Utskick 170310

1. WIE FORSCHEN WIR BILDUNGSHISTORIKER*INNEN? QUELLENKRITIK UND ANDERE METHODEN IN DER HISTORISCHEN BILDUNGSFORSCHUNG (WORKSHOP)
2. CfP HISTORISK TIDSKRIFTS TEMANUMMER 2018: NATIONEN
3. CfP: LOCAL AND REGIONAL SCHOOL HISTORY (NordSTEP)
4. EDUCATIONAL ARCHITECTURE – PASTS, PRESENTS AND FUTURES (COPENHAGEN)
5. BLIR MEDLEM I FÖRENINGEN SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA!
6. EN SAGOLIK SKOLA – FOLKSKOLAN 175 ÅR
7. PUBLIKATIONER

 

1. WIE FORSCHEN WIR BILDUNGSHISTORIKER*INNEN? QUELLENKRITIK UND ANDERE METHODEN IN DER HISTORISCHEN BILDUNGSFORSCHUNG (WORKSHOP)
Workshop und Nachwuchsberatung 15. – 16. Juni 2017
Veranstaltung der BBF und der Sektion Historische Bildungsforschung in der DGfE
Bibliothek für Historische Bildungsforschung des DIPF, Berlin

Die Arbeit der Bildungshistoriker*innen basiert vor allem auf Quellenarbeit, auf einem kritischen Umgang mit ganz verschiedenen Quellen, mit Texten, Bildern und Dingen aller Art, die Überreste der Vergangenheit darstellen. Bei diesen Quellen handelt es sich nicht um „Daten“ empirischer Forschung, wie sie in Projekten etwa der Sozialwissenschaften im Laufe eines Forschungsprozesses selbst unter Beachtung methodischer Überlegungen und Vorgaben produziert werden. Stattdessen bilden sie die Grundlage dafür, in bildungshistorischer Perspektive Phänomene, Diskurse, Praktiken, Institutionen und Prozesse im Feld von Sozialisation, Erziehung und Bildung zu beschreiben und zu erklären – solche Phänomene also, die sich als historisch spezifische „gesellschaftliche Reaktionen auf die Entwicklungstatsache“ (Siegfried Bernfeld) deuten und die sich als historische Ausprägung der „Entwicklungstatsache“ selbst erkennen lassen.
[…]
Bitte bewerben Sie sich mit einem kurzen Exposé bis zum 20.03.2017 bei Sabine Reh und Michaela Vogt (michaela.vogt@uni-wuerzburg.de). Das Exposé sollte sowohl Ihr Forschungsprojekt im Überblick darstellen als auch offene Fragen benennen, deren Klärung während des Quellenworkshops im Vordergrund stehen soll. Um Ihre Fragen eng an Ihrem Quellenkorpus ausführlich diskutieren zu können, sollten diese zumindest ausschnittweise allen Anwesenden während der Veranstaltung verfügbar gemacht werden. Einführend zu dieser intensiven Quellenarbeit ist zudem geplant, dass Sie in einem kurzen Impulsreferat Ihr Projekt in seiner Anlage darstellen sowie Ihre gegenwärtig zentralen Problemstellen erläutern.

För mer information, se http://www.dgfe.de/fileadmin/OrdnerRedakteure/Sektionen/Sek01_HBF/17-02_Quellenkritik.pdf

 

2. CfP HISTORISK TIDSKRIFTS TEMANUMMER 2018: NATIONEN
Den svenska historiska forskningen om nationen, nationalstaten och nationalismen hade ett märkbart uppsving under 1990-talet och början av 2000-talet. Inflytandet från de klassiska stora teorierna, formulerade av bland andra Anthony D. Smith, Benedict Anderson, Ernest Gellner och Eric Hobsbawm, var märkbart. Frågorna som studerades och debatterades handlade i första hand om nationsformens ålder och orsaker. Tre huvudsakliga ståndpunkter utkristalliserade sig i det svenska forskningsfältet. Vissa betraktade nationen som en effekt av etnisk formering, andra som en effekt av statsformeringsprocesser och ytterligare en grupp såg nationen som en effekt av industrikapitalismens utbredning. Detta var på många sätt tidsenliga frågeställningar och debatter. Men var står vi i dag när det kommer till historiska teorier och forskning om nationen?

Nationen som kunskapsparadigm, statsform och identitetsgrund är kanske mer aktuell än någonsin. De senaste årens internationella studier på teman som nationen och globaliseringen eller nationen i det lokala har inte minst visat hur förändrade kommunikationsmönster, den globala ekonomin och 1900-talets folkomflyttningar har tenderat att förstärka nationen snarare än försvaga den. Vad ger detta för konsekvenser för en förståelse av nationens form och skiftande mekanismer i historien?

Historisk tidskrifts temanummer 2018 handlar om nationen i historien, dess framväxt och villkor, i ett brett perspektiv. Författare inbjuds att inkomma med förslag på både teoretiska och empiriska studier på denna generella problematik, i form av såväl vetenskapliga uppsatser som debattartiklar och essäer.

