Utskick 190607

1. INTERNATIONELL FOUTB-KURS ”EDUCATIONALIZATION” (LABAREE, TRÖHLER, HORLACHER), OSLO UNIVERSITET

2. CfA: CONSERVATISM AND EDUCATION (ED. GEISS AND REH)

3: CfP: TRANSFER, TRANSNATIONALIZATION AND TRANSFORMATION OF EDUCATION POLICIES (TENERIFE, SPAIN)

4. PEDAGOGIKENS UTOPIER (FORSKARUTB. KURS, SU)

5. FULL PROGRAM: CHALLENGES FOR THE SCHOOL MUSEUMS AND HISTORY OF EDUCATION (COPENHAGEN), 3-5 July 2019.

6. PUBLIKATIONER

1. INTERNATIONELL FOUTB-KURS: ”EDUCATIONALIZATION” (LABAREE, TRÖHLER, HORLACHER), OSLO UNIVERSITET

“Educationalization – or: Why and how we think that education is the key solution to all kinds of problems”

The course is offered in collaboration with the research group in collaboration with the research group “Curriculum Studies, Leadership and Educational Governance” (CLEG) and the research group “Humanities Studies in Pedagogy” (HumStud).

Responsible: Berit Karseth and Kirsten Sivesind

Guest professors: David F. Labaree, Stanford University, Rebekka Horlacher, University of Zurich, Daniel Tröhler, University of Vienna and Professor II, University of Oslo

The seminar guides doctoral candidates in their attempt to read, think, and critically reflect on a particular pattern or cultural reflex that at the same time governs today’s education policy and education research. This pattern or reflex refers to the cultural phenomenon that today, at least in the Western world, we very likely assign all different kinds of perceived social, economic, or military problems almost immediately to education. As a rule, this assignment takes place unconsciously but guides all the more the way that we define research agendas and research questions. But, as anthropologist Margaret Mead is said to have once noted, “If a fish were to become an anthropologist, the last thing it would discover would be water.”

The Doctoral Seminar – it may be called a case-based discourse analysis of modern educational thinking – thus deals with a historically grown (but also particular) way of making sense of the (modern) world, its problems, and the (modern) self, which, strikingly, are often defined in educational ways – a fact that has led to the rise of the modern educational sciences with their theories and modern educational institutions with their particular practices and reforms.

In short: The seminar aims to help students to uncover the cultural motives of this cultural shift, to reconstruct its effects in the long 19th century, highlight more or less successful educationalizing strategies behind school reforms with regard to social inequality in the twentieth century and curriculum reforms in the 1970s. We will discuss current strategies to educationalize all kinds of perceived problems and ultimately transform our “self” to a problem that needs to be understood, diagnosed, and healed in educational ways.

This is an intensive course over tree days, comprising a total of 21 hours.

Dates: August 12-14, 2019

Place: University of Oslo, Blindern, Helga Engs hus, Room – TBA

Registration deadline: June 16, 2019.

More information, see https://www.uio.no/studier/emner/uv/uv/UV9919H1/#course-content

2. CfP: CONSERVATISM AND EDUCATION (ED. GEISS AND REH)

The next German Yearbook for the History of Education is dedicated to the historical relationship of ”Conservatism and Education”. The call for the yearbook (in English) can be found here in German and English: https://www.hist-edu.ch/wp-content/uploads/2019/04/CfA-JHB-262019.pdf

The special issue is not limited to Germany. Rather, contributions that take into account European, transatlantic and (post-)colonial interdependencies are especially welcome. The contributors are asked to email their abstracts to the editors by 30 June 2019.

The total length should be approx. 3,000 characters. Invitations to contribute will then be sent to the selected authors by late July. The deadline for papers will be the end of November 2019. The reviewing and revision process will be completed by May 2020. The volume will be published in September 2020.

3: CfP: TRANSFER, TRANSNATIONALIZATION AND TRANSFORMATION OF EDUCATION POLICIES (TENERIFE, SPAIN)

Symposium: June 3-5, 2020 / University of La Laguna (Tenerife, Spain)

This symposium focuses on generating a space for analysis, debate and reflection on the importance of the international organizations in the modernization processes and changes in curriculum policies in the international context. Around these processes of educational transfer, another purpose is to analyse the philosophical concept of the model of society and education that the indicated educational vision was based on. In short, it is about introducing new historical, philosophical, political, and comparative perspectives of analysis to help us to examine the origin of this concept and the directions taken by education systems in the global context.

For this reason, this symposium will pay special attention to the following topics: 1) Transfer and importation processes of curriculum policies; 2) The influence and importance of international organizations in the creation and evolution of curriculum policies; 3) Historical impacts on curriculum policies and teaching and learning processes at the national level; 4) The philosophical, theoretical and conceptual components of such educational policies; 5) New spaces for schooling, the universalization of education systems, and their effects on the curriculum; 6) New educational players in the processes of change generated; 7) Implications for the organization, administration and management of education systems; 8) Creation of new transfer, exchange and training circuits for research and scientific staff; 9) The role of public diplomacy in educational transfer processes; 10) Influences on research into education.

