1. CfP: ISCHE 2020, ÖREBRO2. CfP: UDDANNELSESHISTORIE 2020: LÆRERKULTURER OG LÆRERUDDANNELSE
3. DET KUNSKAPSHISTORISKA SEMINARIET I LUND HT2019
4. DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI, VASA, FINLAND
5. FÖRESTÄLLNING UTIFRÅN DEN SVENSKA FLICKSCOUTRÖRELSEN (TEATER)
6. CfP: DEVELOPMENT AND IMPACT OF FINNISH HIGHER EDUCATION RESEARCH
7. CfA: VISITING FELLOWSHIP PROGRAMME IN THE HISTORY OF KNOWLEDGE
8. PUBLIKATIONER
1. CfP: ISCHE 2020, ÖREBRO
Den 19-22 augusti 2020 kommer den internationella utbildningshistoriska konferensen ISCHE för första gången sedan 2006 (Umeå) att arrangeras i Sverige. Denna gång i Örebro. Temat för konferensen är socialhistoriskt ”Looking from Above and Below: Rethinking the Social in the History of Education”. Call for abstracts finns nu publicerat på konferensens hemsida https://www.oru.se/HumES/ISCHE2020
Baserat på detta tema uppmuntrar vi särskilt bidrag som behandlar något av följande områden:
1.Rethinking the social within the “turns” in history of education: methods and theories
2.Social history of educational knowledge, media and learning technologies
3.Populism, social justice and human rights in history of education
4.De-centralized histories of education: non-binary and postcolonial approaches
5.New social educational histories from emerging margins of society
6.Scale, diversity, and digital applications as challenges in the history of education
7.Material and visual approaches to the social in the history of education
Deadline är: 31 december 2019. Frågor ställs till: ische2020@ische.org
2. CfP: UDDANNELSESHISTORIE 2020: LÆRERKULTURER OG LÆRERUDDANNELSE
Der indbydes til artikler til Uddannelseshistorie 2020, udgivet af Selskabet for skole- og uddannelseshistorie.
Lærerne står i dagens samfund under et krydspres. På den ene side er der eksterne krav og også ofte interne ønsker om professionalisering gennem mere specialiserede uddannelser og en forhøjet status som vidensbaseret profession. På den anden side er der siden arbejdskonflikten i 2013 tale om en ”normalisering” af arbejdsvilkårene, hvor den enkelte lærer oplever en højere grad af detailstyring fra den umiddelbare ledelse og pålagt anvendelse af denne eller hin læringsteori fra skolebestyrelsernes side. Tilsvarende tendenser gør sig også gældende i de andre nordiske lande.
Lærernes samfundsmæssige position har igennem de sidste
over 200 år været genstand for stadige fluktuationer. Fra den underordnede degn til den nøjsomme seminarist, senere til den mere selvhævdende folkelærer, enhedslæreren som lønarbejder og endelig den professionaliserede lærer. Vi efterspørger artikler om lærernes socialhistorie, rekrutteringen til seminarieuddannelserne, kønsfordelingen i uddannelserne og i skellet imellem land og by.
Også læreruddannelserne og deres vidensbasering er et omdiskuteret emne for tiden. Hvad har været argumenterne for ”videnskabeligheden” over for de ”praktiske evner” hos den enkelte lærer? Der kan spørges til de historiske grunde til, at Danmark nu er det eneste land i Europa (?), som ikke har lagt sine læreruddannelsesinstitutioner sammen med deres forskningsinstitutioner og/eller universiteter? Hvilke samfundsmæssige virkninger og konsekvenser af dominerende lærerkulturer kan iagttages over tid, og ikke mindst set i lyset af udviklinger i vores nabolande?
Redaktionen af Uddannelseshistorie 2020 inviterer til bredere analyser af sammenhængene imellem alle disse temaer, såvel som mere fokuserede undersøgelser af enkelte aspekter.
Artiklerne skal være forfattet på dansk eller et andet skandinavisk sprog og have en længde på 15-18 sider à 2400 anslag.
Forslag til artikler med kort abstract bedes sendt til redaktionen på mreh@kp.dk senest 1. januar 2020. Der kan forventes tilbagesvar senest 1. februar 2020. Deadline for indlevering af artikel er 1. juli 2020. Uddannelseshistorie 2020 udkommer i december 2020. Ansvarlige for dette nummer er Maria Rejkjær Holmen og Jesper Eckhardt Larsen.
Alle artikler bedømmes i dobbelt peer review. Uddannelseshistorie er anerkendt i BFI med ét point.
