1. NIO DOKTORANDPLATSER I FORSKARSKOLAN I TILLÄMPAD UTBILDNINGSHISTORIA (2020-2025)
2. SYMPOSIUM: 1820 ÅRS SKOLORDNING 200 ÅR
3. REMINDER CfP: 11th HISTORY OF EDUCATION DOCTORAL SUMMER SCHOOL
4. CfP: UNIVERSITY ANNIVERSARIES BETWEEN HISTORY, PRESENT, AND FUTURE
5. PUBLIKATIONER

1. NIO DOKTORANDPLATSER I FORSKARSKOLAN I TILLÄMPAD UTBILDNINGSHISTORIA
Sprid gärna informationen till potentiella sökanden!

Under hösten 2020 startar den nationella forskarskolan ”Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)”. Forskarskolan, som finansieras av Vetenskapsrådet, är en unik satsning på utbildningshistorisk forskning som syftar till att ge ett grundläggande bidrag till det internationella utbildningshistoriska forskningsfältet genom att utveckla forskningsinriktningen ”tillämpad utbildningshistoria.” Inriktningen avser forskning om utbildningens och undervisningens historia som på olika sätt bidrar till en ökad förståelse för brännande utbildningspolitiska frågor i vår samtid. Det är alltså en forskarskola för den som vill förstå varför vårt skolväsende ser ut som det gör idag, vill nyansera bilden av ”skolan förr” som saluförs i media, eller visa på de konflikter och orättvisor som kännetecknat utbildningens historia. För mer information, se För mer information, se https://appliedhistoryofeducation.school.blog/

Forskarskolan fokuserar på tre teman som är grundläggande i en tid präglad av globalisering, intensifierat reformtryck och debatt kring skolans ideologiska innehåll: Skola i debatt och historieskrivning, Skolväsendets och skolreformernas historia, och Skola i internationellt och transnationellt perspektiv. Inom ramen för denna allmänna inriktning ryms alltså en lång rad aktuella ämnen för den som är intresserad, inklusive exempelvis studier av lärares förändrade status och arbetsmiljö, inkludering, digitalisering, privata skolor, skolbolag och friskoleväsendets utveckling, internationella organisationers roll och den utbildningsvetenskapliga forskningens formering, pedagogiska idéers genomslag under efterkrigstiden, förändringar i ämnesundervisningen, minoriteters skolgång, skolväsendets regionala utveckling, skoldisciplinens och skolkrisernas historia. Av stort intresse för denna forskarskola är också studier ur elevperspektiv, frågor om skolans vardagsliv och materialitet. Såväl den lilla historien – mikrohistorien om en elev, en lärare eller politiker – som makrohistorien är av intresse för denna forskarskola.

Forskarskolan PEDASK är en mångdisciplinär och sammanhållen forskarskola på internationell grund, där doktorander med bakgrund i många olika discipliner kommer att kunna känna sig hemma. Med nio doktorander placerad vid fyra av Sveriges främsta utbildningshistoriska forskningsmiljöer (Umeå, Uppsala, Stockholm och Örebro) kommer forskarskolans doktorander att få de bästa förutsättningarna för att bidra till den internationella forskningsfronten, där internationella internat, doktorandkurser, ventileringsseminarier och skrivbordsbyten kommer att spela en viktig roll.

Forskarskolans föreståndare är huvudsökande Johannes Westberg, och dess styrgrupp består av Joakim Landahl, Anna Larsson, Esbjörn Larsson och Daniel Lindmark. Forskarskolans doktorander kommer att antas under våren 2020, och dess verksamhet kommer att lanseras under ISCHE 19-22 augusti 2020 i Örebro. Frågor om kommande utlysningar riktas med fördel till forskarskolans föreståndare eller till medlemmarna av styrgruppen. Forskarskolans utlysningar beräknas öppna 1 februari 2020.

2. SYMPOSIUM: 1820 ÅRS SKOLORDNING 200 ÅR
Vi vill härmed inbjuda till utbildningshistoriskt symposium å Blåsenhus i Uppsala fredag 13 mars 2020 för att uppmärksamma att det är tvåhundra år sedan 1820 års skolordning utfärdades.

