1. NY NATIONELL FORSKARSKOLA I UTBILDNINGSHISTORIA
2. NY DATABAS: FOLKHÖGSKOLORNAS NATIONELLA KURSKATALOGER MELLAN ÅREN 1952-2019
3. VÄGVAL Nr 3/2019, ”LÄRARINNOR SOM PIONJÄRER I SKOLA OCH SAMHÄLLE”
4. CfP: NORDIC MODES OF BILDUNG, SCHOOLING, AND UPBRINGING (OSLO)
5. PUBLIKATIONER

1. NY NATIONELL FORSKARSKOLA I UTBILDNINGSHISTORIA
Vetenskapsrådet beviljade den 13 november medel för en nationell forskarskola i utbildningshistoria, som ska utbilda totalt 9 doktorander vid Örebro, Stockholm, Uppsala och Umeå universitet. En kul bekräftelse på det utbildningshistoriska forskningsfältets livskraft.

Forskarskolan som har namnet ”Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)” har två mål. Det första är att utveckla lärarutbildares förmåga att med utgångspunkt från aktuella utbildningsfrågor analysera hur historien är direkt involverad i dagens skola. Forskarskolans andra mål är att ge ett grundläggande bidrag till det internationella utbildnings-historiska forskningsfältet genom att utveckla en ny forskningsinriktning: ”tillämpad utbildningshistoria”. Båda målen ska uppnås genom att forskarskolan fokuserar på tre teman som är grundläggande för vår förståelse av skolväsendet i en tid präglad av globalisering, intensifierat reformtryck och debatt kring skolans ideologiska innehåll: Skola i debatt och historieskrivning, Skolväsendets och skolreformernas historia, och Skola i internationellt och transnationellt perspektiv.

Forskarskolans föreståndare är huvudsökande Johannes Westberg, och dess styrgrupp består av Joakim Landahl, Anna Larsson, Esbjörn Larsson och Daniel Lindmark. Forskarskolans doktorander kommer att antas under våren 2020, och dess verksamhet kommer att lanseras under ISCHE 2020. Frågor om kommande utlysningar riktas med fördel till forskarskolans föreståndare eller till medlemmarna av styrgruppen.

2. NY DATABAS: FOLKHÖGSKOLORNAS NATIONELLA KURSKATALOGER MELLAN ÅREN 1952-2019
I denna databas har vi samlat folkhögskolornas nationella kurskataloger mellan åren 1952-2019. Katalogerna innehåller beskrivningar av folkhögskolan som utbildningsform samt specifikationer över det kursutbud skolorna tillhandahållit. Du kan till exempel använda sökmotorn för att söka efter ämnen, ord eller fraser från katalogerna. Välj då mellan att begränsa sökningen till folkhögskolornas kursbeskrivningar eller sök mer utvidgat i hela kataloger.

Under fliken Kataloger kan du själv ladda ned alla digitala kataloger som OCR-inlästa pdf-filer. Under fliken Skolor finner du en länskarta över Sverige där samtliga folkhögskolor är indelade per län. Klicka på en specifik länsförteckning för att se vilka folkhögskolor som finns representerade i katalogerna. Därefter kan du klicka på ett specifikt skolnamn för att få en lista över de kataloger där skolan finns med. Dessa länkar tar dig sedan till den plats i katalogen där folkhögskolans kursverksamhet beskriv

För mer information, se https://www.ep.liu.se/databases/fhdb/search.aspx

3. VÄGVAL Nr 3/2019, ”LÄRARINNOR SOM PIONJÄRER I SKOLA OCH SAMHÄLLE”
Innehåll:
Sofia Persson, Inledning

Agneta Linné, Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen

Madeleine Michaëlsson, Ihärdiga insatser för rösträtt, fred och nykterhet av folkskollärarinnan Cecilia Francke

Sofia Persson, Röda Sofia – Göteborgs radikala folkskollärare

Yvonne Lindholm, Ester Hermansson – en livslång bildningsresa som kom att påverka den svenska skolan

Numret finns tillgängligt här: https://undervisningshistoria.se/vagval-nr-3-2019-tema-lararinnor-som-pionjarer-i-skola-och-samhalle/

4. CfP: NORDIC MODES OF BILDUNG, SCHOOLING, AND UPBRINGING (OSLO)
I vår organiseras konferensen ”Nordic Modes of Bildung, Schooling, and Upbringing – The interplay between individualism, collectivism, and institutionalized lives” i Oslo, vid UiO, torsdag d.23- fredag 24. april 2020. Keynote speakers: Mette Buchardt (Ålborg) och Andy Green (UCL, London).

Images of the modern Nordic societies are often paradoxical: Strongly socially cohesive but renowned for their liberal social values; Equal rights and opportunities for all blended with collective demands and duties; Strong trust and solidarity but less responsibility for helping your neighbor.

In the light of these tensions, we aim in this conference at examining historical and current ideals, practices, and institutions related to the formative aspects of Nordic citizens’ lives—their childhoods, parenting values, schooling, education, and lifelong learning. We invite researchers that are engaged in the study of the institutions and arenas in which children and youth are brought up and educated. How have aims and expectations changed over time both in the Nordic settings and worldwide? Are there specific Nordic traditions in Bildung, education, and upbringing? Are they more rooted in common ideals of equality and communitarianism than in other Western and global societies? How are these ideals expressed, justified, and institutionalized in a more globalized era?

We invite interested scholars to submit a paper proposal. Proposals should include a max 500 words abstract and a 150 word personal bio. Papers and panels for the conference will be within these five areas:

1) Theories of ethical and political ”Bildung” in the history of Nordic common schooling.
2) National curricula and school subjects in the transition from folk schools (folkskola) to long comprehensive schooling.
3) Nordic teacher ideal-types. Are the teachers primarily “teachers for individuals” or “teachers for collectives”?
4) Nordic school reforms and beyond: Knowledge, governance and areas of tension.
5) Ideals of the Nordic childhoods

New deadline for abstracts: 1 January 2020

For more information, see https://www.uio.no/english/research/strategic-research-areas/nordic/research/research-groups/the-nordic-education-model/events/2020/nordic-modes-of-bildung.html

5. PUBLIKATIONER
Karcher, Nicola (2019) A National Socialist school for Norway: concepts of Nazification during the German occupation, Paedagogica Historica, DOI: 10.1080/00309230.2019.1675728

Ydesen, C., & Bomholt, A. (2019). Accountability Implications of the OECD’s Economistic Approach to Education: A historical case analysis. Journal of Educational Change. https://link.springer.com/article/10.1007/s10833-019-09355-1