1. DOKTORANTJÄNSTER I HISTORIA (KARLSTAD)
2. SPECIAL ISSUE: EDUCARE: HISTORY OF EDUCATION 2019:1
3. POSTDOKTORER I FÖRSKOLEFORSKNING, SU
4 DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI I VASA, FINLAND
5. PUBLIKATIONER
1. DOKTORANTJÄNSTER I HISTORIA (KARLSTAD)
Doktorander i historia
Nu söker vi två doktorander till vårt ämne! Vi välkomnar ansökningar oavsett inriktning, men ser gärna avhandlingsprojekt som relaterar till ämnets profil (https://www.kau.se/historia). Vi utgår från att du som doktorand kommer att delta aktivt i vår forsknings- och arbetsgemenskap. Delar av utbildningen erbjuds i samverkan med andra lärosäten och du kommer även att ges möjlighet till undervisning inom vår grundutbildning. Anställningarnas påbörjande planeras till augusti-september.
Behörighet
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen (Högskoleförordningen, 7 kap 35 §).
Grundläggande behörighet har den som avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som på annat sätt inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl (Högskoleförordningen, 7 kap 39 §).
Särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i historia har den som avlagt examen i historia på avancerad nivå och fullgjort kursfordringar i ämnet/huvudområdet historia om minst 120 högskolepoäng (hp), varav minst 30 hp på avancerad nivå där det ingår ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande minst 15 hp.
Särskild behörighet har även den som i annan ordning, inom eller utom landet, har förvärvat de förkunskaper som beskrivs i ovanstående stycken.
Antagning
Antagning sker efter individuell prövning. Denna grundas på en bedömning av den sökandes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Därvid bedöms den sökandes studieresultat från tidigare utbildning, inbegripet kvaliteten på de självständiga, skriftliga arbeten av forsknings- och utredningskaraktär som ingått i utbildningen. Stor vikt läggs vid innehåll och utformning av den egna forskningsplanen, där den sökande redogör för sitt avhandlingsprojekt och dess relevans i förhållande till ämnets forskningsprofil. Stor vikt läggs också vid den sökandes avsikt att närvara i och aktivt delta i forskningsmiljön. Vi förutsätter också att den sökande är beredd att presentera sin forskning vid nationella och internationella konferenser. Sökande som antas har, efter överenskommelse, möjlighet att medverka i ämnets grundutbildning (maximalt upp till 20 % av heltid och med motsvarande förlängning av anställningen).
Karlstads universitet välkomnar sökande med olika erfarenheter och bakgrund. Vi ser mångfald och jämställdhet som en tillgång och styrka. Referenstagning och intervjuförfarande ingår.
Ansökan
Ansökan görs via universitetets webbaserade rekryteringsverktyg som du når nedan. Ansökan skall innehålla följande:
• Meritförteckning inklusive eventuella pedagogiska meriter samt vidimerade kopior av betyg,examensbevis etc.
• Kopia av examensarbeten och andra publikationer
• Personligt brev där den sökande kort beskriver sig själv och sina forskningsintressen
• Förslag till forskningsplan minst 5, maximalt 7 sidor. Forskningsplanen ska innehålla problembeskrivning, syfte, teori, tidigare forskning, källor och eventuella preliminära resultat. Forskningsplan som skrivs på svenska skall därutöver inkludera en engelsk sammanfattning om ca 500 ord)
• Övriga handlingar som sökanden önskar åberopa
• Uppgift om referenspersoner, alternativt rekommendationsbrev
Sista ansökningsdag: 18 april 2019
Mer info: https://kau.varbi.com/se/what:job/jobID:257894/iframeEmbedded:0/where:4
2. SPECIAL ISSUE: EDUCARE: HISTORY OF EDUCATION 2019:1
Vad händer inom utbildningshistoria – några nedslag
Thom Axelsson
Koblinger mellem økonomi og uddannelse et rids af dansk transnational uddannelseshistorie
Christian Ydesen, Karen E. Andreasen
Psykiatri og professionssamarbejde – betydningen for differentiering i skolesystemet i Danmark i 1930-1950
Bjørn Hamre
Educational history in the age of apology: The Church of Sweden’s “White book” on historical relations to the Sami, the significance of education and scientific complexities in reconciling the past
Björn Norlin, David Sjögren
Ett enande band bland Nordens alla samer: Slöjd på Samernas folkhögskola
Johan Hansson
Vardagligt samspel och mobila sängar i barnstorlek – en visuell historisk analys av vilan i förskolan
Sofia Grunditz, Anne-Li Lindgren, Sofia Frankenberg
Artiklarna fritt tillgängligt på: https://ojs.mau.se/index.php/educare/issue/view/59
3. POSTDOKTORER I FÖRSKOLEFORSKNING
vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Sista ansökningsdag: 2019-05-20.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet arbetar omkring 130 medarbetare som bedriver undervisning och forskning inom barn- och ungdomsvetenskap, förskoledidaktik, barnkultur och fritidspedagogik. Denna utlysning är kopplad till ämnet förskoledidaktik och den är förlagd till Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning (FUFF).
