Etikett: Uppsala

Utskick 131105

~ Det utbildningshistoriska nätverket

1. WORKSHOP: TIDSLIGA OCH RUMSLIGA PERSPEKTIV PÅ BILDNING (UMEÅ)
2. UTLYSNING: FORSKARASSISTENTER INOM HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP (ÖREBRO)
3. PROF. DAVID MITCH HEDERSDOKTOR VID UPPSALA UNIVERSITET
4. UTLYSNING: FUNDED RESEARCH SCHOLARSHIP, SCHOOL OF EDUCATION, OXFORD BROOKES UNIVERSITY
5. KEVIN J. BEHONY, 1948-2013
6. PUBLIKATIONER

1. WORKSHOP: TIDSLIGA OCH RUMSLIGA PERSPEKTIV PÅ BILDNING (UMEÅ)
Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet bjuder in till en work-shop om bildningsbegreppets aktualitet i rådande utbildningspolitiska klimat, 12–13 mars 2014. Verksamma forskare inom humaniora – i synnerhet doktorander – bjuds in att diskutera sin forskning i relation till bildningsbegreppet. Inbjudna forskare är Lars Lövlie, professor emeritus i pedagogisk filosofi, Universitetet i Oslo och Anders Burman, docent i idéhistoria, Södertörns högskola. Intresseanmälan och en preliminär rubrik skickas senast 15 december 2013, till Synne Myreböe (synne.myreboe@historia.umu.se), abstracts senast 15 januari 2014. Se även bifogad inbjudan: http://wp.me/a2K6cn-43

2. UTLYSNING: FORSKARASSISTENTER INOM HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP (ÖREBRO)
För att stärka forskningen ytterligare utlyses fem meriteringsanställningar för lovande forskare vid Örebro universitet. Du som anställs erhåller förutsättningar för att under fyra år meritera dig vetenskapligt inom en av universitetets etablerade forskningsmiljöer. Tillsammans med seniora och juniora forskare inom miljön utvecklar du ditt forskningsledarskap. Du förväntas efter fyra år ha möjliggjort etablering eller vidareutveckling av en forskargrupp som attraherar externa forskningsmedel i nationell och internationell konkurrens.

Det är universitetets ambition att du som innehavare av en meriteringsanställning ska kunna fortsätta din verksamhet som forskningsledare vid Örebro universitet.

Din ansökan ska vara inkommen senast den 15 december 2013.
För mer info: http://www.oru.se/Om-universitetet/Lediga-jobb/

3. PROF. DAVID MITCH HEDERSDOKTOR VID UPPSALA UNIVERSITET
Ur pressmeddelandet:
<< Professor David Mitch has studied the economic history of education since the late 1970s. Throughout his career, he has demonstrated a remarkable ability to identify and explore fundamental issues within this field of research, using a combination of traditional historical evidence and advanced statistical methods in extensive empirical investigations. An excellent example of this approach is the densely written monograph “The Rise of Popular Literacy in Victorian England” (1992). Mitch’s scholarship has extended over a wide variety of issues. He has, for example, made fundamental contributions to the study of literacy, and significant analyses of the relationship between education, human capital, and economic growth. His innovative research into the role played by parental choice, government involvement and the market in the expansion of mass education, also presents his scholarship with a lasting value. The conferment ceremony will take place in January 2014.>>

För hela pressmeddelandet:
http://www.uu.se/en/news/news-document/?id=2892&area=2,12,16&typ=artikel&na=&lang=en

Ur David Mitchs publikationer:
The Rise of Popular Literacy in Victorian England: The Influence of Private Choice and Public Policy Philadelphia: University of Pennsylvania Press, 1992

“The Impact of Subsidies to Elementary Schooling on Enrollment Rates in Nineteenth Century England”, Economic History Review, Second Series, Vol. XXXIX, No. 3, August, 1986: 371-391.

”What Role should be Assigned to the Working Classes in the History of Their Own Education?” Essay Review of Social Change and Social Paralysis by Neil Smelser. American Journal of Education Vol.101, No.4 (August, 1993): 432-441.