Find også cfp her: https://gallery.mailchimp.com/1333f3bb8e/files/0d0ea723-6d45-441d-b4e6-8b8d4dc4f7a6/Call_for_papers_Uddannelseshistorie_2020.pdf
3. DET KUNSKAPSHISTORISKA SEMINARIET I LUND HT2019
Det kunskapshistoriska seminariet gör sig redo för en ny termin. Programmet för HT 2019 är färdigt och ni det finner det nedan och som bifogad affisch. En gemensam nämnare för höstens seminarier är att vi försöker att interagera med andra humanistiska ämnen som på olika sätt sysslar med kunskap.
För fortlöpande uppdateringar om det kunskapshistoriska seminariet och våra övriga aktiviteter se https://newhistoryofknowledge.com/
9/9, kl. 10.15–12.00, LUX:A332
Den översatta världen: Om litterär översättning som källa till kunskap
Paul Tenngart (Lund)
Hur går det till när vi förstår världen med hjälp av skönlitterära översättningar? Vilka möjligheter och fallgropar har litteraturöversättningen som verktyg för kunskapsspridning över språkliga och kulturella gränser? Inom den internationella litteraturvetenskapen har det under de senaste decennierna blivit allt tydligare att översättaren måste tillskrivas en central roll när litteraturens villkor, funktioner och betydelse ska analyseras – vad gäller både äldre och samtida verk. Översättningsteoriernas långa tradition har därför både återaktualiserats och utmanats av de mest inflytelserika företrädarna för det världslitterära forskningsparadigmet. Det här seminariet inbjuder till en diskussion om sambanden mellan skönlitteratur, kunskap och mellanspråklig kommunikation utifrån denna utveckling inom litteraturvetenskapen.
22/10, kl. 14.15–16.00, LUX:B129 + EFTERSITS
Kunnskap og definisjonsmakt i antropologisk teori
Thomas Hylland Eriksen (Oslo)
Forholdet mellom antropologisk kunnskap og ”native knowledge” har alltid vært omstridt, ettersom mange antropologer enten aktivt bruker lokal kunnskap i teoriutviklingen eller ganske enkelt sidestiller akademisk og lokal kunnskap epistemologisk. I dette feltet finnes både gråsoner og grensemarkeringer, og denne forelesningen foreslår noen løsninger, med utgangspunkt i Fredrik Barths forskning på Ny-Guinea og Hylland Eriksens egen forskning i Australia.
Anmälan till eftersits (till självkostnadspris) görs senast den 18/10 till johan.ostling@hist.lu.se.
20/11, kl. 13.15–15.00, LUX:A233
Utbildningshistoria och kunskapshistoria
Björn Lundberg (Lund), Johanna Ringarp (Stockholm) & Johannes Westberg (Örebro)
Paneldiskussion om utbildningshistoria och kunskapshistoria och vad de två fälten kan ge varandra.
11/12, kl. 13.15-15.00, LUX:C337
Textseminarium: Kunskap, information och infrastruktur
Laura Skouvig (Köpenhamn) & Anna Nilsson Hammar (Lund)
Vi läser och diskuterar ett antal artiklar. Kontakta anna.nilsson_hammar@hist.lu.se för upplysningar om texterna.
4. DEN 8e NORDISKA LÄROPLANSTEORETISKA KONFERENSEN VID ÅBO AKADEMI, VASA, FINLAND
Den 7-8 november 2019 hålls Den åttonde nordiska läroplansteoretiska
konferensen vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Konferensen har ambulerat
mellan lärosäten i Sverige och Norge vartannat år med början 2005 vid
Uppsala Universitet. Senast hölls den i Göteborg och denna gång äger
konferensen rum i Vasa vid Fakulteten för pedagogik och
välfärdsstudier, Åbo Akademi.
Temat 2019 är ”Att teoretisera läroplansarbete, didaktik och ledarskap
i en transnationell tid.
Konferensen pågår i två dagar, med keynotes, seminarier och
paneldiskussion samt en gemensam konferensmiddag på kvällen.
Konferensen är begränsad till antalet deltagare. Det lilla formatet
ser vi som en förutsättning för att ha tid att reflektera över frågor
som rör läroplansteorins utveckling och ställning i Norden och
internationellt. Tanken är att ge möjlighet till tankeutbyte, möten
och initiering av olika former av samarbeten. Både doktorander och
seniora forskare är välkomna att presentera sina artikel- och
forskningsprojekt inom eller med anknytning till läroplansteori under
parallella paper-sessioner. Presentationer kan ske på nordiska språk
eller engelska. Konferensen siktar på att publicera en redigerad volym.
Anmälan och närmare information:
5. FÖRESTÄLLNING UTIFRÅN DEN SVENSKA FLICKSCOUTRÖRELSEN (TEATER)
En overklig lägerplats, en flickhajk och en kollektiv dröm: PotatoPotato skapar föreställning utifrån den svenska flickscoutrörelsen.