Deadline: September 1, 2019

For more info, see https://fahrenhouse.com/blog/2019/05/transfer-transnationalization-and-transformation-of-education-policies-1945-2018-international-conference-on-politics-and-history-of-education-call-for-proposals/

4. PEDAGOGIKENS UTOPIER (FORSKARUTB. KURS, SU)

Pedagogik och utbildning har under lång tid varit viktiga inslag inom den västerländska utopiska traditionen. I människans sökande efter ett idealsamhälle finns därför ofta föreställningar om lärande och fostran nedtecknade. Kursen behandlar sådana edutopier både som historiska fenomen och i vår egen samtid. Centrala frågor i kursen är vilka återkommande teman av pedagogisk och utbildningsrelaterad art som går att identifiera inom den utopiska traditionen, men också vilka inslag som har minskat i betydelse i samband med det moderna utbildningssamhällets framväxt.

Kursen läses under hösten, med start period C (nov-dec). Språk svenska.

Mer info: https://www.edu.su.se/utbildning/alla-program-och-kurser/2.6944/2.43523/pedagogikens-utopier-7-5-hp-1.421364

5. FULL PROGRAM: CHALLENGES FOR THE SCHOOL MUSEUMS AND HISTORY OF EDUCATION (COPENHAGEN), 3-5 July 2019.

We are pleased to invite interested scholars and other interested parties working with school museums, collections and educational history to participate in the 18th symposium for school museums and history of education collections.

The purpose of the 18. symposium is to focus on the challenges in preserving, communicating and working with school museums, educational collections and educational history in a global and digital era. How do we best preserve digitized material? How can we use existing digital platforms to boost our collections? Why and how do we share our digitized collections with the world. How can we use digital aspects in physical exhibitions? Which stories do we tell in an age of globalization? Moreover, what are the digital possibilities when researching? These are some of the challenges we would like to address.

The symposium will take place at the Royal Danish Library’s location in Emdrup, Copenhagen, at the Danish School of Education (DPU) and Aarhus University Library, from 3-5 July, 2019

For more info, see https://skolehistorie.au.dk/netvaerk/18th-symposium-for-school-museums-and-history-of-education-collections/

6. PUBLIKATIONER

Bjørn Hamre, Thom Axelsson & Kari Ludvigsen (2019) Psychiatry in the sorting of schoolchildren in Scandinavia 1920–1950: IQ testing, child guidance clinics, and hospitalisation, Paedagogica Historica, DOI: 10.1080/00309230.2019.1597137

Joakim Landahl, Annika Ullman, The politics of immortality: the funeral of an education minister and teacher unionist, History of Education & Children’s Literature 2019:1, pp. 261-278. http://p1.unimc.it/hecl/archivio/xiv-1

Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.) (2019). Utbildningshistoria: en introduktion. (3e upplagan). Lund: Studentlitteratur. https://www.studentlitteratur.se/#9789144121192/Utbildningshistoria

Fay Lundh Nilsson & Per-Olof Grönberg, ”Inget för de lärde?” Diskussionerna om lokaliseringen av de tekniska elementarskolorna i Sverige i mitten av 1800-talet, Historisk tidskrift 2019:2

Ingrid Markussen (2019), ”Sagens sande Beskaffenhed”: Ludvig Reventlows skolereform på Brahetrolleborg 1783-1801, set i lyset af en forældreklage. Syddansk Universitetsforlag, 447 pp. ttp://www.universitypress.dk/shop/”sagens-sande-beskaffenhed”-3742p.html

Annonser

Utskick 190507

1. UTLYSNINGAR AV ANSTÄLLNINGAR KNUTET TILL PROJEKTET NordED
2. VÄGVAL NR 1 / 2019 – ”SKOLANS DIGITALISERING”
3. PUBLIKATIONER

1. UTLYSNINGAR AV ANSTÄLLNINGAR KNUTET TILL PROJEKTET NordED
Denne uken annonserte vi utlysninger av to stipendiater og en postdoktor knyttet til NordEd (https://www.uv.uio.no/iped/om/aktuelt/aktuelle-saker/2019/nored-project-description.pdf). Vi håper dere vil bidra til å spre disse til relevante fagmiljø og aktuelle kandidater.

https://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/168520/research-fellow-in-the-nordic-education-model-pillar-1nored

https://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/168532/research-fellow-in-the-nordic-education-model-pillar-3-nored

https://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/168491/postdoctoral-research-fellow-in-the-nordic-education-model-nored

2. VÄGVAL NR 1 / 2019 – ”SKOLANS DIGITALISERING”

Inledning
Magnus Hultén, Jonas Hallström

Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar
Lina Rahm

En digital uppväxt och en digital framtid
Roger Säljö

Programmering i skolan
Lennart Rolandsson

Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan
Ulla Riis

Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan
Lars Björklund

Hela numret finns tillgängligt här: https://undervisningshistoria.se/

3. PUBLIKATIONER
Kortekangas, Otso. “Critically Crisscrossing Language and Contexts. A Transdisciplinary Combination of Critical Discourse Analysis and Cross-National History.”, i Wojahn, Daniel, Seiler Brylla, Charlotta & Westberg, Gustav (red.), Kritiska text- och diskursstudier, Södertörns högskola, Huddinge, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34677