4. FUNDED RESEARCH SCHOLARSHIP, SCHOOL OF EDUCATION, OXFORD BROOKES UNIVERSITY
The School of Education at Oxford Brookes Universty is looking for strong candidates to apply for one three-year, full-time PhD studentship. The studentship is intended for a candidate who will pursue a PhD project that falls broadly within one of the School’s key thematic research areas:
• Learning, Identity and Culture
• Curriculum, Pedagogy and Assessment
• Childhood, Families and Community
• Educational Purposes, Ethics and Beliefs
• Partnership, Policy and Leadership
The closing date for applications is 17.00 on Monday 25th November 2013, with interviews being held during the week of 9th December 2013. The start date for the studentship is January 2014

Hemsida: http://education.brookes.ac.uk/

5. KEVIN J. BEHONY, 1948-2013
From: Kristen D. Nawrotzki, kdnawrotzki@gmail.com
“The historian of education Professor Kevin J. Brehony passed away on Tuesday, 15 October 2013, surrounded by his loving family and friends. Kevin was Froebel Professor of Early Childhood Studies, President of the International Froebel Society, Director of the University of Roehampton’s Early Childhood Research Centre, and a member of the Froebel Research Committee. He was a renowned and rigorous scholar of Friedrich Froebel, a dedicated mentor, and beloved colleague and friend. He made a vital contribution to the International Froebel Society – most recently as its president — and he will be sorely missed.

Kevin had an international reputation for his research on education policy, history of education, Froebel, historical sociology, and qualitative methods. His numerous publications include oft-cited chapters in edited volumes along with more than 60 articles in leading professional journals. His article ‘A new education for a new era: the contribution of the conferences of the New Education Fellowship to the disciplinary field of education 1921-1938’, published in the International Journal of the History of Education Paedagogica Historica, is ranked that esteemed journal’s ‘most read’. He served as a member of the editorial board and guest editor of another of the field’s most highly-regarded international journals, that of the History of Education Society. Beyond his research, Kevin was well known for his dedication to his students. He mentored a number of undergraduate, masters and PhD students and postdoctoral fellows, many of whom now teach Early Childhood Studies in education departments across the United Kingdom and around the world. Kevin was admired by his colleagues not only for his professional accomplishments and intellectual rigour, but also for his kindness, generosity, and dedication. Many of his colleagues in the UK and abroad and numerous correspondents around the globe benefitted from his advice. His many acts of selflessness will long be remembered. Professor Brehony, aged 65, is survived by his wife, Professor Rosemary Deem OBE.”

Ur ett svenskt perspektiv gjorde Brehony framförallt stora insatser för att belysa förskolans och barnträdgårdens internationella historia, med förvånansvärt stora insikter i den svenska förskolans men också slöjdens historia. Bland hans publikationer ingår:

(1999) ‘Even far distant Japan’ is ‘showing an interest’: the Froebelian movement’s turn to Sloyd, History of Education, 27, 3, pp.279-295.

(2000) ‘The kindergarten in England 1851-1918’, in Wollons, R. (ed) Kindergartens and Cultures: the global diffusion of an idea. Yale, Yale University Press, 59-86.

(2011) Stat och förskola i England och Wales, 1900-1918, i (red. Johannes Westberg) ”Förskolans aktörer”, Opuscula Historica Upsaliensis (2011), 23-48.

6. PUBLIKATIONER
Burman, Lars (2012). Eloquent students: rhetorical practices at the Uppsala student nations 1663-2010. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Se även http://acta.mamutweb.com/Shop/Product/0099-Vältaliga-studenter/diva2:653019

Skjelmo, Randi. Utdanning av lærere for det nordlige Norge: De tidlige institusjoner i Trondheim 1717-1732. Sjuttonhundratal 2013. ISSN 1652-4772.s 39 – 62.

Annonser
~ Det utbildningshistoriska nätverket

**************************************************************************
Utskick inom det utbildningshistoriska nätverk som bildades vid Svenska Historikermötet i Uppsala den 22-24 april 2005 **************************************************************************
Detta utskick går ut några gånger per termin till drygt 240 mottagare. Har du information om något arrangemang eller någon publikation som skulle kunna intressera nätverket, hör av dig till johannes.westberg@edu.uu.se. För mer info om nätverket, och dess tidigare utskick, se https://utbildningshistoria.wordpress.com/ som också samlar länkar till utbildningshistoriska forskningsmiljöer, föreningar, tidskrifter och skriftserier.