Projektbeskrivning
Syftet med denna utlysning är att utveckla empirisk och teoretisk forskning i förskoledidaktik i relation till ett eller flera av de sex utpekade forskningsområden som finns vid FUFF: 1) Värden, mångfald, jämställdhet och hållbarhet, 2) Interventionsstudier, 3) Historiska studier, 4) Utvecklingens och lärandets ekologier, 5) Visuell, estetisk och etisk kunskapsproduktion, och 6) Professionsstudier (se: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen/Förskoledidaktik).
Arbetsuppgifter
I arbetsuppgifterna ingår att genomföra och publicera egen forskning, söka externa forskningsmedel som placeras vid institutionen, delta i och leda forskningsseminarier, samt att undervisa. I anställningen ingår egen forskning (80 %) och undervisning på samtliga nivåer (20 %).
Behörighetskrav
Behörig att anställas som postdoktor är den som har avlagt doktorsexamen i förskoledidaktik, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, psykologi, historia, sociologi eller närliggande ämne, eller har motsvarande tvärvetenskaplig kompetens.
Bedömningsgrunder
Grund för bedömning är förmåga att utveckla och genomföra forskning, av god kvalitet samt pedagogisk förmåga. Den sökande ska kunna dokumentera god vetenskaplig skicklighet genom kvaliteten på sin avhandling och andra publikationer. Sökande ska bedriva forskning om en eller flera viktiga samhällsutmaningar och som har en tydlig relation till något av de sex forskningsområden i förskoledidaktik som nämnts ovan. En forskningsplan (max 3 sidor) bifogas ansökan, där det framgår vilken forskning den sökande avser att bedriva och hur den relaterar till forskning i förskoledidaktik och där samhällsutmaningen definieras. Den sökande ska ha såväl förmåga att samarbeta som förmåga och lämplighet i övrigt som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna väl. Examen ska vara avlagd högst tre år före ansökningstidens utgång. Vid tillsättningen kommer särskild vikt att fästas vid vetenskaplig skicklighet.
Upplysningar om anställningen lämnas av föreståndare Anna Palmer, tfn 08-120 762 34, anna.palmer@buv.su.se
Sista ansökningsdag: 2019-05-20
4. DEN ÅTTONDE NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI I VASA, FINLAND
Den 7-8 november 2019 hålls Den åttonde nordiska läroplansteoretiska konferensen vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Konferensen har ambulerat mellan lärosäten i Sverige och Norge vartannat år med början 2005 vid Uppsala Universitet. Senast hölls den i Göteborg och denna gång äger konferensen rum i Vasa vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.
Temat 2019 är Att teoretisera läroplansarbete, didaktik och ledarskap i en transnationell tid. Konferensen pågår i två dagar, med keynotes, seminarier och paneldiskussion samt en gemensam konferensmiddag på kvällen. Konferensen är begränsad till antalet deltagare. Det lilla formatet ser vi som en förutsättning för att ha tid att reflektera över frågor som rör läroplansteorins utveckling och ställning i Norden och internationellt. Tanken är att ge möjlighet till tankeutbyte, möten och initiering av olika former av samarbeten. Både doktorander och seniora forskare är välkomna att presentera sina artikel- och forskningsprojekt inom eller med anknytning till läroplansteori under parallella paper-sessioner. Presentationer kan ske på nordiska språk eller engelska. Konferensen siktar på att publicera en redigerad volym.
Anmälan och närmare information: http://blogs2.abo.fi/nordisk-laroplansteoretisk-konferens2019/
5. PUBLIKATIONER
Jakob Evertsson, ”Gustav Vasa och skolans avfolkning: undervisningens roll i förhandling om traditionell religion under tidig reformationstid i Sverige”, Svensk teologisk kvartalskrift 95:1 (2019), 33-52.
Giota, Joanna & Ingemar Emanuelsson (2018) Individualized teaching practices in the Swedish comprehensive school from 1980 to 2014 in relation to education reforms and curricula goals, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 4:3, 144-155, https://doi.org/10.1080/20020317.2018.1541397
Grönberg, P.-O. (2019). The Peregrine Profession: Transnational Mobility of Nordic Engineers and Architects, 1880-1930.
Josephson, Peter & Karlsohn, Thomas (red.), Universitetets gränser, Arche Press, Göteborg.
Milewski, Patrice, Christian Ydesen, and Karen E. Andreasen. ”Mental Testing and Educational Streaming in Ontario and Denmark in the Early Twentieth Century: A Comparative and Transnational Perspective.” Paedagogica Historica (2019): 1-20.
Westberg, Johannes, “Basic Schools in Each and Every Parish: The School Act of 1842 and the Rise of Mass Schooling in Sweden”, in Westberg, Johannes, Lukas Boser, and Ingrid Brühwiler, eds. (2019), School Acts and the Rise of Mass Schooling – Education Policy in the Long Nineteenth Century. Cham: Palgrave Macmillan, 195-222. Open Access: https://doi.org/10.1007/978-3-030-13570-6_9