Lindmark, D. (2019). National Traditions of Educational Research in Sweden. I Religion and Educational Research : National Traditions and Transnational Perspectives (1:a uppl., s. 37–50). Münster & New York. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158149

Sköld, Johanna, Osvaldsson, Karin & Andersson, Klara, Letters Intended for Someone Else: Ethical Reflections on Access to Historical Experience in Private Collections, University of Copenhagen, Copenhagen, 2019. Link>>

Westberg, Johannes, Lukas Boser, and Ingrid Brühwiler, eds. (2019), School Acts and the Rise of Mass Schooling: Education Policy in the Long Nineteenth Century. Cham: Palgrave Macmillan. 379 pp. https://doi.org/10.1007/978-3-030-13570-6

 

Utskick 190412

1. DOKTORANTJÄNSTER I HISTORIA (KARLSTAD)
2. SPECIAL ISSUE: EDUCARE: HISTORY OF EDUCATION 2019:1
3. POSTDOKTORER I FÖRSKOLEFORSKNING, SU
4 DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI I VASA, FINLAND
5. PUBLIKATIONER

 

1. DOKTORANTJÄNSTER I HISTORIA (KARLSTAD)
Doktorander i historia
Nu söker vi två doktorander till vårt ämne! Vi välkomnar ansökningar oavsett inriktning, men ser gärna avhandlingsprojekt som relaterar till ämnets profil (https://www.kau.se/historia). Vi utgår från att du som doktorand kommer att delta aktivt i vår forsknings- och arbetsgemenskap. Delar av utbildningen erbjuds i samverkan med andra lärosäten och du kommer även att ges möjlighet till undervisning inom vår grundutbildning. Anställningarnas påbörjande planeras till augusti-september.

Behörighet
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen (Högskoleförordningen, 7 kap 35 §).
Grundläggande behörighet har den som avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som på annat sätt inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl (Högskoleförordningen, 7 kap 39 §).
Särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i historia har den som avlagt examen i historia på avancerad nivå och fullgjort kursfordringar i ämnet/huvudområdet historia om minst 120 högskolepoäng (hp), varav minst 30 hp på avancerad nivå där det ingår ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande minst 15 hp.
Särskild behörighet har även den som i annan ordning, inom eller utom landet, har förvärvat de förkunskaper som beskrivs i ovanstående stycken.

Antagning
Antagning sker efter individuell prövning. Denna grundas på en bedömning av den sökandes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Därvid bedöms den sökandes studieresultat från tidigare utbildning, inbegripet kvaliteten på de självständiga, skriftliga arbeten av forsknings- och utredningskaraktär som ingått i utbildningen. Stor vikt läggs vid innehåll och utformning av den egna forskningsplanen, där den sökande redogör för sitt avhandlingsprojekt och dess relevans i förhållande till ämnets forskningsprofil. Stor vikt läggs också vid den sökandes avsikt att närvara i och aktivt delta i forskningsmiljön. Vi förutsätter också att den sökande är beredd att presentera sin forskning vid nationella och internationella konferenser. Sökande som antas har, efter överenskommelse, möjlighet att medverka i ämnets grundutbildning (maximalt upp till 20 % av heltid och med motsvarande förlängning av anställningen).

Karlstads universitet välkomnar sökande med olika erfarenheter och bakgrund. Vi ser mångfald och jämställdhet som en tillgång och styrka. Referenstagning och intervjuförfarande ingår.

Ansökan
Ansökan görs via universitetets webbaserade rekryteringsverktyg som du når nedan. Ansökan skall innehålla följande:
• Meritförteckning inklusive eventuella pedagogiska meriter samt vidimerade kopior av betyg,examensbevis etc.
• Kopia av examensarbeten och andra publikationer
• Personligt brev där den sökande kort beskriver sig själv och sina forskningsintressen
• Förslag till forskningsplan minst 5, maximalt 7 sidor. Forskningsplanen ska innehålla problembeskrivning, syfte, teori, tidigare forskning, källor och eventuella preliminära resultat. Forskningsplan som skrivs på svenska skall därutöver inkludera en engelsk sammanfattning om ca 500 ord)
• Övriga handlingar som sökanden önskar åberopa
• Uppgift om referenspersoner, alternativt rekommendationsbrev
Sista ansökningsdag: 18 april 2019

Mer info: https://kau.varbi.com/se/what:job/jobID:257894/iframeEmbedded:0/where:4

 

2. SPECIAL ISSUE: EDUCARE: HISTORY OF EDUCATION 2019:1

Vad händer inom utbildningshistoria – några nedslag
Thom Axelsson

Koblinger mellem økonomi og uddannelse et rids af dansk transnational uddannelseshistorie
Christian Ydesen, Karen E. Andreasen