1. FEMTE EUROPEISKA SOMMARSKOLAN I UTBILDNINGSHISTORIA, 12–15 JUNI 2014 (UMEÅ)
2. CFP: UNIVERSITIES, INSTITUTIONS AND SOCIETY (1914-1968)
3. CFP: THE COMPARATIVE AND INTERNATIONAL HISTORY OF SCHOOL ACCOUNTABILITY AND TESTING
4. CFP: ISCHE 36: EDUCATION, WAR AND PEACE (LONDON, JULY 2014)
5. UTBILDNINGSHISTORISKA OCH UTBILDNINGSSOCIOLOGISKA SEMINARIER I UPPSALA
6. UTBILDNINGSHISTORISKA SEMINARIER I UMEÅ
7. PUBLIKATIONER

1. FEMTE EUROPEISKA SOMMARSKOLAN I UTBILDNINGSHISTORIA, 12–15 JUNI 2014 (UMEÅ)
I sommar arrangeras den femte europeiska sommarskolan i utbildningshistoria av forskningsmiljön Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet (12–15/6 2014). Sommarskolan riktar sig till doktorander och nydisputerade med internationellt ledande utbildningshistoriker inbjudna för att kommentera texter och ge föreläsningar. Till Umeå kommer Ian Grosvenor, Catherine Burke, Frank Simon, Angelo van Gorp, Kate Rousmaniere och Daniel Lindmark.

Sommarskolan har tidigare hållits i Ghent, Birmingham, Lissabon och Hamburg och arrangeras av European Educational Research Association (EERA) och universiteten i Birmingham, Cambridge, Ghent och Umeå.

Call for Papers finns bifogat, och information finns även på EERA:s hemsida: http://www.eera-ecer.de/season-schools/histories-of-education-summer-school-2014/ där återfinns även ansökningsformulär. Antalet deltagare är begränsat till 30 och sista ansökningsdag är 31 december 2013.

2. CFP: UNIVERSITIES, INSTITUTIONS AND SOCIETY (1914-1968) CFP: Universities, institutions and society (1914-1968): models of governance, careers, teaching and research practices compared – SISSCo National Seminar on the History of Universities; Scuola Normale Superiore 03.11.2013, Pisa, Piazza dei Cavalieri 7, 56126

Deadline paper proposal: 03.11.2013
In recent years, historians have devoted increasing attention to the study of university systems and of research and higher education institutions. A closer integration in topics and approaches of traditional intellectual history, sociology of culture and intellectual professions, and the study of institutions and public administration, is more and more frequently proposed in such research field.

However, until now the richest documentary surveys and the most thought-provoking reflections have been dedicated to the ‘long’ Nineteenth century, and especially to the European and global diffusion of the ‘Humboldtian’ model of research university. This conference, instead, will be centered on the key period from World War I, an event that disrupted traditional patterns of academic exchanges of competences, ideas, and personnel, to the widespread student protests for university reforms in the 1960s. In that period, the United States emerged as a global power in the production of advanced knowledge, while the quick and massive expansion in numbers of students, instructors and researchers required new models for an integrated organization of teaching and research activities. For these reasons, in several areas of the world, significant changes in the governance of academic systems and in the management of single institutions took place.

The conference will gather scholars from any country and field of specialization whose research work is relating to university systems and institutes for research and higher education from World War I to 1968. It aims at verifying to what extent a comparative and/or transnational study of international history of universities in the Twentieth century is possible. Proposals may take in consideration either specific case studies, national systems, or transnational dynamics. Among the key topics of the discussion, the following themes might be highlighted:
– People in universities: teachers, scholars, students, administrators.
– Disciplines and organization of studies. The emergence of new disciplines and their integration in existing teaching and study program; the role of administration and governance of academic institutions in the creation, promotion and consolidation of new areas of knowledge; ”nationalization” and ”denationalization” of patterns of production and transmission of knowledge.
– Funding and finance. Cooperation and competition of public authorities and private sector; cultural, political and social aims of the growing economic commitment in higher education.