Artikelförslag omfattande maximalt 300 ord lämnas senast den 29 april 2017 till gästredaktören Anne Berg på anne.berg@edu.uu.se

Ladda hem CFP som pdf här: http://www.historisktidskrift.se/documents/CallForTema2018.pdf

 

3. CfP: LOCAL AND REGIONAL SCHOOL HISTORY (NordSTEP)
This special issue aims to emphasize the importance of historical studies of local activities in schools and in local or regional school policy, in order to understand and explain national and international trends and reforms in education. There is a substantial variation in how different local actors, communities and regions have handled national school policy, and furthermore there is a variation in how different countries have taken local variation into account, when executing a national school policy. We invite contributions which empirically and/or theoretically illustrate and investigate local and regional school history in relation to national reform aspirations and effects during the 19th or 20th century.
We are interested in a wide range of local school history research covering different
– school forms (including both child, youth and adult education);
– focal points (e.g. pedagogical, professional and political);
– horizontal and/or vertical dimensions (e.g. local, regional, national and international).

Important dates:
Deadline for manuscript submission: 1 May 2017
Comments from the editors and reviewers: August 2017 Deadline for final version: October 2017
Expected publication of the special issue edition: December 2017

For more information, see http://forskning.edu.uu.se/step/e-journal.htm

 

4. EDUCATIONAL ARCHITECTURE – PASTS, PRESENTS AND FUTURES (COPENHAGEN)
An international working conference in Copenhagen from 27 September to 29 September 2017.

The purpose of this conference is to bring together international scholars working in the field of educational architecture in the broadest sense of the words. This could include (pre)schools and universities (colleges), but also playgrounds, theme parks and children’s libraries; all are constructions which have educative and civilizing purposes. We want to discuss the past, present – and the future of such constructions.

Drawing on current as well as past transformations, the working conference aims to answer the following questions: What does the field of educational architecture look like in and across different national contexts – how do we understand past and emerging trends and their possible future educative and civilizing impacts? How do we move closer to an understanding of transformations and constants in educational architecture in the past, present and future; and how do we understand changing relations between architecture, politics and pedagogy? Finally, how do we describe and document agency and architectural processes within cultural, educational and social contexts?

The three-day conference program has been carefully structured to encourage mutual inspiration and fruitful debate among researchers. Participants will be offered the chance to contribute to the conference in various roles: they can discuss keynotes, produce a poster presentation, or act as panelists with short presentations touching upon subjects under the heading of either “Architecture as construction”, “Architecture as process”, “Architecture as heritage”

The first day will be centered on three distinguished keynote speakers and in-depth discussions of presentations. On the second day, we will take a working tour of some of the most interesting educational architecture in the Copenhagen area. Finally, on day three, we return to base for new discussions of what we have seen and heard and how this might influence further research within the field.

For more information, see http://conferences.au.dk/educational-architecture/

 

5. BLIR MEDLEM I FÖRENINGEN SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA!
Föreningen för svensk undervisningshistoria behöver dig! Medlemskap i föreningen Svensk Undervisningshistoria erhålls genom att sätta in årsavgiften – 150 kronor – på plusgiro 58001-9.

Den som blir medlem i föreningen bidrar till att främja svensk undervisningshistorisk forskning och till ökad spridning av kunskap om undervisningshistoria. Och du får kommande volymer av våra årsböcker hemskickade via posten. Medlemskapet bidrar också till digitalisering av föreningens publikationer och skapandet av en guldgruva med undervisningshistoriskt material. Tidskriften Vägval i skolans historia finns nu endast på internt.

Uppge namn, adress och e-post i samband med inbetalningen eller till: info@undervisningshistoria.se

För mer information om föreningen, se http://undervisningshistoria.se/

 

6. EN SAGOLIK SKOLA – FOLKSKOLAN 175 ÅR
Folkskolan fyller 175 år! Det firas med en lekfull exposé över läraryrkets och skolans utveckling och roll i samhället från 1800-talet till i dag, med siktet inställt mot framtiden och skolans utmaningar. Utställningen öppnar på Waldemarsudde och går sedan vidare på turné ut i landet.

I utställningen visas en mängd konstskatter från förra sekelskiftets läseböcker, jultidningar och barnbiblioteket Saga – Sveriges största lässatsning någonsin. På Prins Eugens Waldemarsudde visas samtidigt ett stort urval originalillustrationer av bland andra Carl Larsson, Jenny Nyström, Elsa Beskow, Ottilia Adelborg och Einar Nerman. Museet visar även verk av prins Eugen kopplade till offentlig utsmyckning och skola.
Genom projektet En sagolik skola är alla välkomna att ta del av vårt kulturarv, leva med i skolans historia och medverka i diskussionerna om dagens och framtidens skola. Många intressanta kringarrangemang kommer att hållas i samband med utställningen t.ex. temakvällar, studiecirklar, föreläsningar och debatter.

För mer information, se https://www.waldemarsudde.se/utstallningar/utstallning/2017/en-sagolik-skola-folkskolan-175-ar/

 

7. PUBLIKATIONER
Almgren, Birgitta (2016). Dröm och verklighet: Stellan Arvidson – kärleken, dikten och politiken / Birgitta Almgren. Stockholm: Carlsson

Kantasalmi, Kari & Holm, Gunilla (red.) (2017). The state, schooling and identity: Diversifying education in Europe. Cham: Palgrave MacMillan.

Landahl, Joakim, Lundahl, Christian (red.) (2017). Bortom Pisa: Internationell och Jämförande pedagogik. Stockholm, Natur & Kultur. 304 s. https://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Pedagogik/Lararfortbildning/Bortom-PISA/

Larsson, Esbjörn, ‘Om utbildningshistoriens nytta och skada: Svensk utbildningshistorisk historiografi i nietzscheansk belysning’, Uddannelseshistorie., 50, s. 91-106, 2016

Ringarp, Johanna, ‘Kommunalisering, valfrihet och internationalisering’, Skola för kunskap, valfrihet och trygghet?, 2016

Annonser