Psykiatri og professionssamarbejde – betydningen for differentiering i skolesystemet i Danmark i 1930-1950
Bjørn Hamre

Educational history in the age of apology: The Church of Sweden’s “White book” on historical relations to the Sami, the significance of education and scientific complexities in reconciling the past
Björn Norlin, David Sjögren

Ett enande band bland Nordens alla samer: Slöjd på Samernas folkhögskola
Johan Hansson

Vardagligt samspel och mobila sängar i barnstorlek – en visuell historisk analys av vilan i förskolan
Sofia Grunditz, Anne-Li Lindgren, Sofia Frankenberg

Artiklarna fritt tillgängligt på: https://ojs.mau.se/index.php/educare/issue/view/59
3. POSTDOKTORER I FÖRSKOLEFORSKNING
vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Sista ansökningsdag: 2019-05-20.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet arbetar omkring 130 medarbetare som bedriver undervisning och forskning inom barn- och ungdomsvetenskap, förskoledidaktik, barnkultur och fritidspedagogik. Denna utlysning är kopplad till ämnet förskoledidaktik och den är förlagd till Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning (FUFF).

Projektbeskrivning
Syftet med denna utlysning är att utveckla empirisk och teoretisk forskning i förskoledidaktik i relation till ett eller flera av de sex utpekade forskningsområden som finns vid FUFF: 1) Värden, mångfald, jämställdhet och hållbarhet, 2) Interventionsstudier, 3) Historiska studier, 4) Utvecklingens och lärandets ekologier, 5) Visuell, estetisk och etisk kunskapsproduktion, och 6) Professionsstudier (se: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen/Förskoledidaktik).

Arbetsuppgifter
I arbetsuppgifterna ingår att genomföra och publicera egen forskning, söka externa forskningsmedel som placeras vid institutionen, delta i och leda forskningsseminarier, samt att undervisa. I anställningen ingår egen forskning (80 %) och undervisning på samtliga nivåer (20 %).

Behörighetskrav
Behörig att anställas som postdoktor är den som har avlagt doktorsexamen i förskoledidaktik, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, psykologi, historia, sociologi eller närliggande ämne, eller har motsvarande tvärvetenskaplig kompetens.

Bedömningsgrunder
Grund för bedömning är förmåga att utveckla och genomföra forskning, av god kvalitet samt pedagogisk förmåga. Den sökande ska kunna dokumentera god vetenskaplig skicklighet genom kvaliteten på sin avhandling och andra publikationer. Sökande ska bedriva forskning om en eller flera viktiga samhällsutmaningar och som har en tydlig relation till något av de sex forskningsområden i förskoledidaktik som nämnts ovan. En forskningsplan (max 3 sidor) bifogas ansökan, där det framgår vilken forskning den sökande avser att bedriva och hur den relaterar till forskning i förskoledidaktik och där samhällsutmaningen definieras. Den sökande ska ha såväl förmåga att samarbeta som förmåga och lämplighet i övrigt som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna väl. Examen ska vara avlagd högst tre år före ansökningstidens utgång. Vid tillsättningen kommer särskild vikt att fästas vid vetenskaplig skicklighet.

Upplysningar om anställningen lämnas av föreståndare Anna Palmer, tfn 08-120 762 34, anna.palmer@buv.su.se

Sista ansökningsdag: 2019-05-20

 

4. DEN ÅTTONDE NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI I VASA, FINLAND
Den 7-8 november 2019 hålls Den åttonde nordiska läroplansteoretiska konferensen vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Konferensen har ambulerat mellan lärosäten i Sverige och Norge vartannat år med början 2005 vid Uppsala Universitet. Senast hölls den i Göteborg och denna gång äger konferensen rum i Vasa vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.

Temat 2019 är Att teoretisera läroplansarbete, didaktik och ledarskap i en transnationell tid. Konferensen pågår i två dagar, med keynotes, seminarier och paneldiskussion samt en gemensam konferensmiddag på kvällen. Konferensen är begränsad till antalet deltagare. Det lilla formatet ser vi som en förutsättning för att ha tid att reflektera över frågor som rör läroplansteorins utveckling och ställning i Norden och internationellt. Tanken är att ge möjlighet till tankeutbyte, möten och initiering av olika former av samarbeten. Både doktorander och seniora forskare är välkomna att presentera sina artikel- och forskningsprojekt inom eller med anknytning till läroplansteori under parallella paper-sessioner. Presentationer kan ske på nordiska språk eller engelska. Konferensen siktar på att publicera en redigerad volym.

Anmälan och närmare information: http://blogs2.abo.fi/nordisk-laroplansteoretisk-konferens2019/

 
5. PUBLIKATIONER
Jakob Evertsson, ”Gustav Vasa och skolans avfolkning: undervisningens roll i förhandling om traditionell religion under tidig reformationstid i Sverige”, Svensk teologisk kvartalskrift 95:1 (2019), 33-52.