Contributions from established scholars as well as junior researchers in all fields relevant to the broader subject, either in Italian or in English, are invited. Participants should submit a 300-word abstract of their proposed paper, a brief biographic note, and contact information, at the email address pisaconference2014@gmail.com, by November 3, 2013.

The conference will take place at Scuola Normale Superiore, Pisa (Italy), on September 4-5, 2014. A selection of revised and enlarged conference papers will be collected and published in an edited volume for international circulation. For any further information, about the conference please contact either Andrea Mariuzzo (andrea.mariuzzo@gmail.com) or Paola Carlucci (p.carlucci@sns.it).

3. CFP: THE COMPARATIVE AND INTERNATIONAL HISTORY OF SCHOOL ACCOUNTABILITY AND TESTING
The current set of debates within national education systems includes significant discussion and enactment of school accountability mechanisms. While there is considerable variation among countries, the internationalization of test-based accountability is a significant and recent phenomenon. That broader pattern of accountability has a history that overlaps with both the history of testing and the broader relationship between schools and the nation and society in which they are embedded. Yet with a few exceptions, the discussion of the history of school accountability exists primarily in reference to individual nations.

A comparative and international history of school accountability can explore the relationships among individual national histories of accountability policy and discourse and broader questions of international trends and patterns. This is both a question of longer-term historical patterns and contemporary debates within the field of comparative education over the extent of broad international patterns of school change.

Education Policy Analysis Archives (EPAA) announces a call for papers for a special issue exploring the comparative and international history of school accountability and testing. The editors of the special issue seek manuscripts that address this history either at the national or at the international level. At the scale of individual societies, what have been important factors in that history? When examined comparatively, what has shaped international patterns and international variation? What repertoires of testing and accountability systems have been available for individual societies and national or local education systems? How have the limits of acceptable practices changed over the decades and centuries? How has the development of school accountability systems changed the relationship between formal schooling and broader cultures?

About the Journal: Celebrating its 20th year, EPAA is a peer-reviewed, open-access, international, multilingual, and multidisciplinary journal designed for researchers, practitioners, policy makers, and development analysts concerned with education policies. EPAA/AAPE accepts unpublished original manuscripts in English, Spanish and Portuguese without restriction as to conceptual and methodological perspectives, time or place.

Submission Information: All manuscripts should be submitted electronically through the EPAA website and follow the Journal’s submission guidelines: http://epaa.asu.edu/ojs/. We will not consider manuscripts submitted for publication or published elsewhere.

Deadline: January 27th, 2014

Publication date: October 6th, 2014

Early submissions are encouraged.

Guest Editors: Sherman Dorn, University of South Florida, dorn@usf.edu; Christian Ydesen, Aalborg University, cy@learning.aau.dk

4. CFP: ISCHE 36: EDUCATION, WAR AND PEACE (LONDON, JULY 2014)
Call for papers
Proposals are invited for panels and for individual papers for ISCHE 36 in London in July 2014. You can read more about the Education, War and Peace theme here. Papers may be in English, French, German or Spanish. Panel proposals are especially encouraged (further details below). Abstracts must be a maximum of 500 words including bibliography.
(Please note that this is the main call for papers. To see the call for papers for the ISCHE Standing Working Group: Gender and Education, visit http://www.ische2014.org/call-for-papers/swggender.)
All proposals for the main conference must be submitted using the online submission form at https://www.conference-service.com/ische2014/welcome.cgi .
The deadline for the submission of paper and panel proposals is 30 November 2013. Applicants will be notified of the acceptance or rejection of proposals by 31 January 2014.
For those presenting papers and/or convening panels at the conference, the deadline for registration is 30 April 2014. Failure to register by this deadline will result in removal from the conference programme and book of abstracts.
Panel proposals should include threepapers from diverse research teams and different countries. Use the separate panel section of the online submission form. Each member of the panel should also submit her/his paper using the abstract submission form, following the instructions on the page.
For more information, see http://www.ische2014.org/.

5. UTBILDNINGSHISTORISKA OCH UTBILDNINGSSOCIOLOGISKA SEMINARIER I UPPSALA
Utbildningshistoriska och utbildningssociologiska seminarier i Uppsala finns listade på http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-13.htm. Utbildningshistoriska seminarier hålls i regel den första torsdagen varje månad, kl. 13-15.

