Utskick 160418

1. TVÅ DOKTORANDPLATSER I UTBILDNINGSSOCIOLOGI, UU
2. VISSTIDSANSTÄLLNINGAR SOM UNIVERSITETSLEKTORER I HISTORIA, ORU
3. PUBLIKATIONER

1. TVÅ DOKTORANDPLATSER I UTBILDNINGSSOCIOLOGI, UU
Utbildningssociologin utforskar bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis globalisering och arbetslivets förändringar . Ett centralt problemområde inom den utbildningssociologiska forskningen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och den ordning som råder i utbildningsväsendet. Andra väsentliga problemområden är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling samt relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som ekonomins, kulturens och politikens världar. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.

En överblick över pågående forskning i ämnet utbildningssociologi vid Uppsala universitet kan erhållas på http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/pre.htm.

Utbildning på forskarnivå omfattar fyra år och finansieras med anställning som doktorand. Doktoranderna förutsätts bedriva sin utbildning på forskarnivå på heltid och aktivt delta i institutionens verksamhet. Undervisning eller annan tjänstgöring vid institutionen motsvarande högst 20 procent kan förekomma. Utbildningen förlängs i motsvarande omfattning.

Upplysningar om anställningen lämnas av
Mikael Palme, tel 018 471 2464 eller säkrast på e-post mikael.palme@edu.uu.se.

Sista ansökningsdag 2 maj, se http://www.uu.se/jobb/detaljsida/?positionId=97610

2. VISSTIDSANSTÄLLNINGAR SOM UNIVERSITETSLEKTORER I HISTORIA, ORU
Som bedömningsgrunder för en anställning som universitetslektor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställningen gälla. Lika stor omsorg ska ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden. Den vetenskapliga skickligheten ska visas genom självständiga forskningsinsatser. Den pedagogiska skickligheten och de pedagogiska meriterna ska vara väl dokumenterade i en meritportfölj.

Vid bedömning av pedagogisk skicklighet skall hänsyn tas till erfarenhet av planering, genomförande och utvärdering av undervisning samt av handledning och examination. Meriterande är en bred erfarenhet av undervisning på grundkurser i historia och av undervisning på ämneslärarprogrammet.

Vi söker två vikarierande lektorer för tiden 2016-08-01—2017-01-31 och omfattningen är mellan 50 och 100 procent efter överenskommelse. Individuell lönesättning tillämpas. Närmare upplysningar om anställningen lämnas av Ann-Sofie Lennqvist Lindén 019-30 30 37 eller 0731-532988.

Sista ansökningsdag är 2016-04-30.
Mer info: https://www.oru.se/om-universitetet/jobba-hos-oss/lediga-jobb/

3. PUBLIKATIONER
Ekholm, Mats (2016), Skolledarutbildningen under fyrtio år. Uppsala, Föreningen för svensk undervisningshistoria.

Nieminen, Marjo (2016) From elite traditions to middle-class cultures: images of secondary education in the anniversary books of a Finnish girls’ school, 1882–2007, Paedagogica Historica, 52:3, 236-251, http://dx.doi.org/10.1080/00309230.2016.1148059

Norlin, Björn (2016) School jailhouse: discipline, space and the materiality
of school morale in early-modern Sweden, History of Education, 45:3, 263-284, http://dx.doi.org/10.1080/0046760X.2015.1127433

Annonser

Utskick 160411

1. CfP: CURRICULUM HISTORY. NEW DIRECTIONS AND PERSPECTIVES
2. UNIVERSITETSLEKTOR I PEDAGOGIK MED INRIKTNING UTBILDNINGSHISTORIA, SU
3. DANSK SKOLHISTORIA: ÅRETS HISTORISKA BOK 2015
4. PUBLIKATIONER (många denna gång)

1. CfP: CURRICULUM HISTORY. NEW DIRECTIONS AND PERSPECTIVES
Curriculum history and the history of school subjects is a well-established research area in the field of History of Education, and has grown significantly since the seventies, mainly in Great Britain and the USA. The field has opened in new directions and spawned fresh analytical perspectives. The influence of school culture, the debates and struggles that have occurred within and outside the fields of proprietary school subjects, and the voices of the marginalized have helped foster new perspectives on the historical development of the curriculum. Influenced by these new approaches, research has, in recent years, focused on explaining the changes and continuities of mathematics, science and social studies in school. Even new perspectives have focused on how different contextual and institutional elements, such as feminist professional associations, ethnic groups or phenomena such as pedagogical importation, have facilitated the development of the curriculum

This open call for papers welcomes contributions to the monograph entitled Curriculum History: New directions and perspectives, edited by Mariano González Delgado (Universidad de La Laguna, Spain) and Christine A. Woyshner (Temple University, USA), and aims to present these new lines of research from the perspective of the History of Education. It seeks to identify, from different approaches and national contexts, which items have been central to the social construction of school curricula and their component subjects, as well as other topics related to this field, such as textbooks, and teaching and learning processes.