Giota, Joanna & Ingemar Emanuelsson (2018) Individualized teaching practices in the Swedish comprehensive school from 1980 to 2014 in relation to education reforms and curricula goals, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 4:3, 144-155, https://doi.org/10.1080/20020317.2018.1541397

Grönberg, P.-O. (2019). The Peregrine Profession: Transnational Mobility of Nordic Engineers and Architects, 1880-1930.

Josephson, Peter & Karlsohn, Thomas (red.), Universitetets gränser, Arche Press, Göteborg.

Milewski, Patrice, Christian Ydesen, and Karen E. Andreasen. ”Mental Testing and Educational Streaming in Ontario and Denmark in the Early Twentieth Century: A Comparative and Transnational Perspective.” Paedagogica Historica (2019): 1-20.

Westberg, Johannes, “Basic Schools in Each and Every Parish: The School Act of 1842 and the Rise of Mass Schooling in Sweden”, in Westberg, Johannes, Lukas Boser, and Ingrid Brühwiler, eds. (2019), School Acts and the Rise of Mass Schooling – Education Policy in the Long Nineteenth Century. Cham: Palgrave Macmillan, 195-222. Open Access: https://doi.org/10.1007/978-3-030-13570-6_9

 

Utskick 190311

1. WORKSHOP: GLOBAL GIRLHOODS: FROM IMAGININGS TO EMBODIED EXPERIENCES
2. DOKTORANDPLATSER I HISTORIA (LiU)
3. CfP: ANNUAL MEETING OF THE FINNISH SOCIETY FOR HISTORY AND PHILOSOPHY OF EDUCATION
4. CfP: CHANGING ATTITUDES TOWARDS MEDICAL UNCERTAINTY AT THE RESEARCH UNIVERSITY FROM THE 1880S
5. PUBLIKATIONER

1. WORKSHOP: GLOBAL GIRLHOODS: FROM IMAGININGS TO EMBODIED EXPERIENCES
Department of Thematic Studies – Child Studies Linköping University. 11-12th of April 2019

Young girls have been overlooked in recent scholarship. On one hand, Girlhood Studies has mainly focused on the teenage girl overlooking challenges specific to younger children, on the other hand research in Child Studies rarely isolate gender as the main focus of study. This workshop wants to bring together Child Studies and Girlhood Studies researchers to explore the notions of and practices of the young girl-child.

This workshop is a collaboration between girlhood researcher Natalie Coulter from York University Canada and child studies researcher Anna Sparrman from Linköping University, Sweden. The workshop takes as its starting point that the girl is a cultural construct. She is a discursive formation onto which social anxieties and debates are often inscribed. The girl has been used as an image to justify many things. She is an image of the future, as a girl becoming, and she is an image of failure, needing to be saved. The purpose of this workshop is to reposition, relocate and reframe the young girl-child age 2 to approximately 12 years old by e.g. asking:

What does it mean to be a young girl?
Which girls are visible and which invisible?
What images/imaginations of the young girl do we live with?
What do these images/imaginings tell us about the contemporary moment?
What do actual girls do in everyday life?
How do girls themselves negotiate, engage, take up, resist or reassemble the cultural frames of girlhood offered to them?
What do girls’ responses reveal about the contemporary moment of girlhood?
Do young girls have equal opportunities in what they want to do?

We welcome a wide range of scholarship, particularly work that addresses issues of race, sexuality, gender binaries, class, and the body. We also welcome PhD-students, and scholars across the academia. The idea is to mix presentations with informal collaborations.

Abstract
Send in an abstract of 150 words to anna.sparrman@liu.se and/or ncoulter@yorku.ca by the 15 March 2019.

Costs
There is no fees to participate but each participant needs to be self-funded (travel, food and accommodation). NOTA BENE, if we receive funding in March we will be able to help defray costs for the participants.

For questions or information contact: Anna Sparrman (anna.sparrman@liu.se) or Natalie Coulter (ncoulter@yorku.ca).

For more information, see https://liu.se/nyhet/global-girlhoods

2. DOKTORANDPLATSER I HISTORIA (LiU)
Linköpings universitet söker doktorander till flera forskarutbildningar med historisk inriktning:

*1 doktorand i historia (ansök senast 2019.04.12)
*2-3 doktorander i Tema Kultur och samhälle (ansök senast 2019.04.12)
*4 doktorander i Pedagogiskt arbete, varav en med historiedidaktisk inriktning (ansök senast 2019.03.26)

Mer information finns via https://liu.se/jobba-pa-liu/lediga-jobb

3. CfP: ANNUAL MEETING OF THE FINNISH SOCIETY FOR HISTORY AND PHILOSOPHY OF EDUCATION
June 11.-12. 2019, University of Oulu, Oulu Finland.

The theme of the 2019 FSHPE conference is the meanings of global and local in the history and philosophy of education.

On one hand the tradition of philosophy of education is borne out of ideas that have sustained a certain degree of generality. Such ideas relate to ethics, human rights, good life, and values, for example. While such ideas flow across nation borders and thus could be seen as global themselves, can they be defended as substantially universal? And if yes, to what extent and on what grounds?