För frågor om de utbildningshistoriska seminarierna, eller om ni vill ventilera papers på seminariet kommande termin, kontakta esbjorn.larsson@edu.uu.se eller johannes.westberg@edu.uu.se

6. UTBILDNINGSHISTORISKA SEMINARIER I UMEÅ
Seminariet ”Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning”, onsdagar kl. 13.15-14.45, Norra beteendevetarhuset, Plan 3, Rum 3031.

I seminariet presenteras utbildningshistorisk och historiedidaktisk forskning. Det innefattar områden som fostran, bildning och utbildning samt historieämnets och andra skolämnens utformning och förmedling. Det innefattar också områden som historiekultur, historiemedvetande och historiebruk utanför i samhället i stort som del i skapandet av olika slags identiteter. För schema, se http://www.idesam.umu.se/digitalAssets/127/127739_seminarieschema-hiutbvet-ht13-2.pdf

7. PUBLIKATIONER
Buchardt, M., Markkola, P. & Valtonen, H. (eds.): Education, state and citizenship. A perspective in the Nordic Welfare State History, in NordWel Studies in Historical Welfare State Research: Helsinki 2013.

Hellström, Agnes (2013). Att vara utan att synas: [om riksinternaten Lundsberg, Sigtuna och Grenna]. Stockholm: Forum

Joakim Landahl & Christian Lundahl (2013) “(Mis-)Trust in Numbers: shape shifting and directions in the modern history of data in Swedish educational reform.” I Martin Lawn (red.) The Rise of Data in Education Systems. Collection, visualization and use. Oxford: Symposion books.

Paksuniemi, Merja, Satu Uusiautti, and Kaarina Määttä. ”From Teachers into Multiply Skilled Persons: How was Art Education Implemented at a Finnish Teacher Training College in 1921-1970?” _International Journal of Research Studies in Education_ 2(2)(2013): 71-82. Online open access here: http://www.consortiacademia.org/index.php/ijrse/article/view/143

Christian Ydesen, Educational testing as an accountability measure: drawing on twentieth-century Danish history of education experiences. Paedagogica Historica Vol. 49, Iss. 5, 2013

Morten Fink-Jensen & Charlotte Appel, Da læreren holdt skole. Tiden før 1780. Aarhus universitet, 2013.

************************************************************************** Den som till äventyrs inte längre vill nås av dessa utskick kan meddela detta genom att besvara detta mejl med för ändamålet lämplig fras. ************************************************************************** Vänliga hälsningar, Johannes

Fjärde nordiska utbildningshistoria konferensen, Uppsala, 1–2 oktober 2009

~ Det utbildningshistoriska nätverket

Fjärde nordiska utbildningshistoria konferensen hölls i Uppsala universitetshus, 1–2 oktober 2009. Den samlade omkring 170 deltagare från Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Tyskland och Belgien som fick möjlighet att utöver konferensens huvudtalare välja mellan 24 olika sessioner med sammanlagt 128 presentationer.

Som arrangör för konferensen stod den svenska Nationella forskarsskolan i utbildningshistoria med stöd från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (Uppsala), Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Historiska institutionen vid Uppsala universitet, Uppsala universitets historisk-filosofiska fakultet, Kollegiet för utbildningsvetenskaplig forskning vid Uppsala universitet, Research Unit for Studies in Educational Policy and Educational Philosophy (Uppsala) samt Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Konferensen gästades också av en rad utställare: Föreningen för svensk undervisningshistoria, Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, Natur & kultur, Opuscula historica upsaliensia samt Stockholms universitets förlag.
[…]

Konferensens sessioner
Konferensens sessioner visade inte bara prov på det tvärvetenskapliga samarbetet på det utbildningshistoriska området, utan belyste också väl den bredd som karaktäriserar nordisk utbildningshistorisk forskning.