1820 års skolordning utgör tröskeln mellan det tidigmoderna och det moderna. Syftet med symposiet är att belysa denna och tidigare skolordningar från 1561/71 och framåt ur en rad perspektiv, där 1820 kan utgöra både utgångspunkt och slutmål.

Det övergripande temat är hur vi skall förstå de svenska skolordningarna. Föredragen kan därför med fördel behandla någon av följande aspekter:

•Tillkomstkritik
•Innehåll
•Skolordningarnas implementering
•Ett skolämne i en särskild skolordning
•Skolämnenas utveckling
•Specifika teman

Omfattningen på föredragen skall vara trettio minuter (20 minuter föredrag samt 10 minuter till frågor och diskussion).

Symposiet arrangeras av utbildningshistoriska forskargruppen vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier å Uppsala universitet.

O S A för dem som är intresserade att delta senast fredag 17 januari 2020 till axel.horstedt@edu.uu.se eller germund.larssson@edu.uu.se
De som vill delta med ett föredrag är välkomna att skicka in titel och kort abstract.

3. REMINDER CfP: 11th HISTORY OF EDUCATION DOCTORAL SUMMER SCHOOL
University of Lyon, France (École normale supérieure de Lyon), 11–14 June 2020

This conference invites applications from postgraduate students in the history of education with an interest in the histories of educational spaces and discourses and new ways of working with images, artefacts, and archives. Leading international historians of education will give lectures and workshops, and offer advice concerning the research process. There will be opportunities for students to discuss their dissertation projects with fellow doctoral candidates and receive comments from prominent scholars in the field.

The summer school started as an EERA pilot project and is the eleventh conference in a series of successful events that started in Ghent in 2010 and was followed by meetings in Birmingham 2011, Lisbon 2012, Hamburg 2013, Umeå 2014, Luxembourg 2015, Groningen 2016, Porto Conte 2017, Riga 2018 and Liverpool 2019. This session of the summer school is organised at the University of Lyon, France. The conference is supported by:
•Stichting Paedagogica Historica
•History of Education Society, UK
•European Educational Research Association (EERA)
•International Standing Conference for the History of Education (ISCHE)
•University of Lyon (École normale supérieure de Lyon)

The number of participants is limited to 30 students. The conference language is English. Participation in the conference is free of charge. Accommodation and meals will be provided, but delegates will have to cover the cost for their travel to Lyon. ISCHE travel bursaries are available to students from low-GDP countries. For more information, please check the application form.

Tutors & Organisers
Tutors: Antonio Canales Serrano (Universidad Complutense de Madrid, Spain), Björn Norlin (Umeå University), Ian Grosvenor and Siân Roberts (University of Birmingham, UK), Angelo Van Gorp (University of Koblenz-Landau, Campus Landau, Germany), Susannah Wright (Oxford Brookes University, UK and History of Education Society, UK) and Clémence Cardon-Quint (Université de Bordeaux).

Local organisers: Emmanuelle Picard (ENS de Lyon), Solenn Huitric (ENS de Lyon), Rebecca Rogers (Université Paris Descartes), Marianne Thivend (Université Lyon 2).
Application

Download the application form and send to summerschool-lyon(at)eera-ecer.de.
Closing date for applications is 31 December 2019.
Successful applicants will be notified in February 2020.
More information

Contact: summerschool-lyon(at)eera-ecer.de for queries regarding application, eligibility and selection criteria; Solenn Huitric (solenn.huitric(at)ens-lyon.org) for queries on practical issues, e.g. regarding travel, accommodation and venue.

4. CfP: UNIVERSITY ANNIVERSARIES BETWEEN HISTORY, PRESENT, AND FUTURE
Research into the history of universities and colleges is often associated with founding anniversaries. Since the history of universities and other colleges is written mostly from within the respective institution, it reflects an expression of the institutional self-image at the time of the anniversary, and is suitable for examining both deliberate and unaware self-attributions. At the same time, the study of past university anniversaries makes it possible not only to put in perspective the universities’ past, but also their past future expectations, and the role that history should play in them.