On the other hand the ongoing process of globalization and shared common problems connected to it (e.g. climate change, refugee crises, rootlessness and political populism) have created a strengthening need for educating globally-minded citizens (according to e.g. Nussbaum) who are able to communicate straightforwardly with each other (according to e.g. Habermas). This is to say that regardless of the stance one has toward the philosophical question of universalism, these global problems exist and require that individuals with different backgrounds and values work together to solve them.
As a result, educational institutions, programs and policies in different continents find value in global trends and many school-related practices have become increasingly alike. Are the local ways of knowing and acting endangered at this time? While the right and left wing extremists raise concerns in many public and private arenas, is there a way in education to counteract such radicalism while fostering rootedness in the face of globalism? Furthermore, is there something that can be learned from the history of education that can help us tackle the challenges of today?

The program committee of the annual meeting of the Finnish Society for History and Philosophy of Education invites senior and young researchers, students and other curious minds to explore the meanings and questions of global and local in the history and the philosophy of education. However, the call is open and submissions do not have to address the theme directly. Presentations are welcome in English, Finnish and Sweden.

Deadline and Submission Format
Deadline for abstracts (no longer than 1 page) must be submitted by March 15, 2019 to FSHPE2019submissions@gmail.com. Decisions will be announced April 10, 2019.
Note : the conference has no fee

Call for Papers *EXTENDED*: Kasvatuksen historian ja filosofian kesäpäivät / Annual meeting of the Finnish Society for History and Philosophy of Education, 11.-12.6. 2019, Oulu

4. CfP: CHANGING ATTITUDES TOWARDS MEDICAL UNCERTAINTY AT THE RESEARCH UNIVERSITY FROM THE 1880S
Exploratory workshop funded by the Joint Committee for Nordic Research Councils for the Humanities and the Social Sciences (NOS-HS) 7-8 November 2019, University of Helsinki, Finland

Even the continuously succeeding breakthroughs in medical science never will be able to take away uncertainty completely in clinical decision making and therapeutic treatments. The risks of an insufficient degree of tolerance of ambiguity are well known and therefore there is general agreement about the need of more attention for it in the curriculum. However, how to realise this ambition is much less clear. Our project, called “Changing attitudes towards medical uncertainty in the training of physicians” addresses this shortcoming, through a strong interdisciplinary approach, yet starting primarily from a historical orientation.

In this workshop we want to explore the history of changing attitudes towards medical uncertainty in the training of (primary care) physicians from the gradual introduction of the research university in the 1880s, when medicine increasingly came to be regarded as an ‘objective’ natural science. To what extent and in which way there was and is (still) room for ‘medical uncertainty’ during this development in the basic training of physicians, and how did these approaches develop due to changing circumstances and conditions in society? According to their professors, what kind of attitude future physicians had to adopt in the discussion between the extremes of a specialised focus on the disease and disease causation as opposed to a clear holistic approach, paying attention to the individual patient, to his or her entire medical and psychological background and to all sorts of factors of uncertainty? One option, which often has been tried out, was the introduction of courses on the ‘encyclopaedia and history of medicine’, following the example of leading German universities. However, to what extent and in which way these courses were indeed used to compensate for the increasing scientification of medical education in the laboratories is much less clear.

We encourage possible participants to focus their research on the different strategies of dealing with medical uncertainty in the basic training of future physicians, also by taking notice of the possible tensions between the pre-clinical stage of their education and the clinical phase. Most probably, for many students, hearing about this challenge in theoretical lessons was something completely different than being confronted with it in a practical way at the bedside. Through a case study approach, interested scholars are supported to look for the specificities of the institutional, local, regional or national framework, preferably placing these discussions to some extent also in a transnational, comparative context.

Geographically the focus is on the Nordic countries, but not exclusively. On the one hand medical education in the Nordic countries generally followed a similar development as in other parts of Europe. On the other hand, however, the climate and the vast geographical expanse of a thinly populated region resulted in some common distinctive characteristics, such as an extensive medical training and a difficult transfer of medical knowledge from centre to periphery. Many of these well defined challenges are valid up to today. Against this background it is significant to investigate the possibly common attitudes towards medical uncertainty as part of the training of physicians in Northern Europe

Practical instructions Proposals for presentations (approximately 400 words) should be submitted to Pieter Dhondt (pieter.dhondt@uef.fi), before the 1st of July 2019. Presentations must be no longer than 25 minutes, followed by 15 minutes discussion time. The results of the workshop will be submitted for publication as an edited volume in the series “History of Science and Medicine Library” of Brill (Leiden).

The workshop will be organised in collaboration with the International Commission for the History of Universities. Members of the commission are invited to participate in the conference with a presentation that fits the specific theme of the workshop or that, in a more general perspective, studies the question of how scholars have attempted to cope with uncertainty since the Scientific Revolution. Practically, parallel sessions will be organised focusing respectively on the theme of the workshop and on scientific uncertainty from a wider point of view, yet at the same time sufficient plenary events will be organised in order to create a community spirit among all the conference participants.