Eftersom konferensen anordnades i Uppsala, arrangerades förstås flera av sessionerna med utgångspunkt från det intresse av utbildningens sociala och ekonomiska historia som växt sig starkt vid detta universitet. Vid sidan av sessioner om förskolans historia, utbildningens ekonomiska historia, islamisk utbildning och förändringar i lärarutbildningens rekrytering hölls två sessionspass om transnationella strategier inom högre utbildning och kulturella fält. Utgångspunkten för de sistnämnda passen var att Sverige aldrig varit självförsörjande på utbildning, och att såväl studenter, som lärare, forskare och vetenskapliga idéer både har importerats och exporterats från tidigare framförallt den europeiska kontinenten, men sedermera USA och andra anglosaxiska länder. Sessionens paper behandlade därvidlag bland annat invandringen av utländska språklärare i 1800-talets Sverige, Svenska Amerika-Stiftelsens stipendiaters sociala ursprung och karriärer samt betydelsen av kunskaper om det franska för karriärer inom det kulturella fältet i Sverige under 1900-talet.

Av konferensen framgick även det stora intresse för läroplanshistoria som fortfarande karaktäriserar svensk utbildningshistoria. Tre sessionspass, arrangerade av Ulf P. Lundgren och Harald Jarning, behandlade detta tema. De ämnen som berördes var bland annat tre generationer av läroplansreformer i Norge, introduktionen av standardiserad mätning inom de svenska och tyska skolsystemen under 1900-talets första hälft, samt professionens debatt kring geometriundervisningen i Sverige under perioden 1920-1960.

Under ledning av Agneta Linné, Lars Petterson och Sune Åkerman behandlades folkskolelärarnas historia vid tre sessionspass. Det första passet utgick från projektet ”Folkskollärarna i samhällsutvecklingen i Norden 1860–1960”, det andra folkskollärarnas insatser i lokalsamhället, och det tredje folkskollärarkåren ur genusperspektiv och i mångetnisk miljö. Bland bidragen kan nämnas studiet av Läsebok för folkskolan såsom en del av det nationella projektet, Torgny Nevéus’ presentation av sin bok I katedern på orgelstolen vid bikuporna: en folkskollärares verksamhet för hundra år sedan samt en studie över folkskollärarinnorna och kvinnorörelsen med utgångspunkt i redaktören för folkskollärarnas tidning – Ulla Alm Lindström.

Stort intresse rönte också de texter som presenterades vid dubbelsessionerna ”Att sortera och dokumentera skolelever”. Ofta med utgångspunkt från ett post-foucaltianskt perspektiv uppmärksammades sessionen skolans särskiljningsmekanismer, och hur dessa fungerat genom begrepp som till exempel dyslexi. Bland annat uppmärksammades begreppet obildbar som en social konstruktion och i en undersökning av hur grönländska barn valdes ut för undervisning i Danmark studeras denna praktik utifrån postkolonialism.

Den expansiva utbildningshistoriska forskningsmiljön i Umeå representerades av två sessioner, arrangerade av Daniel Lindmark och Björn Norlin, vid konferensen. Under Lindmarks session presenterades projektet Historia utan gräns: Den internationella historieboksrevisionen 1919–2009”. I dess fokus står det nordiska och europeiska samarbetet för att reformera historieundervisningen. Bland annat studeras hur internationella konferenser och ömsesidig läroboksgranskning arrangerades i strävan efter att förändra historieämnets karaktär från politisk och militär historia till social och kulturell historia, och hur man arbetade för att introducera nordiska, europeiska och globala perspektiv.

Norlins dubbelsession ”Elevkultur och institutionsliv” behandlade bland annat idrottens betydelse för läroverkskulturen, skolgårdarnas förändrade betydelse under framförallt 1960- och 1970-talen, olika perspektiv på kamratfostran och självverksamhet, ungdomstidens betydelse för konstruktionen av klass och kön samt skolfanornas betydelse för detta identitetsskapande. Ämnet för dessa två sessionspass kan därmed sägas ha knutit an till Lisa Rosén Rasmussens och Helle Bjergs session, ” Livet i skolen – skolen for livet?” som handlade om på vilka sätt utbildningens kulturhistoria kunde skrivas med uitgångspunkt från erfarenheten av bland annat bollsparkande, de äldre killarna i skolan och bagarens kakor.