Anniversaries prove to be a site of conflict concerning both their past and their future. Conflicts might arise within a university when different founding narratives and references to traditions compete with each other, and they may emerge between different universities disputing each other’s anniversary celebrations, and eventually jubilees fail. In addition, anniversaries reveal further processes of negotiation. The (non-)selection of anniversary protagonists, i.e. actors in a position to discuss historical matters, is also an issue of power, as is evident from students’ countermemorial publications, not only in the context of ”1968”. Moreover, the allocation of funds associated with anniversaries can trigger power struggles, and knowledge interests of the historians in charge might clash with the goals of university management or press departments.

Indeed, anniversaries play a central role for university communication. This opens up another field of investigation. Anniversaries allow universities to distinguish themselves by claiming societal relevance and thus entangling tradition and innovation, past and future. The modes of ascribing future importance are shaped by the institutional self-image of a university, for example, as regards the applicability of knowledge. Contradictions arise not only between different types of institutions (e.g., between universities and institutes of technology), but also between departments and disciplines shaped by different academic cultures. Despite their disparate contents, such attributions of relevance are formulated against the background of conscious and unconscious assumptions about the future.

Finally, anniversaries are used to create institutional gravitas, regularly in the form of commemorative volumes that are often compiled in an all-institutional effort by dozens of authors. Such contributions, however, are not the only ”type of history” produced by anniversaries; the range of doing anniversary history comprises exhibitions, plays, orwebsites, the solemn reception of public authorities, commemorative ceremonies, or parties of student associations and groups. The various historiographic methods address individual and collective identities and (re-)produce affiliations to (imagined) communities. Thus, performative social practices of various protagonists emerge from the anniversary, forming new ensembles through adaptation and alteration.

Contributions to the workshop, which will take place from June 19 to 20, 2020 at the Karlsruhe Institute of Technology, are expected to discuss the above questions or similar ones in the context of universities, polytechnic institutes and technical colleges, teacher seminars and pedagogical colleges, military academies, universities of applied sciences, special schools and academies, and privately sponsored colleges. The period of investigation is between 1750 and the present. Particularly welcome are approaches that discuss ”past futures”, connect different types of institutions, pursue a diachronic approach, or examine the roles of those university members involved in anniversaries who were paid less scholarly attention so far (e.g., technical and administrative staff). Critical reflections on current or planned university anniversaries are also welcome.

Against the background of a mostly segregated research landscape, which often separates the history of universities from the one of other institutions of higher education, the workshop aims at encouraging an integrated historiography of academia. The workshop thus ties in with the Karlsruhe lecture series ”Technische Hochschulen. Perspektiven der Universitätsgeschichte” (Technical Universities. Perspectives of University History) of the summer of 2018.

Proposals (max. 2,500 characters, including spaces) along with a short biographical note should be handed in via e-mail to anton.guhl@kit.edu and gisela.huerlimann@kit.edu until January 31, 2020. The length of presentations will be 20 minutes. The decision on the papers selected will be communicated by February 29, 2020. Conference languages will be German and English. We will try to cover travel and accommodation expenses for all speakers, but researchers without institutional ties or travel funds will be given preference. The aim is to publish selected contributions e.g., as the special issue of a (peer-reviewed) journal. Participation in the workshop is also possible without a publishing commitment; conversely, paper acceptance does not guarantee publication.

5. PUBLIKATIONER
Larsson, Esbjörn, ”1800-talets utbildningsrevolution”, Historisk tidskrift 139:4 (2019), 741-750.

Norén, Fredrik & Stjernholm, Emil (red.), Efterkrigstidens samhällskontakter, Mediehistoria, Lunds universitet, Lund, 2019. http://portal.research.lu.se/ws/files/68792081/Efterkrigstidens_samha_llskontakter_komplett_pdf_LOW.pdf

Johan Prytz and Johanna Ringarp, ”Local versus national history of education,” in Transnational Perspectives on Curriculum History, eds. Ivor Goodson, Gary McCulloch and Mariano González-Delgado (London: Routledge, 2020)