In loco parentis – Skolans föräldraansvar och föräldrars skolansvar sett genom föreningen Hem och skola 1892-2012

Bakgrund, syfte och teoretiska utgångspunkter
De senaste hundrafemtio åren i svensk historia har barn och ungdomars vardag präglats av skolans värld likaväl som av hemmets. Hur samverkan mellan dessa två betydelsefulla samhällsinstitutioner har sett ut och vilka större samhällsprocesser som har påverkat institutionerna har förändrats över tid. Skolan som offentlig institution, ett redskap för disciplinering, modernisering och demokratisering har genom barn och ungdomar också fått inflytande över den privata sfären. Mitt emellan dessa båda institutioner har föreningen Hem och skola funnits sedan 1892. Organisationen kan betraktas som en sorts semioffentlighet som verkat mellan det offentliga och det privata. Organisationens verksamhet har ibland legat närmare de offentliga myndigheternas hållning i frågor rörande ansvarsfördelning av social och kunskapsmässig utveckling (1940–70-talet). Ibland har man tagit ställning mot det offentliga etablissemanget och försvarat den privata sfären och föräldrars rätt att bestämma.

Syftet med undersökningen är att betrakta skolans föräldraansvar och föräldrars skolansvar genom organisationen Hem och skola under perioden 1892-2012. Tanken är att studien skall kunna belysa andra aspekter av skolans utveckling än den som man kan läsa sig till i läroplaner och utredningar, eller för den delen i personliga biografier. Undersökningen kommer att ha föreningen Hem och skolas centrala arkiv som utgångspunkt men pga. de olika lokalföreningarnas stora betydelse i enskilda frågor inom verksamheten kommer undersökningen också ta hänsyn till dessa.

De teoretiska utgångspunkterna centrerar sig kring samhällsprocesser som kan tänkas ha haft en stor inverkan på ansvarsfördelningen mellan hemmet och skolan då det gäller vilken position barn och ungdomar hade i samhället vid den givna tidpunkten. Perioden fram till 1946 präglas, då det gäller skolan, av moderniseringsprocessen men också av en disciplineringsprocess som märks tydligt i det pedagogiska arbetet. Demokratiseringsprocessen är viktig för att förstå skolans utveckling under efterkrigstiden och nu sammanfallet också Hem och skolas ideal med myndigheternas syn på pedagogik och skolutveckling. Kommunaliseringen av skolan, friskolereformen några år och den ökade invandringen under 1990-talet har skapat andra utmaningar för skolans ansvarsfördelning och föreningen Hem och skola kom här att bli aktuell än en gång. Individualiseringen i skolans värld blir här ett led i att betrakta denna utveckling.

Studiens struktur
Studien tar sin utgångspunkt i 1800-talets folkskola och relationen mellan hem och skola under denna tid. 1892 bildas den första Hem och skola föreningen på Alnön utanför Sundsvall. Studiens första analyskapitel har denna händelse som utgångspunkt. Under perioden 1892-1946 studeras föreningen Hem och skola både ur ett centralt och lokalt perspektiv utifrån frågeställningar om ansvarsfördelning, moderniseringen av skolan och disciplineringen av barnen utifrån aktivitetspedagogiska ideal. 1946 hade föreningen Hem och skola expanderat. Riksorganisationen hade nu 400 medlemmar (föreningar) och man startade också tidskriften BARN. 1946 är startåret för det andra analyskapitlet där demokratiseringsprocessen blir viktig. Det blev nu än viktigare att få med målsmännen i skolans arbete. I skollagen av år 1970 kan man läsa:

Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdomar har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga ansvarskännande samhällsmedlemmar.

Hem och skola verksamheten upplevde under 1970-talet ett ökat intresse från både myndigheternas och den pedagogiska forskningens sida. Om det inte skrevs utredningsmaterial om föreningsverksamheten skrevs det avhandlingar i pedagogik där den praktiska nyttan för verksamheten blev viktig. Bl.a. kan man nämna Kerstin Niléhns avhandling: Samspelet mellan hem och skola – Former för kontakt och samarbete mellan lärare, föräldrar och elever i grundskolan (Stockholm 1976). Min undersökning kommer att ta hänsyn till denna forskning eftersom den på ett påtagligt sätt belyser hur skolan och de som forskar om skolan på olika sätt sökte kontakt med föräldrarna. Ansvarsfördelningen var under delar av denna period förhandlingsbar och inbjöd till diskussion.

Det sista analyskapitlet tar upp kommunaliseringen och friskolereformens inverkan på föreningen Hem och skola. Redan i Niléhns avhandling från 1976 antyds det att ett ökat elevinflytande och större valmöjlighet för eleven är betydelsefullt och eftersträvansvärt. Med kommunaliseringen och friskolereformen kom ett ökat fokus på den enskilda individens rätt att välja utbildning och de lokala föreningarna i centralorganisationen Hem och skola kom också att få ett ökat inflytande samtidigt som den ökade invandringen under 1990-talet innebar nya utmaningar i kontaktvägarna mellan skolan och hemmet.

Sammanfattning
Studien syftar till att undersöka ansvarsfördelningen mellan målsmän och skola då det gäller barn och ungdomar i denna verksamhet under perioden 1892-2012. Målet för undersökningen är att visa på och belysa förändringar då det gäller ansvarsfördelningen utifrån begrepp som modernisering, disciplinering, demokratisering och individualisering. Undersökningen kommer att omfatta delar av Hem och skolas centrala arkiv men också lokalföreningar i stads och landsortsmiljö. Också tidskriften BARN kommer att analyseras liksom de aktuella skollagarna och läroplanernas innehåll. Tanken är att studien skall kunna användas genom att ge ett historiskt perspektiv på en verksamhet som under mer än hundra år befunnit sig i en semioffentlighet mitt emellan hemmet och skolan och som under perioden förhandlat och omförhandlat ansvarsfördelningen när det gäller de inblandade parterna.

Deltagare: Anna Alm, fil dr. Historiska institutionen i Lund [projektidé]

Annonser