Med sikte mot Umeå 2012
När man ser tillbaka på den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen finns alltså mycket att glädjas över. Konferensen visade att det finns en mängd både starka och utvecklingsbara forskningsområden. Vi såg också en bra blandning av företrädare för olika discipliner, vilket gör att man nu kan hävda att det är en verkligt mångvetenskaplig konferens. Trots att konferensen dominerades av svenska deltagare, var det också glädjande att de relativt sett mindre forskningsmiljöerna i Danmark och Norge ändå fanns representerade.

Samtidigt som konferensen alltså visar på både starka och spännande områden inom nordisk utbildningshistorisk forskning, visar den också på områden där en kraftsamling kan ske. Till sådana forskningsområden hör helt uppenbart tidigmodern utbildningshistoria, men också förhållandet mellan utbildning och religion, som trots ovan nämnda session om islamisk utbildning hamnat i skymundan. Som historiker med intresse av ekonomiska perspektiven önskar vi förstås också ytterligare studier kring utbildningens ekonomiska förutsättningar.

Inför den femte konferensen, som kommer att hållas i Umeå 2012, finns det också andra önskemål. Framförallt inser många vikten av att engagera fler deltagare från andra länder än Sverige, och att utveckla samarbetet över disciplin- och nationsgränser även under tiden mellan de utbildningshistoriska konferenserna.

Valet av Umeå ger konferensen goda möjligheter att utvecklas i en positiv riktning. Institutionen för idé- och samhällsstudier i Umeå är mångvetenskaplig, och bedriver forskning inom en rad discipliner, däribland arkeologi, filosofi, historia, idéhistoria, religionsvetenskap och teologi. Vid institutionen finns också en omfattande utbildningshistorisk forskningsmiljö, som bygger vidare på en stark tradition av studier om läs- och skrivkunnighet som noterats ovan. I övrigt är forskningen inriktad mot utbildningshistoriska aspekter på fostran, mångkultur och ämnesdidaktik.
I forskningsmiljön ingår fem internt finansierade doktorandprojekt som behandlar ämnen som elevkultur och minoriteters medborgarskolning. Vid institutionen finns även det ovan nämnda projektet ”Historia utan gräns”, som finansierar ytterligare tre doktorander. Projektet, som bygger på ett samarbete med mellan Umeå universitet, Karlstads universitet och Georg Eckert-institutet för internationell läroboksforskning i Braunschweig, Tyskland, har i nuläget nio deltagare, finansierade av Vetenskapsrådet och Umeå universitet.

Institutionens utbildningshistoriska miljö har också starka internationella kontakter. Vid sidan om den vidareutveckling av samarbetet med Georg Eckert-institutet, har man framförallt riktat sig mot det anglosaxiska området. Detta märks inte minst i att man har varit huvudarrangör för de internationella konferenserna “Pietism, Revivalism and Modernity, 1650–1850” (2005) och “Technologies of the Word: Literacies in the History of Education” (ISCHE 28; 2006). På vilket sätt detta sätter sin prägel på den femte nordiska utbildningshistoriska konferensen ska bli spännande att se.

/Donald Broady, Esbjörn Larsson & Johannes Westberg

En fullversion av denna text finns tillgänglig på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-133280

History of Schooling 8-10 June 2011, Uppsala

~ Det utbildningshistoriska nätverket

Welcome to the website>> of the conference titled “History of Schooling: Politics and local practice”. The conference will be held in 2011, June 8-10, at Uppsala University, Sweden. It is organized by Carla Aubry (University of Zurich) and Johannes Westberg (Uppsala University).

In historical research, studies of education policy and local practice are often investigated in relative isolation from one another. There is a divide between researchers with focus on local studies and those which concentrate on the ‘bigger picture’. Projects tend to deal either with public policy and discourse, or with local practices and cultures.

To integrate illuminating details and wider contextual relations inevitably means that theoretical clarity will sometimes be partially obscured by empirical messiness, while what appear to be significant details in particular institutional and national contexts may get lost in the attempt to make broader generalizations.

The conference will focus on these different levels of historical research. In order to get fresh input (regarding theoretical standpoints, source materials, research literature etc.) the participants will present and discuss their phd- and postdoc projects on subjects such as language education, educational administration, student magazines and elementary school funding.