Deadline for the submission of originals: 10/12/2016
For more information, see https://utbildningshistoria.files.wordpress.com/2016/04/160405-ete-v4-n2-2017-call-for-papers.pdf

2. UNIVERSITETSLEKTOR I PEDAGOGIK MED INRIKTNING UTBILDNINGSHISTORIA, SU
vid Institutionen för pedagogik och didaktik, SU.

Pedagogik är en forskningsdisciplin som studerar frågor kring utbildning, utveckling och lärande i relation till kulturella och samhälleliga kontexter. Arbetsuppgifterna består huvudsakligen av undervisning, kursutveckling, handledning och examination på kurser i allmän utbildningshistoria inom lärarprogrammen. Även undervisning i övrigt kursutbud på lärarprogrammen samt på grund- och avancerad nivå på institutionen ingår. Undervisningen sker i huvudsak på svenska. I anställningen ingår även att bedriva egen forskning.

Upplysningar om anställningen lämnas av prefekten, professor Jon Ohlsson, tfn 08-16 31 47, jon.ohlsson@edu.su.se eller studierektor, Eva Edman Stålbrandt, tfn 08-1207 6268, eva.edman-stalbrandt@edu.su.se.

Frågor om anställningsförfarandet kan ställas till handläggaren Sofia Mattsson, tfn 08-16 20 48, sofia.mattsson@su.se.

Sista ansökningsdag: 2016-05-02
För mer info, se: http://www.su.se/om-oss/lediga-anst%C3%A4llningar/lediga-jobb-ny-lista?rmpage=job&rmjob=1348&rmlang=SE

3. DANSK SKOLHISTORIA: ÅRETS HISTORISKA BOK 2015
Dansk skolehistorie vandt prisen som Årets historiske bog 2015. Redaktörerna hälsar: Tusind tak til jer, som måske har stemt på os – og tak til alle jer, som har bakket os op.

”’Årets historiske bog’ er oprettet af Dansk Historisk fællesråd i 2003. De nominerede er udpeget af en fagjury på otte personer, som gennem år 2015 har vurderet over 60 danske historiske bøger. Juryen lægger særlig vægt på såvel historisk korrekthed som på den gode historieformidling.”

Mer info: http://www.dr.dk/nyheder/kultur/historie/gigantvaerk-om-dansk-skolehistorie-vinder-prisen-som-aarets-historiske-bog

4. PUBLIKATIONER
Bayer, S & Kristensen, JE (red) 2015, Kald og kundskab: Brydninger i børnehavepædagogikken 1870 til 2015. vol. Bd. 2, U Press, København. Pædagogprofessionens historie og aktualitet , nr. Bd. 2

Dahl, HM, Eklund Hansen, A, Sandbjerg Hansen, C & Kristensen, JE 2015, Kamp og status: De lange linjer i børnehaveinstitutionens og pædagogprofessionens historie 1820 2015. U press, København. pædagogprofessionens historie og aktualitet, nr. 1

Hansson, Johan, ”Svenska Missionssällskapet och Samernas folkhögskola”, i Daniel Lindmark & Olle Sundström (red.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi (Forskning för kyrkan, 33), Skellefteå: Artos, 2016, s. 439–467.

Hillier, P., M. Ideland, and C. Malmberg, “Response and Responsibility: Fabrication of the Eco-Certified Citizen in Swedish Curricula, 1962-2011,” Journal of Curriculum Studies 48(3)(2016): 409-426.

Landahl, J (2016) Politik och pedagogik. En biografi över Fridtjuv Berg. Stockholm: Lärarförlaget.

Landahl, J (2015) Det nordiska skolmötet som utbildningspolitisk arena (1870-1970). Ett rumsligt perspektiv på den moderna pedagogikens historia Utbildning & demokrati 24 (3).

Larsson, E. (2016). Classes in themselves and for themselves: The practice of monitorial education for different social classes in Sweden, 1820-1843. History of Education (ahead of print). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-282833

Lindmark, Daniel, ”Svenska undervisningsinsatser och samiska reaktioner på 1600- och 1700-talen”, i Daniel Lindmark & Olle Sundström (red.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi (Forskning för kyrkan, 33), Skellefteå: Artos, 2016, s. 341–369.

Norlin, Björn & David Sjögren, ”Kyrkan, utbildningspolitiken och den samiska skolundervisningen vid sekelskiftet 1900: Inflytande, vägval och konsekvenser?”, i Daniel Lindmark & Olle Sundström (red.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi (Forskning för kyrkan, 33), Skellefteå: Artos, 2016, s. 403–438.

Olsen, Niklas, Lammers, Karl Christian & Roslyng-Jensen, Palle (red.) (2015). Nazismen, universiteterne og videnskaben i Danmark. København: Museum Tusculanum. https://books.google.se/books?id=sIzFCgAAQBAJ&lpg=PP1&hl=sv&pg=PP1#v=onepage&q&f=false