Organising committee: Pieter Dhondt (University of Eastern Finland), Sari Aalto and Laura Kolbe (University of Helsinki) Scientific committee: Pieter Dhondt (University of Eastern Finland), Eivind Engebretsen (University of Oslo), Anne Katrine Kleberg Hansen (University of Copenhagen), Peter Nilsson (Lund University)

5. PUBLIKATIONER
Dahlstedt, Magnus, Andreas Fejes, Neoliberalism and Market Forces in Education. Routledge 2019. https://www.routledge.com/Neoliberalism-and-Market-Forces-in-Education-Lessons-from-Sweden/Dahlstedt-Fejes/p/book/9781138600881

Husz, Orsi & Nikolas Glover (2019): Between Human Capital and Human Worth, Scandinavian Journal of History, https://doi.org/10.1080/03468755.2019.1578687

Otso Kortekangas, Merja Paksuniemi, Heikki Ervast, ”Milestones of Basic Education in Finland: Pedagogy, Structure and Language”, i Merja Paksuniemi och Pigga Keskitalo (eds.), Introduction to the Finnish Educational System (Leiden and Boston: Brill Sense 2019). 1-13.

Larsson, E. (2019). Boys and Girls in the Service of Total War : Defense Service Training in Swedish Schools During World War II. In War and Childhood in the Era of the Two World Wars (pp. 113–127). Cambridge. https://doi.org/10.1017/9781108671965.007

Lundahl, Christian (2019) Making testers out of teachers: the work of a Swedish State Research Institute 1946–1956, History of Education, DOI: 10.1080/0046760X.2019.1565422

Rahm, Lina (2019). Educational imaginaries a genealogy of the digital citizen (diss. Linköping), http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1281888&dswid=3063

Svensson, Robert (2019). Från träningsoverall till trenchcoat: Tränarpositionens förändring inom svensk herrelitfotboll mellan 1960- och 2010-talet. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-70256

Wikberg, Stina (2018). ”Bildämnets historia.” I: Estetiska ämnen och genus, Eva Skåreus (red.). s. 29-45.

Utskick 190110

1. EDUCATION AND VIOLENCE: SPECIAL ISSUE NJEdH
2. CFP: SKOLKRISTANKAR: EN ANTOLOGI OM SKOLKRISDEBATTER
3. FORSKARUTBILDNINGSKURS: PEDAGOGIKENS UTOPIER, 7,5 hp, SU
4. UDDANNELSESHISTORIE 2018 – TEMA: ”LÆREMIDLER – OM MATERIALITET OG ORD I PRODUKTION OG PRAKSIS”
5. PUBLIKATIONER

1. EDUCATION AND VIOLENCE: SPECIAL ISSUE NJEdH
Full issue available here: http://ojs.ub.umu.se/index.php/njedh/issue/view/10

Introduction
Exploring Violence(s) in the History of Education, Björn Norlin

Articles
”I kjærlighedens tjeneste”: Straffens legitimitet i oppdragelse og undervisning, Øystein Skundberg, Harald Thuen

Kärleksfullt tilltal, kvarsittning eller kroppsaga: En modellgenererande undersökning om korrektionsmedel i 1800-talets folkskolereglementen, David Sjögren

Gradual Changes to Discipline: A Case Study of Punishment Records and Corporal Punishment in Three Schools in Finland After the 1872 School Order Act, Karoliina Puranen, Matti Roitto

Discipline and Punish at Camp: Citizenship and the Issue of Violence at a Swedish Boy Scout Camp, Björn Lundberg

Fabricating and Governing the Swedish School Pupil: The Swedish Post-War School Reform and Changing Discourses of Discipline and Behaviour, Jonas Qvarsebo

Understanding Pupil Violence: Bullying Theory as Technoscience in Sweden and Norway, Cecilie Boge, Anna Larsson

2. CFP: SKOLKRISTANKAR: EN ANTOLOGI OM SKOLKRISDEBATTER
Tanken om skolans kris har varit ett livskraftigt utskott i 1900-talets och samtidens skoldebatt. I detta vildvuxna narrativ om utbildningsväsendets akuta och strukturella problem har debattörer vid olika tidpunkter både återanvänt äldre skolkristankar och lanserat nya perspektiv på skolans kris. Problemen har, för att nämna några saker, rört frågor om undermåliga skollokaler, skolgårdar och skolmåltider; lärarbrist och lärarnas kvalifikationer; elevernas disciplinsvårigheter; felaktig viktning av undervisningsinnehållet; brister i de metoder som lärarna använt och elevernas begränsade kunskaper. Gemensamt för dessa dystra beskrivningar av verkligheten har varit att de bildat utgångspunkter för förslag till reformer och förbättringar inom utbildningsområdet.

Med detta call for paper avser vi sätta själva skolkrisdebatten under granskning. Den planerade antologin strävar efter att genom historiska tillbakablickar och samtida jämförelser få djupare kännedom om karaktären av påstådda krisfenomen, lösningar på skolans påstådda kris, värderingar av skolan som sådan och elevernas resultat. Syftet med antologin är att upptäcka, diskutera och problematisera gemensamma och skiftande drag i dystopiska verklighetsbeskrivningar, hyperbol retorik och framtidsvisioner från olika tidsperioder.
Vi välkomnar bidrag från olika samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. Abstrakt på max 200 ord (och fyra nyckelord) skickas per mejl till david.sjogren@edu.uu.se senast den 1/3 2019.

