.se/nr-3-15-genusljus-pa-utbildningens-historia/

4. FORSKARUTBILDNINGSKURS: ”HISTORISKA PERSPEKTIV PÅ FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEPRAKTIKER
Avdelningen för Förskollärarutbildning och förkoleforskning vid Stockholms universitet ger under våren 2016 en forskarutbildningskurs ”Historiska perspektiv på förskola och förskolepraktiker. Om barn, barndom och professionalisering” (7,5 hp). Kursansvarig Anne-Li Lindgren (anne-li.lindgren@buv.su.se). Anmälan görs till Anna Fak (anna.falk@buv.su.se). Kursen ges mellan 28 januari till 30 mars 2016. Se mer på: http://www.buv.su.se/utbildning/alla-utbildningar/kurshemsidor/kurshemsidor-forskarutbildningskurser/historiska-perspektiv-p%C3%A5-f%C3%B6rskola-och-f%C3%B6rskolepraktiker-7-5-hp-1.251705

5. DOKTORANDTJÄNST MED INRIKTNING MOT FÖRSKOLA, VISUALITET OCH HISTORIA (SU)
I november/december utlyses en doktorandtjänst med inriktning mot förskola, visualitet och historia vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. För mer information kontakta Anne-Li Lindgren (anne-li.lindgren@buv.su.se).

6. FORSKARUTBILDNINGSKURS: LIVSHISTORIEFORSKING OG KVALITATIVE INTERVJU (BERGEN)
Forskarutbildningskursen ”Livshistorieforsking og kvalitative intervju med fokus på Pierre Bourdieus forståing, metodologiske refleksjonar og praktiske tilnærming”, äger rum på Institutt for global helse og samfunnsmedisinske fag, Kalfarveien 31, 5018 Bergen, höten 2015.

Målsettinga med kurset:
At deltakarane:
– utviklar kunnskap om korleis intervju som verktøy vert anvendt av Pierre Bourdieu og medarbeidarane hans
– utviklar kunnskap om korleis livshistorier i ettertid vert rekonstruerte ved bruk av Bourdieu sin teori og omgrep
-vert inspirerte til sjølv å kunne anvende denne metodiske tilnærming i eigne empiriske studiar

För mer information, se https://utbildningshistoria.files.wordpress.com/2015/11/151022-medsykvit-h15-norsk-final-den-22-august-2015-1-revideret-den-7-okt-og-den-20-2015.pdf.

7. 400 ÅR AV SVENSK POLITIK I DIGITAL FORM
En stor del av det äldre offentliga trycket är nu digitaliserat av Umeå universitetsbibliotek och fritt tillgängligt för allmänheten. Drygt 30 000 sidor författningar, stadgar, förordningar, riksdagsbeslut, m.m. har skannats in och texttolkats (OCR).

Det inskannade materialet sträcker sig från 1521-1904 och består av flera av de centrala och mest efterfrågade källtextsamlingarna. Det rör sig till exempel om Reinhold Gustaf Modées Utdrag utur alle publique handlingar 1742-1829 i 16 band, Anders Anton von Stiernmans Alla riksdagars och mötens beslut 1521-1731 i tre band och Emil Poignants Samlingar af författningar angående de s.k. Lappmarksfriheterna.

Texterna är tillgängliga som nedladdningsbara pdf:er via den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. Materialet som tidigare endast kunnat läsas i bevakad läsesal på bibliotek är nu tillgängligt närsomhelst och överallt. Det är en fantastisk resurs för forskare, lärare, studenter och lokalhistoriskt intresserade. [samt utbildningshistoriskt intresserade, undertecknads anmärkning].

För mer information, se: http://www.ub.umu.se/om/nyheter/400-ar-av-svensk-politik-i-digital-form

8. PUBLIKATIONER
Anttila, Erkko, and Ari Väänänen. “From Authority Figure to Emotion Worker: Attitudes Towards School Discipline in Finnish Schoolteachers’ Journals from the 1950s to the 1980s,” Pedagogy, Culture & Society 23(4)(December 2015): 555-574.

Kivilehto, Marja, “Från livet I början av 1800-talet till En enda Värld. Historiska tänkande i finalndssvenska högstadieböcker i historia”, Historisk tidskrift för Finland 2015:3.

Kulling, Birgitta (2015). En svunnen tid: minnesbilder från sjuksköterskeutbildningen i Uppsala 1960-1964. [Uppsala]: Kamratföreningen Vk-61

Larsson, Esbjörn (2016) ‘Cheap, efficient, and easy to implement’? Economic aspects of monitorial education in Swedish elementary schools during the 1820s, History of Education, 45:1, 18-37, To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/0046760X.2015.1066882

Lieberkind, Jonas. “Democratic Experience and the Democratic Challenge: A Historical and Comparative Citizenship Education Study of Scandinavian Schools,” Scandinavian Journal of Educational Research 59(6)(December 2015): 710-730.

Nordblad, Julia (2015). Den enspråkiga demokratin: minoriteterna, skolan och imperiet, Sverige och Frankrike, 1880-1925. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Annonser