Hösten 2019 utmanar PotatoPotato den svenska jämställdhetspolitiken, och gör en föreställning utifrån en av vårt tids mest komplexa debatter – flickan i det offentliga rummet.Flickors platstagande och otrygghet diskuteras mer än någonsin i media och inom politiken. Vi vill skapa perspektiv på denna debatt genom att synliggöra en viktig rörelse som har verkat för flickors frigörelse, identitets- och samhörighetsbyggande – den svenska flickscoutrörelsen.
Scoutrörelsen är med sina 55 miljoner medlemmar en av världens största ungdomsrörelser. I den svenska flickscoutrörelsen (1913-1960) fick flickor fria från mäns blickar, träna sig i att verka i det offentliga rummet och i naturen. Med fyndiga scoutnamn, magiska sånger och egensydda dräkter byggde de en separatistisk gemenskap där de kunde utforska både sig själva och världen.
Offentliga teaterföreställningar hålls i Malmö, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.
För mer information: https://www.potatopotato.se/arkiv-2017/arkiv-2019/19-riddare-40243303
6. CfP: DEVELOPMENT AND IMPACT OF FINNISH HIGHER EDUCATION RESEARCH
The Consortium of Higher Education Researchers in Finland will celebrate its 20th anniversary in 2020. In honor of the anniversary, the Consortium will publish a collection of reflexive writings, including analytical reviews of the development and impact of Finnish higher education research as well as more personal memoirs over the years. The collection will be published electronically at the XIV Symposium on Higher Education research, August 20-21. 2020.
With this open invitation, we invite you to write for the 20th Anniversary Publication of the Consortium! We welcome personal reflections on your own university policy as a researcher, teacher, or practitioner, as well as research-based meta-analyses. We also welcome more informal genres. Which are recurrent themes over the years? Why are certain topics being tackled and others not? How does politics guide the choice of research topics – or does it?
The languages of the publication are Finnish, Swedish and English. The publication is not peer reviewed. The word count should be 700 to 1500 words. The deadline for submitting manuscripts is 31.1. 2020.
Further information:
Taina Saarinen, taina.m.saarinen@jyu.fi
Jarmo Kallunki jarmo.kallunki@tuni.fi
7. CfA: VISITING FELLOWSHIP PROGRAMME IN THE HISTORY OF KNOWLEDGE
We hereby launch the Visiting Fellowship Programme in the History of Knowledge. Each semester, we invite scholars to join us in our research environment at Lund to present their ongoing projects and help us to develop the history of knowledge. Welcome to apply!
We award short-term fellowships to scholars to pursue research in the history of knowledge at our research environment at Lund. We welcome applications from both junior and senior scholars, but we are particularly dedicated to support the research of promising postdoctoral and early career scholars with an ambition and a capacity to develop the history of knowledge.
Each semester we invite 1–2 scholars to join us in our research environment at Lund. During a period of 1 to 2 weeks, the scholars have the opportunity to present their ongoing research and interact with the historians of knowledge at Lund. The fellowship covers travel costs and accommodation in Lund during a period of maximum 2 weeks.
The Visiting Fellowship Programme in the History of Knowledge is a part of Johan Östling’s Wallenberg Academy Fellowship. It is funded by the Knut and Alice Wallenberg Foundation as well as the Department of History and the Joint Faculties of Humanities and Theology, Lund University.
For more info, see https://newhistoryofknowledge.com/2019/09/18/visiting-fellowship-programme-in-the-history-of-knowledge/
8. PUBLIKATIONER
Anderson, Jaanika. ”The use of the University of Tartu Art Museum collection in teaching between 1803 and 1918.” History of Education; Sep2019, Vol. 48 Issue 5, 575-590.
Kortekangas, Otso, Pigga Keskitalo, Jukka Nyyssönen, Andrej Kotljarchuk, Merja Paksuniemi och David Sjögren (red.), Sámi Educational History in a Comparative International Perspective (New York: Palgrave Macmillan, 2019). https://www.palgrave.com/gp/book/9783030241117
Lundahl, Christian. ”Making testers out of teachers: the work of a Swedish State Research Institute 1946–1956.” History of Education; Sep2019, Vol. 48 Issue 5, 646-663.
Westberg, Johannes (2019): Designing preschools for an independent and social child: visions of preschool space in the Swedish welfare state, Early Years, https://doi.org/10.1080/09575146.2019.1608426
Åhlman, Christoffer, Mötet med det skrivna ordet: Kvinnors läsande och skrivande under 1700-talet, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2019,Uppsala, 2019. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1339304/FULLTEXT01.pdf
Det utbildningshistoriska nätverket 