Vi planerar ventilera artikelutkast under en workshop i Uppsala i september 2019. Färdiga artiklar (om 6 000–8 000 ord) ska vara inlämnade 1/12 2019. Språket är svenska. Utgivning av antologin planeras till våren 2020. Vid eventuella frågor vänligen hör av er till någon av redaktörerna.

David Sjögren david.sjogren@edu.uu.se
Joakim Landahl joakim.landahl@edu.su.se
Johannes Westberg johannes.westberg@oru.se

3. FORSKARUTBILDNINGSKURS: PEDAGOGIKENS UTOPIER, 7,5 hp, SU
På Institutionen för pedagogik och didaktik vid SU kommer att ge forskarutbildningskursen Pedagogikens utopier 7,5 hp på halvfart med början 26/3 och slut den 9/6 (kursen ges varannan vecka, jämna veckor).

För frågor om kursen (schema, kursplan, litteratur), hänvisas till

Kursens innehåll
Pedagogik och utbildning har under lång tid varit viktiga inslag inom den västerländska utopiska traditionen. I människans sökande efter ett idealsamhälle finns därför ofta föreställningar om lärande och fostran nedtecknade. Kursen behandlar sådana edutopier både som historiska fenomen och i vår egen samtid. Centrala frågor i kursen är vilka återkommande teman av pedagogisk och utbildningsrelaterad art som går att identifiera inom den utopiska traditionen, men också vilka inslag som har minskat i betydelse i samband med det moderna utbildningssamhällets framväxt.

I anslutning till kursen kommer också forskarsymposiet ”Moderna pedagogiska utopier” att hållas, 26/4 2019.

4. UDDANNELSESHISTORIE 2018 – TEMA: ”LÆREMIDLER – OM MATERIALITET OG ORD I PRODUKTION OG PRAKSIS”

Innehåll:
Lisbeth Haastrup og Lisa Fälling Andersen
Læremidler i skolens praktiske fag

Mette Vibjerg Hansen og Pernille Reuther Holm
Uden hjælpemidler – ingen skole

Anna Karlskov Skyggebjerg
Til gavn og fornøjelse for de små – didaktik og æstetik i ABC-billedbøger på vers

Dagrun Skjelbred
Om forord i norske abc-bøker i 200 år

Karoline Baden Staffensen
Rochows mange børnevenner – en undersøgelse af de danske Rochow-versioners tilblivelse, udformning og udbredelse

Jens Bennedsen og Anette Eklund Hansen
Anskuelsestavlens historie og digitaliseringen af det moderne gennembruds læremiddel

Signe Holm-Larsen
Udflytninger, centralisering og liberalisme – uddannelserne i folketingsåret 2017-2018

Christian Larsen
Dansk uddannelseshistorisk årsbibliografi 2017

Anmeldelser

Jesper Eckhardt Larsen
Årsberetning for Selskabet for Skole- og Uddannelseshistorie 2018.

För mer information, se http://www.uddannelseshistorie.dk/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=8&Itemid=10

7. PUBLIKATIONER
de Coninck-Smith, Ning. ”Thinking About Architecture and Governance: A Postscript.” In Making Education: Material School Design and Educational Governance, edited by Ian Grosvenor and Lisa Rosén Rasmussen, 213-19. Cham: Springer International Publishing, 2018.

Karlsson Sjögren, Åsa. ‘Poor Girls’ Schooling and Transitions of Gender and Class’. Revisiting Gender in European History, 1400-1800, 2018, pp. 78–99, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148326.

Lindmark, Daniel. ‘Peter Fjellstedts syn på uppfostran och undervisning’. Visioner för en bättre värld : Pietismen som transnationell, reformatorisk och utopisk drivkraft, 1st ed., Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv, 2018, pp. 101–123, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154677.

Norlin, Björn. ”Making the Schoolyard: Recess, Recreation, Play, and Other Pedagogical Incentives to Regulate Outdoor School Spaces in Seventeenth- and Eighteenth-Century Sweden.” In Making Education: Material School Design and Educational Governance, edited by Ian Grosvenor and Lisa Rosén Rasmussen, 33-48. Cham: Springer International Publishing, 2018.

Westberg, Johannes. ”Beyond the Educational Visions of the State: The Construction of School Buildings in Rural Nineteenth-Century Sweden.” In Making Education: Material School Design and Educational Governance, edited by Ian Grosvenor and Lisa Rosén Rasmussen, 95-117. Cham: Springer International Publishing, 2018.

Westberg, Johannes “A Comparative History from Below? A Local and Mundane International History of Nineteenth Century Schooling”, Rivista di storia dell’educazione vol. 5, no. 2, 111-132. https://doi.org/10.4454/rse.v5i2.148